Det blev en lång dag på sjukhuset. Orkar inte berätta allt nu – gör det imorgon – men vi var i alla fall på Diabetesmottagningen, som tog HBA1C. Det ska ligga under 48 men låg på 57. Vi hade trott att det skulle vara ännu högre så jag blev nästan lite lättad även om det inte var bra. Det är ett högt värde, alldeles för högt, och vi fick gå till ögonläkaren också för att ta foto på ögonbottnarna. De flesta diabetiker får med tiden skador på ögonen och därmed försämrad syn, och nu när värdet låg högt så tyckte de att det var dags att kolla ifall det hade blivit några skador. Det hade det inte. Tack och lov.
Nu har vi fått hjälp med ny dosering, och kommer även börja tillföra mer insulin på nätterna, för att möta blodsockret som har börjat stegra då. Det blir bra för Mio, men innebär ännu mer vaken tid på nätterna för mig. Jag måste ta blodsocker åtminstone klockan 23 och 01, och sen därefter får vi se hur många gånger det blir… det beror helt och hållet på vad blodsockret är klockan 01. Men huvudsaken är att vi kan sänka sockret i blodet. Så fort det är över 8-9 så är det förgiftat, man ska ligga mellan 4-6 och nu måste vi verkligen försöka få till det bättre än vi har gjort på sistone. Men det är svinsvårt. Lättare sagt än gjort.
De slutade med att vi stannade på sjukhuset i fem timmar, men mer om det imorgon.
