Månad: oktober 2017

Så blir du motiverad till träning – och håller motivationen uppe

Det här med motivation – det är ett väldigt kärt och samtidigt hatat ämne. En av de vanligaste kommentarerna jag brukar få när jag säger att jag är personlig tränare är “Bra! Då ska du få motivera mig! Du måste piska mig att komma igång”. Typ… Och jag önskar att jag hade kunnat ge dig all den där motivationen som du vill ha. Den som skulle kunna göra dig hur vältränad och hälsosam som helst. Och jag önskar också att jag hade kunnat se till att den bestod, och alltså inte bara varade i tre veckor. Men det är tyvärr omöjligt. Det här som jag ska säga nu är fakta, och det finns alltså inga som helst undantag:
Varken jag eller någon annan PT kan ge dig sann motivation. Det kan bara komma från dig själv. Punkt. 
Och som sagt, det är verkligen så. Det jag däremot kan göra är att inspirera dig, ge dig verktyg och dessutom ge dig ett konkret program (vilket ofta hjälper) så att du vet vad du ska göra när du kommer till gymmet. Eller om du hellre vill träna hemma eller i skogen för all del. 
Det är mycket roligare (plus att du känner dig mer självsäker när du går in på gymmet) om du vet vad du ska göra.
Att hitta motivationen kan vara svårt när man inte har motivation, och tro mig – det händer alla. Även mig som  jobbar med träning. Jag tappar också motivationen ibland – och vet ni, det är okej! Istället för att ha dåligt samvete så är jag snäll mot mig själv och accepterar det. Men jag ser det. Jag skyller inte på yttre omständigheter utan erkänner för mig själv att jag just nu är omotiverad. Skit samma vad anledningen är, jag är bara omotiverad. Och det är ok. 
Men hur som helst, det jag skulle komma till är hur man blir motiverad på riktigt. Ni vet på ett sånt där sätt att motivationen stannar kvar. Jag delar med mig av några tips, och lovar att om du gör som jag säger så kommer du att lyckas. Jag lovar!
  • Först och främst, och det allra viktigaste – hitta ditt varför. Varför vill du träna? Och då menar jag på riktigt varför. Om du till exempel svarar “För att gå ner i vikt” så ställer jag frågan igen. Varför vill du det? För att du ska bli snyggare? Det är fortfarande en “ytlig” anledning, så jag frågar igen. Varför vill du bli snyggare? Till slut kanske du svarar nåt i stil med “Jag vill känna mig mer självsäker när jag träffar människor”, “Jag vill känna mig mer trygg”, “Jag vill kunna sträcka på ryggen och känna mig stolt över mig själv” eller liknande… har vi kommit fram till en “riktigt” anledning. En anledning som gör att din motivation kommer bestå. Att träna för att få en snygg kropp, för att komma i bröllopsklänningen och liknande är alltså inga bra motivatorer. Hitta istället ditt innersta, riktiga varför.
Jag tränar för att vara stark och hälsosam inifrån och ut. Jag vill ha en hälsosam livsstil (fast utan att vara nitisk) och kunna göra många olika saker i ett gym. Därför tränar jag ganska allsidigt och har mycket fokus på styrka och rörlighet just nu. 
  • Sätt upp rimliga mål. Med rimliga menar jag att du ska veta vad det är du ska uppnå, du ska kunna mäta framgångarna – och gärna längs vägen också så att du inte bara mäter vid slutmålet, du ska själv vara delaktig och acceptera hur målet har satts upp (så att det inte är någon annan som gör det utan din medverkan), det ska vara realistiskt (det är få småbarnsföräldrar som kan träna sex gånger i veckan. Se till att göra en plan som håller, så slipper du “misslyckas”) och slutligen så ska du så klart ha en eller flera deadlines för när målet och delmålen ska uppnås. Hur ska du annars veta om du är på rätt väg?
  • Planera in vabb-dagar, sjukdagar, bakisdagar och “jag vill inte”-dagar. Hur såg det ut förra året ut? Hur många dagar var du sjuk? Hur många dagar var du bakis? Hur många dagar vabbade du? Räkna med att det blir likadant i år, även om du helst vill blunda för det när du gör din träningsplanering. Räkna med, redan från början, att du kommer att ha X antal dagar som det inte går att träna som planerat. Det fina är att om du har tagit med det i planeringen redan från början så kommer du inte känna dig misslyckad eller att du missar något. Allt går enligt planeringen. Du skulle ju vabba…
  • Acceptera att det inte alltid är lika kul att träna, att du inte alltid är lika stark eller snabb och att du inte alltid känner dig på topp. Alla träningspass kan inte vara fantastiska, och du kommer inte alltid att känna dig on top of the world. Ibland kanske du till och med är svagare eller långsammare än förra veckan. Strunta i det! Se det ur ett längre perspektiv – och här kommer vi till varför det är så viktigt att ha ett vettigt svar på varför du tränar – för om du tränar för att hålla dig hälsosam, för att få bättre självförtroende, för att kunna orka leka mer med barnen eller liknande så är det inte så farligt att du en gång är svagare, eller hur? Så strunta i att du inte gör en fantastisk insats varje gång, men bara gör det utan nån närmare eftertanke. Slå inte på dig själv, utan försök vara snäll istället och lägg ingen värdering i din prestation.
  • Träna något som är kul! Det är så himla konstigt det här… men det är jättevanligt att folk (även jag förr) joggar eller går till gymmet och tränar styrketräning när det är “dags att komma i form”. Och det är väl okej så länge man gillar att jogga eller träna styrketräning. För om man inte gör det så ska man göra nånting annat. Det finns hur många träningsformer som helst där du inte ens behöver tänka på att du just tränar. Hitta nåt som du gillar istället. Varför plåga dig? Du kanske vill boxas, dansa, åka rullskridskor, klättra, brottas, spela innebandy… you name it. Se till att hitta något som är kul! Och lova mig att du aldrig igen går ut och joggar eller går till gymmet om du inte tycker att det är en rolig träningsform.
Jag tycker om att träna på att stå på händer ibland men är lite feg och vågar inte utan en vägg. Det här är ingenting som jag gör för att jag ska bli starkare, snyggare, mer hälsosam eller så, utan bara för att det är kul.
Som sagt – om du följer de här råden kan jag lova dig att du kommer att lyckas. Ja, motivationen kommer att svikta ibland, men eftersom det är ok och du inte slår på dig själv så kommer den komma tillbaka. Lycka till!
 

Kommentera (0)

Jag älskar tidiga, ensamma morgnar

Åh vad jag älskar att vakna tidigt på morgonen och ha flera timmar för mig själv. Visst är det mysigt att sitta och äta frukost med barnen, men nu när de har börjat bli lite större så är de upp ganska sent på helgen och sover därmed längre. Och jag älskar det.

Då går jag nämligen upp, går ut en snabb runda med Bruno och går sen runt här hemma och pillar och fixar med saker, tänder ljus, skriver dagens första blogginlägg och har det helt enkelt så himla mysigt. Ibland jobbar jag lite. Jag är absolut som mest kreativ på morgonen, och därmed också väldigt produktiv och effektiv.

Hur är det för er? Är ni morgonmänniskor eller kvällsmänniskor?

Den här lurviga lilla varelsen verkar också tycka att morgnarna är mysiga. Han ligger mest där och… ligger, tills barnen vaknar. Då blir han helt stirrig och vill leka.

 

Kommentera (0)

Saker jag gör som jag inte är stolt över

Vi vet ju exakt hur vi ska göra och vara för att “vara rätt”, eller hur? Vi vet till exempel att det inte är någon idé att skrika eller höja rösten till barnen och att det är mycket bättre att sätta oss ner och titta dem i ögonen och prata lugnt om vi vill nå fram med någonting. Vi vet också att det inte är någon idé att trotsa en tvååring som själv är i trotsåldern. Och så vet vi att vi omöjligt kan gå ner i vikt om vi fortsätter att äta lika mycket snacks som vanligt, och att det är svårt att få bättre kondition eller bli starkare om vi inte tränar. 
Vi vet allt det där, eller hur? Och ändå så är det så lätt att göra motsatsen. Och det är väl så vi är: Inte perfekta, men ganska bra (och mänskliga) ändå. Jag gör många saker som jag inte är stolt över eller som jag vet inte är bra. Många tror till exempel att om man är personlig tränare så äter man bara salladsblad och protein. Så är det inte. Här är några av de saker jag inte är särskilt stolt över:
  • Ibland fastnar jag på kontoret och jobbar jag för länge (utifrån barnens perspektiv) och kommer hem så sent att det blir snabbmat av något slag eftersom jag vet att barnen är hungriga och jag vill ge dem mat snabbt!
  • Just nu är jag inne i en period då jag äter ganska dåligt. OBS! Jag värderar inte bra och dåligt i antal kalorier, utan menar dåligt som i näringsfattigt. 
  • Jag skjuter upp saker som är tråkiga att göra, fast jag egentligen måste göra dem. Och ju mer jag skjuter upp dem desto mer ångest får jag.

Men det är jäkligt skönt när man börjar rensa i stora pappershögen.

  • Jag blir mycket lättare arg på barnen när jag är trött, och får då en tråkig ton och orkar knappt höra min egen röst.

Så. Nu är det er tur. Snälla, säg att ni också gör saker som ni inte är stolta över! ☺️

 

Kommentera (0)

Så himla trött… men check på jackan ✔️

Nu är jag så trött att jag bara vill lägga mig ner och sova. Men jag har bestämt mig för att vänta tills jag kan gå och lägga mig för natten. Nu ska jag istället fixa mat och skruva ihop skåpet som ska stå i hallen. Lika bra att få det gjort. Det var ju det jag hade som plan idag men så tog det sån tid innan vi kom iväg i morse… att jag kom hem alldeles för sent. Hur som helst, jag och Mio åt lunch ute, och vi hittade också en jacka. Halleluja! Den var dyr men vi kände oss båda väldigt nöjda. Jag gillar Peak Performance eftersom det är bra kvalitet och bra funktion. Den här jackan blev det:
Alvin hatar att gå i butiker och vägrade följa med. Nu är han så stor att han väljer att vara själv hemma ibland. Inte för länge, men ett par timmar funkar. Min lilla, lilla godbit. Låt honom aldrig bli äldre. Han och jag har fortfarande så mysigt på kvällarna. Då är han inte så stor ♡
Mio kom precis och frågade om hans kompisar får sova över. Första tanken var neeej, jag är så trött, men så kom jag på att herregud, det är klart han måste få passa på nu när han mår bra. Och dessutom… vem bryr sig egentligen? De visar sig inte utanför hans rum ändå ?

Kommentera (0)

Sociala medier-strategi för influencers- Vill ni komma på workshop?

Det är så himla viktigt att sätta sig ner och göra en bra strategi för allt som man vill lyckas med. Om det handlar om att bli stor inom bloggande, idrottande eller för att man – som många av de företag som vi jobbar med – vill nå ut, ja oavsett vad man har för mål så är det så viktigt. 
Det är framförallt det där med att man börjar gräva i sitt inre och verkligen ifrågasätter saker som varför gör vi det här? Vem vill vi nå? och Hur ska vi göra det? som är det som gör skillnad.
Vi har under en period nu jobbat fram vår nya Sociala medier-strategi på Mama Said och har tack vare det kommit fram till så himla bra grejer. Många saker trodde vi att vi redan gjorde – till exempel anpassade oss till målgruppen – men nu när vi har rannsakat oss själva så inser vi att vi har missat ganska viktiga delar av målgruppen.
Från och med nu kollar vi på den här tavlan varje måndag när vi planerar vårt eget innehåll. Anpassar vi oss till alla våra personas? Både Evert, Mattias, Ullis och Kajsa. Ja vi har namngett dem. Och ja, vi har döpt Kajsa Jonasson efter Johanna Kajson. 
 När det gäller våra kunder så startar vi alltid med att göra en Sociala medier-strategi – utan den så skulle vi jobba i blindo. Och vi har gjort en till oss själva tidigare också, men det var länge sen, så jag är väldigt glad över att vi har tagit tag i det här. Det blir så tydligt vilka vi är och vad vi ska hålla på med i våra sociala kanaler.
Men nu kommer jag till det viktiga här… Hur är det med er – gör ni strategier för det ni håller på med? För era bloggar till exempel? Ni som bloggar och som bor i Skåne (Ja ni får egentligen bo vart som helst förstås), skulle ni vara intresserad av en workshop där vi samlar alla influencers och gör våra sociala medier-strategier tillsammans? Vi jobbar ju med influencers och vill gärna hjälpa alla att bli ännu bättre, plus att vi vill träffa er förstås. Vill ni det? Vill ni att vi bjuder in er till en workshop? Givetvis skulle det vara kostnadsfritt.
Om du skulle vara intresserad så lämna gärna en kommentar… och fråga även dina influencerkollegor. Vill gärna veta om det är nån idé att dra igång en sån här grej. 
 

Kommentera (0)

Jag har stilkris

Hjälp! Jag är så otroligt trött på min stil (svart, vitt, grått och beige) och tycker visserligen att jag har snygga plagg men är ändå så otroligt trött på alla kombinationer. Jag känner mig svintråkig och vill förnya mig. Jag
har själv jobbat som stylist och personal shopper för mååånga år sen, och tyckte att det var så himla kul och inspirerande att plocka ihop olika outfits, hitta accessoarer till, den perfekta väskan och så vidare… Men nu
har jag inte alls det intresset. Jag är dock fortfarande lika intresserad av att känna mig snygg i mina kläder förstås, men det är ju en annan grej.
Skor har alltid varit en grej som jag har lätt för att köpa. Byxor och toppar är det värre med. Det tycker jag är svinsvårt. Speciellt nu när det finns så många toppar med volanger och grejer på som inte alls är min grej. Jag vill ha en stylist! Speciellt
de gånger då jag ska stå på en scen. Men har vi nån bra här nere i Malmö? Vet ni?
Det här är väldigt jag på hösten; kjol och skinnjacka. Antingen har jag det, eller så har jag svarta byxor och nån framkrystad topp upptill som jag inte riktigt trivs i. Gillar svarta byxor, om de är i rätt modell, men jag har för dåligt med toppar att ha upptill. Och ska jag ha byxor tycker jag egentligen att det är snyggast med klack till, eller med öppna skor (som ju bara funkar på sommaren).
Så fort jag tar av skinnjackan så känns det svintrist. Tröja och kjol liksom. 
Finns det nån bra stylist i Malmö egentligen? Jag är rätt kräsen – och då menar jag inte kräsen som i att jag inte kan hitta snygga plagg. Det handlar om att hitta saker som passar mig. De bästa stylisterna är de som är lyhörda
för andra menar jag.

Kommentera (0)

Min fredagkväll och Hej lördag ??

God morgon folket! Det här är så typiskt mig. Jag somnade väldigt sent igår… typ vid två. Inte för att jag var ute och rumlade utan för att jag fastnade på YouTube. Jag är typen som alltid somnar när jag kollar film eller TV, men när jag kollar på YouTube så är jag liksom lite mer aktiv, och så var jag väl helt enkelt piggare och mer uppe i varv igår än annars. Och det som är typiskt mig är att jag ändå är uppe lika tidigt som vanligt idag. Hade liksom tänkt sova till nio.
Men om vi ska prata om gårdagen då. Eftersom det var fredag så var det PT-dag, och jag hade ganska glest mellan kunderna eftersom jag de senaste fredagarna har varit tvungen att avboka flera gånger. Dels på grund av andra planer men också på grund av sjukdomar. Så jag har liksom varit lite passiv kan man säga.
Hur som helst, igår då. Det var nypremiär på Media Evolutions After Work så vi bestämde att vi skulle gå dit, jag Sanna och Amanda. 
Jag kom till kontoret vid fem, och så började vi med varsin Smirnoff Ice. Himla god dryck hörni. Ganska lite alkohol i och smakar som läsk. Farligt lättdrucket. 
Sen gick vi ner på AW'n som var alldeles precis lagom mysig, bubblig, festlig och härlig. Äntligen är de gamla goda After worksen tillbaka. De körde ett annat koncept ett tag som kändes väldigt intellektuellt supersmart. Och trist. Ingen DJ, ingen feststämning och helt enkelt inte alls kul. Men igår var det alldeles toppen. Vi hade en väldigt lugn, men trevlig, kväll och gick hem vid halv sju. 
Jag åkte hem till mina små killar, varav den ena inte brydde sig alls – Mio var ju bra igår och var både i skolan och hängde sen med en kompis på kvällen (och då är dörren stängd) – men den andre tack och lov brydde sig desto mer.
Jag och Alvin hade i alla fall jättemysigt! Först körde vi den dagliga sjukgymnastiken. Två av övningarna måste vi gå ut i trappen och göra eftersom vi behöver trappsteg. 
Ja men det är svintrist att göra sjukgymnastik men vi är ändå duktiga och gör det varje dag. Inklusive stretch.
Jag vill så gärna att han ska bli tillräckligt bra för att komma tillbaka till fotbollen. Det är tur att vi inte visste hur lång tid det skulle ta att bli hel efter en stressfraktur. Maj gadd! Han fick den i maj och gick på kryckor i flera månader, och nu är han alltså på väg att bygga upp styrkan igen. Annars finns risken att frakturen kommer tillbaka och så får vi börja om från scratch igen. Och det vill vi inte
Sen kom vi till det bästa av allt – tända ljus och Idol. Alvin satt och ritade samtidigt och jag slängde upp fötterna på bordet. Mina favoriter i Idol är Chris och Hanna. De är ju så himla bra! Den absolut bästa låten i Idol hittills är Imagine med Chris Kläfford. HELT OTROLIGT bra! Börja lyssna vid 00,20. När jag kommer till 01,15 så har jag rysningar över precis hela kroppen. Han är så sjukt jäkla bra! Lyssna!
Idag då. Idag är det lördag och jag ska skruva ihop ett skåp, åka till Ikea och lämna tillbaka några grejer och sen ta med barnen till Emporia. Mio behöver en jacka som sagt! Ha en härlig lördag ♡

Kommentera (0)

En bra Mio-dag ❤️

Idag vaknade Mio och var “frisk”. Han var inte helt bra utan hade huvudvärk och mådde illa. Men var ändå så pass bra att han gick till skolan. Ett litet ljus i allt mörker ?
När han skulle gå till skolan så insåg vi att han inte har någon höstjacka. De senaste åren har jag slutat investera i skidbyxor och riktigt varma kängor eftersom det alltid har slutat med att han har varit sjuk hela tiden och inte använt det en enda gång.
Men en höstjacka, och sen även vinterjacka, måste han ju ha. Det är bara det att han mer eller mindre har legat sjuk sen det var varmt ute. Han har helt enkelt legat hemma sen det var tröjväder. Så imorgon vet jag i alla fall en sak som står på min to do: Köpa jacka till Mio. Synd bara att han har börjat ställa så otroligt höga krav på vad det ska vara för nåt. Plötsligt duger det bara med bra (svindyra) märken. Det är förhoppningsvis en fas som så småningom går över… men inte tills imorgon. 
 

Kommentera (0)

En dag på kontoret

Jag kör en gammal klassiker idag – Ett foto i timmen från min dag igår. 
05:45 
Dagen börjar med att jag går rakt upp i sängen och hoppar i det som ligger närmast till hands i klädväg, och går ut med Bruno.
07:00
Jag väcker barnen (dagens absolut jobbigaste) och får med nöd och näppe upp dem till frukosten, som jag har fixat. Jag har insett att på vardagar är det snabbast och smidigast att jag fixar frukost. 
Vi alla äter olika saker. Jag undrar hur länge jag kommer göra figurer och bokstäver på Alvins mackor. Kul om jag gör det när han, som 25-åring, kommer hem och hälsar på tillsammans med sin tjej ?
08:00
Har kört Alvin till skolan och kommit till kontoret. Börjar dagen med att betala mängder av fakturor och rensar i stora pappershögen. Ångest, men så jäkla skönt när det är gjort. Har en liten hög kvar som vackert väntar på mig men eftersom den är så liten känns det lugnt. Ska bara se till att fixa den innan den växer.
09:00
Jag och Sanna har telefonmöte med en av våra kunder. Vi föreslår bland annat att vi ska börja jobba mer med målgruppsannonsering på Facebook (som jag håller på att fördjupa mig i). Det går inte att enbart växa organiskt i de sociala kanalerna, man måste också annonsera. Men jag måste ändå säga att vi är grymma som ser till att alla våra kunder faktiskt växer organiskt, fast det sägs vara omöjligt. 
10:00
Jag och Amanda går in i poddrummet för att göra en takeover på @influencersse. Den här gången pratar jag om “hur du lyckas på Instagram”.
11:00 Jag skriver ett förslag till en av våra potentiellt nya kunder. Ett förslag på hur vi skulle kunna jobba tillsammans. Ger det till Sanna innan jag skickar det, dels för korrläsning men också för att se om jag har föreslagit ett bra pris utifrån det vi ska göra. Vi försöker räkna allt i timmar så att vi vet hur lång tid varje projekt tar, och kan ta betalt utifrån det.
12:00
Lunch! Vi äter oftast på kontoret. Igår blev det köttfärspaj enligt Sannas recept. Jag brukar fråga henne vad jag ska laga för mat och hon kommer alltid med bra förslag som är enkla nog att passa mig. 
13:00 Jag går ut på stan för att ha möte.
 
14:00
Jag börjar läsa igenom nya Svenskarna och Internet som precis har kommit ut, för att ta ut rolig och viktig statistik som vi kan dela i våra egna sociala kanaler. Jag bestämmer mig för att skriva ut hela rapporten på 134 sidor så att vi har den. Och inser att det är första gången på länge (eller nånsin) som vi ska ha papper på kontoret som vi ska spara. Vart lägger man det liksom? Och som den amatör jag tygligen är på skrivare så råkar jag få ut det i A3… tills jag lyckades stoppa det och istället få det i A4.
15:00 Vi gullar lite med Kotten, vår grannhund. Hur söt?
Sen diskuterar jag och Sanna igenom vad vi ska ta med från Svenskarna och Internet. Och hur vi ska sprida det. Vi kommer fram till att det blir bra att sprida det genom en Infogpraphic. Vi tänker att vi “slänger” ihop en snabb sådan…
… men det är mycket pill…
16:00
Vi håller fortfarande på med vår Infographic… Alvin ringer och säger att han vill gå hem själv från fritids. Hurra! Då har jag ingen exakt tid att passa eftersom Mio är hemma.
Sanna fixar och trixar med mallen och jag letar bilder… Den här bilden passar som header. Det är den bilden vi har på vår hemsida. Älskar den!
17:00

Nu börjar vi prata i termier som “Vi måste läras oss att sånt här tar tid…” Det har vi sagt ungeräfär 3,357 gånger förr…

Jag tankar energi i form av pepparkakor…
… men sticker sen hem, alldeles för sent, till mina hungriga små barn. 
18:15
Jag hämtar upp barnen hemma och åker till thai-restaurangen här i Limhamn och äter middag. Smidigt men inte jättegott om jag ska vara ärlig. Men det var mysigt att gå ut och äta.
20:00
Det sjuka är att nu tog kvällen lilksom slut. Vi kom hem, jag gick ut med Bruno och sen körde vi igenom Alvins sjukgymnastikpass som vi gör varje dag pga. hans stressfraktur i benet. Jag brukar lägga mig med Alvin och se på en serie på kvällarna, och sen är jag alldeles för trött för att göra någonting annat. Och så var det igår med. Jag är så sjukt trött just nu.
 
PS. Nästa gång jag kör en “Ett foto i timmen” så lovar jag att det ska vara en mer händelserik dag på kontoret. Jag som typ alltid har möten lyckades pricka in en nästintill mötesfri dag. 

Kommentera (0)

#metoo

Jag älskar att det händer nu. Att #metoo har tagit sån fart och nu formligen exploderar. Det är så mycket som är skevt, och givetvis är det värsta att det finns så många tjejer som har blivit tafsade på, och till och med våldtagna. Och många gånger våldtagna på ett sätt som har gjort att de har trott att de ska skylla sig själva eftersom de faktiskt kände killen och till och med valde att vistas i samma rum som honom. SOM OM DET SPELAR NÅGON ROLL! Ett nej är ett nej! Alltid! Det finns inga motargument till det. Det ska vara färdigdiskuterat där. Ja det är så jäkla skevt helt enkelt.
Jag har aldrig råkat ut för något fysiskt, helt otroligt egentligen. Eller jo… det är skrämmande att jag inte ens tänker på det… Det är det här som är så skevt. Det är klart att jag har fått en dask i rumpan och liknande, men jag menar att jag aldrig har varit med om något “riktigt” övergrepp. Det är så galet att det är så mycket som vi har levt i och som har upplevts “normalt”. Det är inte normalt. Jargongen bland många killar och män är ju helt förfärlig. Blickar, kommentarer, “roliga” skämt, en dask i rumpan, en kommentar om urringningen, “högt till tak-humor”… you name it. Och synonymt för alla de här tillfällena är att den tjej som ryter ifrån “inte har någon humor” eller är “överkänslig”. Och kanske till och med får sparken, eller blir utfryst, om det sker på en arbetsplats. 
Det sjuka i allt det här är (förutom alla fysiska övergrepp så klart!!) är att vi har vant oss vid. Därför är jag så otroligt glad över att det finns så många grymma tjejer och kvinnor som har öppnat sig. Heja! ♡
Jag vill att mina pojkar växer upp och inte ens ser det som ett alternativ att prata nedlåtande eller sexistiskt mot tjejer, så på ett sätt tänker jag att jag bara vill visa hur det ska vara och prata på ett självklart sätt om det… men jag inser ju att det går inte. Det finns ett problem där ute som jag måste lyfta med dem. Jag har förklarat vad #metoo handlar om men känner att jag borde göra något mer för att de ska lära sig att bli så som en kille/ man borde vara. Det vill säga ha respekt för alla andra, oavsett kön.
Hur gör ni andra med era barn? Hur pratar ni med dem om det här?
 

Kommentera (0)