God kväll på er, jag läste ett inlägg hos Hanna för nån vecka sen, och håller med henne om att man inte bara kan luta sig tillbaka och lita på sin motivation. Det är inte den som gör att du kommer att fullfölja din träning, för den KOMMER att svikta ibland.
Jag märker att, eftersom jag är personlig tränare så tror folk att jag alltid är motiverad till att träna. Det är jag INTE! Min motivation sviktar precis som för dig och alla andra men det handlar om att jag accepterar det, och inte slutar träna bara för att jag är mindre motiverad under en period.
Det är omöjligt att vakna varje dag och känna att “YES! Nu går jag och tränar igen!” Så det är bara att gilla läget och bara göra det.
Vi är inte heller alltid motiverade till att jobba, tvätta, betala räkningar, gå ut med hunden, städa och bädda sängen… men vi gör det ändå, eller hur?
Det är inte så att vi vaknar en morgon och säger “Näääe vet du vad, idag känner jag inte riktigt att jag har motivation till att gå och jobba, jag tror jag skiter i det”.
Att vara motiverad är en lyx – Halleluja för när man är det – men det går inte att strunta i saker bara för att man inte är det. Inte om man vill ha någon slags kontinuitet i alla fall.
Vi ska inte tänka så mycket utan bara göra det. Så blir det av… eller vad tycker ni?
Hej! Undrar bara vad det är för material på bordet? Det är inte vitt va? Är nyfiken hur man kombinerar stolarna så det blir fint då jag tycker det ser så fint ut hos dig!
Tack! Det är i ljust trä. Från Ikea, det som heter Norråker matbord 🙂
Tack för länken! Kul att du fortsatte på mitt tema. Det är så lustigt det där hur man tvingar sig till att göra andra jobbiga saker men just träna är det som faller bort för att man inte är motiverad….. Jag håller såklart med. 🙂