Dag: 10 juli, 2015

Vi njuter, det gör vi absolut! Men det har uppstått en del små missöden idag. Först – Mios blodsocker är alldeles för högt hela tiden. (Det borde vara lågt eftersom han badar så mycket). Vi tar mer och mer insulin men det verkar inte hjälpa, så vi misstänker nu att hans basinsulin, det som han tar på morgonen och som ska verka hela dagen, har blivit dåligt p.g.a värmen. I morgon testar vi nytt basinsulin. Ja vi har ju med oss extra. Håller tummarna för att det går bättre…

… så att han slipper vara så knäckt min lille kille. Han blir så orolig när han har högt blodsocker.

Den här lille killen däremot hade inga större bekymmer vid frukosten, mer än att dividera om huruvida det var jag eller han som skulle dela hans pannkakor. Det blev jag.

Efter frukosten var vi en stund nere på stranden. Allt bra.Sen gick vi till poolen. Ser härligt ut va? Det som i själva verket sker här är en uppgörelse två killar emellan. Om vem som är dummast. Men sen fick Alvin magknip och fick lägga sig i skuggan. När det var över åt vi lunch. Mios blodsocker var högt som vanligt, men nu hade vi förstått att det kanske var fel på morgoninsulinet så då tog han mer inför maten. Verkar gå lite bättre.

Mitt under lunchen kom de och stängde av poolen. Bajs i vattnet. Mysigt! En bebis hade råkat komma med en liten överraskning. (Ehm, det FINNS blöjor som funkar att bada med!) Måste vara sjukt störigt för hotellet att stänga av sin pool i 5 timmar. Och rätt störigt för oss.

Så då ville killarna vara på rummet en stund istället. Ni vet den där fantastiska stunden då jag ligger på stranden. Platt. Stilla. Jag tog hissen ner, när jag hade lämnat dem, glad över min kommande stund…

… som tyvärr inte blev så lång. Mio hade stoppat sin blodsockermätare i min väska, och den hade jag med mig på stranden. Och den är ju livsviktig. Bara att springa upp igen.

Så nu sitter vi här, och jag funderar på att gå en sån där vattenbrynspowerwalk, barfota. Det känns så sjukt skönt, men är kanske en myt det med? Låt mig testa och återkomma med svar.

Igår – lika härlig dag som de första dagarna. Eller kan man säga att det blir bättre och bättre? Jo men vi börjar ju få in rutiner här. Så vi vet vad vi ska göra liksom. Jag går fortfarande omkring och ler för mig själv över alla minnen som jag har härifrån. Det är ju som sagt allt från när jag var typ 10, som Mio, till när jag jobbade här. Tvära kast mellan både det ena och det andra med andra ord.

Hur som helst – dagarna då. De börjar med att jag smyger ut på en powerwalk/ joggingrunda. Just igår hade jag trötta ben så det blev powerwalk. Här:

Sen, efter frukosten gick vi ner till stranden. Vi har en deal om att vi går till stranden först, och sen till poolen. Idag ska jag, för att slippa 3000 “När ska vi gå till poolen?” tala om en exakt tid när vi ska gå dit. Så slipper vi tjat och otrevligheter. Tjat är trist.

Efter lunchen ville barnen ha sin mysstund på rummet igen, och jag… ja jag gick ner till stranden. Alldeles själv. Och la mig platt. Det är fantastiskt att vara här med barnen, det är ju det jag vill, att vi ska hänga liksom, men det innebär inte att jag inte njuter till max av den där ensamma timmen när jag kan ligga platt och inte hålla koll på badande vilddjur. En timme då alla “Mamma!” “Mammaaaaa!” garanterat inte är menade till mig. Det roliga är att vi båda dagarna har bestämt att det är en timme som gäller, eller att de kan ringa mig om de vill komma ner tidigare, och att Mio har ringt efter 58 minuter båda dagarna. Han är världens mysigaste lilla sällskapsmänniska som inte vill ha för långa avbrott och avstånd.

Förstår ni hur jobbigt det var att ligga där helt själv?

Men sen gick vi som sagt till poolen. Barnen ser ut så här hela dagarna. Jag tror att de där cyklopen har fastnat i deras ansikten. Inte mig emot dock, det gör att jag mycket lättare känner igen dem i poolen när jag sitter där och hökar över dem. När lämnar man barn ensamma i en pool förresten? Jag skulle  inte göra det nu utan sitter och hökar som en neurotisk person.

På kvällen åt vi middag med de där vännerna som vi råkade stöta på häromdagen. (De åker hem idag)

Och spelade pingis.

Sen var det Mini-stars (barn som uppträdde) och Rock-show (Sunwingpersonalen som uppträdde). Så jäkla bra! Jag filmade en del men det går trööögt att ladda upp. Mio sa att det kan ha varit det bästa han har sett någonsin. Jättetrevlig kväll, och kul att hänga med några andra familjer faktiskt.

I morse när jag vaknade kände jag mig tröttare än innan och funderade på att skippa powerwalk/ jogging, men så kunde jag inte somna om och snörade på mig skorna och stack ut. Och nu är jag överlycklig över det. Så jäkla skönt! Jag gick en halvtimme och sprang sen tillbaka. Pigga ben och otroligt skönt.

Det var väääldigt svettigt.

Men nu – frukost och strand! Hejrå.