Månad: januari 2018

Partiell binjurebarksinsufficiens

Vilket fruktansvärt dygn det här har varit. Det här gör jag ALDRIG om! Mio är sjuk och jag vågar inte lämna honom på det här sättet förrän jag vet att det är stabilt. Och det är det INTE nu. Vi vet så lite, men har fått reda på att han har Partiell binjurebarksinsufficiens. Vad det i sin tur beror på håller de på att reda ut. Vi har fått svar på att det inte är Addison men nu vill de kolla en annan grej (Kommer ni ihåg att jag sa, när vi var i Tyskland, att det fanns en tredje extremt ovanlig sjukdom som läkaren sa att vi INTE ville att det skulle vara?)…
Det är den de misstänker nu. Jag vet inte hur starka misstankarna är eller vad som kommer att hända om han har den… Det ville inte läkaren berätta idag, utan han sa bara “Det tar vi då!” Och när jag frågade om man kunde göra något åt det så sa han “Det kan man om man upptäcker det i ett tidigt skede”. Så jag försöker nu tro på att någonting (förutom alla ni som gjorde det möljigt) gjorde så att vi åkte till Tyskland och därmed upptäckte det här i tid… För tänk om inte… Eller tänk om vi redan är sent ute.
Jag förstår inte hur jag ska stå ut tills vi får ett svar på det här. Jag förstår att det är väldigt allvarligt. Det förstår man när läkaren säger “Du har fått klart för dig vad det är vi letar efter va?” Men det har jag ju inte riktigt… Jag vet ju inte vad det heter eller exakt vad det kommer att innebära. Hur som helst… Det är ett blodprov som ska tas, och vad jag förstår så ska de också göra magnetröntgen. 
Min lilla lilla plutt. Jag är så orolig ♡
Jag åkte ju hem från Åre tidigt i morse, jag bokade om till flyg istället för att åka nattåget nu inatt eftersom Mio var så himla dålig igår, och tyvärr så missade jag mitt flyg från Stockholm till Malmö eftersom det första flyget var försenat. Jag har varit med om MÅNGA prövningar det senaste dygnet vill jag lova. Jag ville bara slå någon eller börja gråta hysteriskt när jag satt på flygplanet i Östersund och insåg att de aldrig skulle hinna till Bromma i tid.
Igår när jag pratade med Mio orkade han knappt prata med mig. Han var så dåsig och illamående och åt ingenting på hela dagen. Så jag rusade iväg från middagen, i panik, och bokade flyg och flygtaxi för att komma hem fortast möljigt. Natten var hemsk! Behöver jag säga det? Fy fan, det här önskar jag ingen!
Idag är han tack och lov piggare men hade bara ätit ett äpple när de kom till läkaren. Nu har han fått i sig ett glas ProViva och en macka. That's it! Han har noll aptit, men åt bara för att läkaren sa till honom att han måste. 
Nu är vi hemma och han är ganska pigg. Jag tycker att han är blek och glåmig men jag hör på hans röst och hur han pratar att han ändå är pigg. 
Aldrig mer säger jag! Inte så länge det är så här svajigt. I helgen ska vi ju till Västerås, eftersom jag ska ha en utbildning där lördag eftermiddag, men då är vi alla tre tillsammans ♡ Och det finns ju sjukhus i Västerås, så det oroar mig inte direkt. 

Kommentera (0)

Mio dålig – Jag vill bara hem

Fan alltså… Mio var så dålig igår. Han mådde illa hela dagen och var jättehängig. Det blev sämre på kvällen och han orkade inte ens prata. Så jag avbröt middagen och gick upp på rummet och bokade flyg hem nu på morgonen. Jag måste hem och kan inte vänta
tills jag är i Malmö. Jag vill bara hem, hem, hem… 

(null)

Kommentera (0)

Åre dag 2

God kväll hörni! Hur har ni det? Vi har haft ännu en fantastisk dag i Åre, även om jag saknar mina barn väldigt mycket och har hemlängtan. Mio är väldigt dåilg idag och ena delen av mig har lust att sätta mig på ett flyg eller snabbtåg och åka hem. Just nu så känns det faktiskt som att jag ALDRIG mer vill åka ifrån honom.
Men det är också lite motsägelsefullt… det jag precis sa, för på ett annat sätt så har jag det så bra här. Jag älskar att hänga med alla inspirerande människor och det har varit så många bra föreläsningar, workshops och insikter.
Mina favoriter är alltid de workshops där man sitter i små grupper och går in på mer personliga utmaningar eller bara blir mer konkreta helt enkelt.
Men vi börjar med skidåkandet. Idag åkte jag med Nathalie, Mona och Johanna. Vi hade en helt magisk dag i backarna.
När solen tittade fram kände jag mig väldigt lycklig. Tänk att få åka omkring i det här vackra landskapet. Helt galet!
Det är lite jobbigt att ta fram mobilen och fota eftersom det blir väldigt kallt om fingrarna och eftersom ena delen av mig säger till mig själv att njuta av stunden istället för att dokumentera. Men några bilder blev det ändå.
Vi åt lunch uppe i Hummelstugan. Fantastiska pizzor och lika härligt sällskap. Ja men ni märker ju… jag är typ hög av alpluften eller nåt. Eller så är det bara för att det ÄR så härliga människor här.
Hur som helst, på eftermiddagen hade vi fler föreläsningar och workshops, och de tänker jag att jag ska berätta om sen när jag har lite mer tid. För är det någonting som jag INTE har haft här så är det dötid. Det blir så när man BÅDE ska vara på föreläsningar och jobba lite (Det tog liksom en och en halv timme att få iväg akuta underskrifter till revisorn idag. Ni vet hur det är när man inte är hemma och behöver skriva ut 52 sidor, skriva under, scanna och skicka tillbaka. Ja men allt blir så mycket större när man är borta), och sen också åka skidor. Då får man ta att det inte blir nån dötid, men det gör ingenting. Det är sååå värt det! Jag tog ett kundsamtal, som blev en kvarts möte, mitt i backen idag också. Haha… tänk om hon hade vetat. Ja ja, nu är det middag… Hur har ni det denna onsdagkväll? 

Kommentera (0)

Lanseringsmingel för “Yrke: Influencer”

God morgon på er! Igår var det som sagt lanseringsmingel för Lindas bok “Yrke: Influencer”. Vilken känsla att ha sin egen bok i handen va? Nu ska jag inte ta över showen här, men har jag sagt att jag ska skriva en bok? Tanken är att jag ska sitta en vecka under februari och bara göra det. Men mer om det sen, nu tillbaka till Lindas lanseringsmingel. 
Så här såg jag ut. Min nya grej är att det ska vara bekvämt. Nu kan ni ju inte se hur mjukt det här var, men det var som att gå omkring i en pyjamas.
Här är hon, med sin allra första bok. Coolt va? Jag är så imponerad!
Yrke: Influencer handlar, som ni kanske förstår, om Influencerbranschen och vad man borde tänka på om man vill arbeta som influencer. Är ni minsta intresserade av det yrket, antingen som influencer eller som företag som vill jobba med influencers – läs den!
Alla minglade och fick varsin bok.
Och så gjorde Sara en mini-intervju med Linda…
… som avslutades med att hon läste ett stycke ur boken.
Wow wow wow alltså! Jag blir så imponerad och inspirerad av sånt här. Jag är, som ni vet, en sucker för andra tjejer som tar för sig och gör grymma grejer och går så mycket igång på det att jag kan spricka. Heja dig Linda och Grattis! Nu ska jag iväg och äta frukost, och sen är det föreläsningar och skidåkning med några nya tjejer idag. Jag träffade så inspirerande människor igår kväll, som jag ska berätta mer om sen. Ni vet det här med att ge upp livet i stan, som hårt arbetande entreprenör, och flytta lååångt ut på landet. Cool grej! Men jag berättar mer sen. Puss!

Kommentera (0)

Åre dag 1

God kväll på er! Vilken dag jag har haft! Vi började som ni vet med frukost. Jag bor på tredje våningen och älskar min utsikt över backarna. Vi får gärna lov att byta rum idag tydligen, för att få ustikt över Åresjön istället men jag trivs så bra på den här sidan så jag stannar kvar.
Efter frukosten föreläste Sanna om “Värdeburet ledarskap”, och vi hade workshops kring våra egna värderingar. Jag satt tillsammans med Katta och Jaqueline (länkar kommer, jag har inte de just nu) och vi fick träna på att sitta och lyssna UTAN att svara eller bekräfta den som pratade. Så vi skulle prata tio minuter var, om oss själva, utan att någon fick avbryta. Himla bra övning som jag vill ta hem till Mama Said-gänget. 
Sen fick jag liftkort och skidutrustning som superreseledaren (ja men hon känns som en sån, som hon springer omkring här och fixar och donar och har sig) Sara hade fixat…
… så det var bara att bege mig till rummet för att byta om. Jag älskar känslan när jag ska upp i backen.
Vädret idag har varit helt perfekt för min del, varken för kallt eller blåsigt. 
Och jag är så lycklig när jag kan vara ute så här hela dagen och röra på mig. Det är en fantastisk känsla.
Jag åkte tillsammans med Maja som jag lärde känna idag. Vi hade en helt underbar dag tillsammans med skidåkning och långlunch i backen.

På eftermiddagen var det dags för föreläsningar igen, men de får jag faktiskt berätta mer om sen, för nu ska vi på lanseringsmingel för Lindas bok “Yrke: Influencer“. Vi hörs lite senare. Kul att ni tittar in 🙂
 

Kommentera (0)

God morgon Åre!

God morgon måndag och god morgon Åre! Åh vad jag älskar Åre och den här snöiga, gulliga lilla byn. Det är så fint här, och jag var så lycklig när jag gick av tåget och gick över till hotellet. Lycklig men yr i huvudet. Ni vet som det gungar när man har åkt båt? Så kände jag mig efter 14 timmar på gungande tåg.
När jag kom fram satt de andra precis i sluttampen av middagen, och det passade mig alldeles utmärkt att kvällen typ var slut. Jag sprang upp på rummet och fräschade till mig lite, och sen gick jag ner och pratade med Linda, Clara och några andra i en halvtimme. Sen då? Jo men då gick jag upp på rummet och packade upp mina skidkläder (Wiiii!! Idag ska jag åka skidor) och la mig och sov. Det kändes tomt i kroppen när jag skulle gå och lägga mig… jag saknar barnen. Men det kommer nog gå över idag när aktiviteterna börjar. 
De här dagarna kommer det bli mycket Åre i bloggen. Hoppas ni gillar det! Nu ska jag gå ner och äta frukost. 

 

Kommentera (0)

Du får det du ber om – så Fuck jinxning!

Heej fina ni! Kul att höra vad ni hittar på idag. Det är mycket roligare att blogga nu när vi pratar med varandra än tidigare då jag bara skrev ut i tomma intet. Ja men det känns lite så när man inte har den där tvåvägskommunikationen som uppstår när ni kommenterar. Nu är det ju inte ERT fel att ni inte har kommenterat tidigare, det är jag som inte riktigt har bjudit in till det tror jag. Men nu känner jag att vi har nåt på gång, eller hur? Nu kommunicerar vi!
Hur som helst, det här med att sitta på ett tåg i 14 timmar… Herregud, jag har inte för en sekund tyckt att det har varit drygt. Nu har jag förvisso fyra timmar kvar men jag njuter så mycket att jag har svårt att tänka att jag kommer att tröttna.
Efter de här intensiva veckorna så är det lyx att få så här mycket tid för mig själv. Jag har jobbat lite, betalt räkningar (ja jag fick slänga med dem i väskan eftersom jag plötsligt bestämde mig för att åka) och läst. Jag har läst, läst och läst, och nu har jag snart plöjt halva den här boken, och den är så himla bra.
Det finns gott om spirituella böcker, så det ska rätt mycket till innan jag fastnar för en, men det har jag verkligen gjort för den här. Den är så enkel och konkret, och det finns så mycket i den som jag verkligen tror starkt på. 
Jag är till exempel en stark motståndare till det här med “Jag vågar inte tro på att det går bra för då jinxar jag kanske det!”. Vad är det för dumt påhitt? Vi ska ju inte vara rädda för att tro på oss själva, tro på att bra saker ska hända, eller på framgång och att vi ska få vara friska. Tvärtom så är det ju det vi SKA tro på. På det som är bra menar jag. Ju mer energi som går åt till att säga positivia saker och på att tro på att det kommer att gå bra, desto större chans är det att det går bra. 
Det finns väl inte en idrottsstjärna i världen som säger “Nää, jag vågar inte tro på att jag vinner, för då kanske jag jinxar det”? Tvärtom så går de ju all in för att prestera på topp, de har en enorm tro på sig själva och kan definitivt se sig själva på prispallen. Hur skulle de annars komma så långt? Försök säga till en idrottscoach att det är bäst att vi tänker lite negativt nu så att vi inte jinxar nåt. Ja men ni hör ju hur galet det låter. Eller att gå in i ett säljmöte och tänka att “Näää, jag kommer inte lyckas sälja”. Hur stora är oddsen då för att man lyckas? Typ noll ju.
Så sluta genast upp med att vara rädda för att jinxa saker och säg istället vad ni vill ha så kommer ni att få det. Ju mer ni säger det och tror på det, desto större chans är det att ni lyckas. Gör det nu bara! Testa!

Håller ni med? Eller känner ni att det är bättre att ta det säkra före det osäkra och tänka att det kanske går dåligt så då är det lika bra att förbereda sig på det? ?
Och nu blev jag så uppspelt att jag helt kom ifrån den här boken. Den handlar inte om att vi inte ska jinxa, men ändå nåt liknande. Det blir liksom samma resultat. Läs den om ni är sugna på lite förändring och känner för att anta en utmaning inom personlig utveckling. Puss ♡

Kommentera (0)

Möt Tuvessonskan och lyssna på hur hon blev framgångsrik på Instagram

Jag kan bli riktigt hög på inspiration när jag träffar tjejer och kvinnor som inspirerar mig. Jag älskar att läsa, lyssna och inpsireras av tjejer som har lyckats med någonting. Framgången behöver inte vara i form av pengar, status och titlar utan mer att de har lyckats med någonting som de har tagit sig för och som de har passion för. 
Jag älskar att lyssna på deras stories, och därför har jag skapat en kategori här i bloggen – Inspirerande kvinnor – där vi kan samla alla inpirerande tjejer och kvinnor. Fint va?
Idag ska vi träffa Julia – den person som har fått mig att ibland få lite feeling i köket. Jag älskar hennes vegetariska recept. Hon gör det så enkelt och inspirerande, så jag förstår att det inte bara är jag som har fastnat för henne. Och nu ska ni också få “träffa” henne:
Julia lever på sina sociala medier och driver bland annat ett vegetariskt matkonto – Tuvessonskan – på Instagram, med över 22,300 följare (Det ökar i snabb takt, så varje gång jag är inne och pillar i den här texten så får jag uppdatera siffran. Haha…) Tanken från början var att lära sig mer om det sociala medielandskapet, men det tog inte lång tid innan hon märkte att hon kunde livnära sig på sina sociala medier och därmed kunde satsa på det på heltid. Det som är lite extra intressant så här i “Vi-hatar-de-nya-algoritmerna-tider” är att Julia verkar nästintill oberörd och klarar sig utmärkt ändå tack vare att hon tar väl hand om sina följare samt att hon satsar på kvalitativt och hållbart innehåll… Men ni får “lyssna” på henne själva istället. Here we go! Säg hej till Julia!
Hej Julia, berätta – vem är du och vad har du för bakgrund?
Hej, Alexandra! Mitt namn är Julia Tuvesson, jag är 28 år gammal och bor i Malmö tillsammans med min man och våra två kiddos. I grunden har jag en kandidatexamen i etnologi och har sedan läst till kurser i bland annat digital strategi och kommunikation. Jag har även pluggat en del projektledning, entreprenörskap, mediaindustri, spanska och portugisiska – ja, en salig blandning av allt som jag tycker är kul helt enkelt! Mina absolut största intressen i livet är att hänga på sociala medier och allt som hör mat och matlagning till. Sedan våren 2017 har jag arbetat heltid med mitt eget företag och tar uppdrag inom bland annat receptskapande, matfotografering och rådgivning i sociala medier.

Du har ett Instagramkonto – med över 22,300 följare – som heter Tuvessonskan där du bjuder på vegetariska recept, berätta – hur kom det sig att du startade det här kontot?

När jag startade mitt Instagramkonto för lite mer än två år sedan var aldrig tanken att mitt konto enbart skulle fokusera på mat, utan snarare vara ett slags livsstilskonto. Såklart hade jag ett stort intresse för mat och matlagning men mitt primära mål med att börja med Instagram var att lära mig mer om det sociala medielandskapet och gör något kreativt – samtidigt som jag byggde en portfolio att kunna visa upp för framtida arbetsgivare. Men i takt med att kontot växte märke jag snabbt att det som mina följare uppskattade mest var mina matbilder – så på den vägen blev Tuvessonskan ett vegetariskt matkonto. Och ganska snart märkte jag att det nog skulle vara möjligt att så småningom livnära mig på mina sociala medier och matlagning. Idag funkar mitt Instagramkonto både som en marknadsföringskanal för mitt företags tjänster och är också ett eget jobb i sig.

Tuvessonskans första bild på Instagram.

Har du haft en strategi för att växa och bli stor eller råkade det bara hända? Om du har haft en strategi – berätta gärna om den.

Att mitt konto skulle bli stort var aldrig min tanke från början. Därmed hade jag inte något uttänkt strategi när jag startade mitt konto – då kanske jag hade valt ett annat kontonamn eller tagit bättre bilder från start. I början satsade jag mer på att bygga relationer med andra matintresserade människor, lära mig fotografering, lära mig Instagram och försöka få en förståelse för hur en bygger upp ett community. Men mitt konto växte väldigt snabbt, mycket snabbare än vad jag någonsin hade kunnat föreställa mig, och efter bara några månader började jag få jobberbjudanden från företag som ville att jag skulle skapa recept åt dem. Så, efter ungefär ett halvår började jag sätta upp strategier och mål för mina olika digitala konton och mitt varumärke. Framförallt försökte jag konkretisera min dröm – vart ville jag nå och vad ville jag arbeta med? Jag skrev ner en lista på 10 drömkunder, satte mig in i min statistik, gjorde omvärldsanalyser och började framförallt spendera väldigt mycket tid med att undersöka fältet jag ville arbeta inom.

Eftersom jag är digital strateg i grunden faller det sig väldigt naturligt för mig att jag bygger upp strategier och mål kring mitt arbete idag. Framförallt arbetar jag med att sätta upp tydliga mätbara och konkreta mål för min Instagram och blogg. Både långsiktiga och kortsiktiga. Vad är det jag vill arbeta med den här månaden? Är det att öka följarantalet, stärka mitt varumärke eller arbeta för att skapa nya relationer med företag som kan leda till framtida samarbeten?

Annars är en viktig strategi för mig att fokusera på att skapa hållbart material. På bloggen handlar det framförallt om att skapa kvalitativt innehåll framför kvantitet – och på Instagram har det handlat om att skapa ett starkt visuellt uttryck som gör att mina bilder sticker ut och igenkänns som Tuvessonskans, samtidigt som jag återanvänder bilder från mitt bildarkiv och sätter dem i en ny kontext.

Så här kan en typisk “Tuvessonskan”-bild se ut:

Hur ofta uppdaterar du ditt konto? Tror du att det är nödvändigt med ett visst antal uppdateringar i veckan?

Från början postade jag 1 nytt recept om dagen (!) för att få igång kontot, men nu tänker jag mer på att skapa kvalitativt och hållbart innehåll. Det tar tid att skapa innehåll till mina kanaler och därför vill jag att det ska få delas och kommenteras under en tid innan jag postar nästa. Jag tror egentligen inte att antal uppdateringar är det viktigaste – men det är viktigt att vara aktiv i sina kanaler även under dagar då en inte uppdaterar själv. Att svara på kommentarer, kommentera andras bilder och leta upp nya relevanta konton att följa är också ett viktigt arbete. I nuläget uppdaterar jag min Instagram ungefär 3-4 gånger i veckan – och jag använder både gammalt material från mitt bildarkiv tillsammans med nytt. Ibland blir det mer och ibland blir det mindre såklart. Under vintermånaderna när det är ljust enbart några timmar om dagen blir det definitivt mindre bilder i flödet men då försöker jag att vara mer aktiv i stories istället. Där ställs det inte lika höga krav på kvalitativt innehåll, samtidigt som det uppskattas att jag inte försvinner helt och hållet.

Jag kan förstå att matbilder blev hennes grej… Alla de mumsiga recept som hon bjuder på… Jag skulle köpa en matkasse arrangerad av henne rakt av.

Det är mycket prat om att Instagrams algoritmer numera försvårar det för oss.  Hur upplever du att det påverkar ditt konto? Tror du ett konto växer snabbare om man postar minst en bild om dagen?

Eftersom algorotimen kom ganska snart efter att jag startade mitt konto har jag aldrig riktigt haft något att jämföra med. Jag har därför inte känt att algorimten har påverkat mitt konto negativt eftersom mitt följarantal snabbt växer med genomsnitt 1000 nya följare i månaden. Samtidigt är jag väldigt aktiv på mitt konto, jag tror egentligen att det är viktigare än att posta nytt varje dag. Folk har ju även en tendens att avfölja om man lägger upp för mycket. Så, jag skulle ge tipset att posta relevant innehåll, vara aktiv i stories och svara på alla kommentarer. Och glöm inte att kommentera och gilla andras bilder också!

Berätta om dina samarbeten. Är det du själv som kontaktar företag eller är det de som kontaktar dig? När märkte du att du kunde samarbeta med företag? Alltså vid hur många följare ungefär? Vad har du för principer när du gör samarbeten? Hur mycket tar du betalt för ett samarbete?

Jag började bli erbjuden jobb som matkreatör efter ungefär ett halvår från det att jag startade mitt Instagramkonto – och kort därpå började jag skapa recept åt tidningar. Jag blev tidigt erbjuden samarbeten, men för mig var det viktigt redan från start att dels enbart samarbeta med företag som jag verkligen gillar  men även att få betalt för det arbete jag har lagt ner. Jag skulle aldrig någonsin arbeta för en produkt eller ett presentkort.

Mitt första Instagramsamarbete gjorde jag nästan på dagen 1 år efter det att jag startat mitt konto. Och sedan dess har det bara rullat på. Under den första tiden gjorde jag bara samarbeten med företag som kontaktade mig och som jag hade lärt känna via Instagram. Idag har jag själv pitchat företag och tagit fram egna kampanjer – men jag arbetar även med byråer och företag som kontaktar mig.

Jag har många principer för hur samarbeten på min Instagram ska se ut. Viktigast är att det är ett samarbete som mina följare kommer att uppskatta – och även vara något jag själv tycker mycket om. Sedan vill jag vara med och skapa kampanjen så att den passar i mina kanaler. För mig är helheten viktig – jag vill skriva texter, ta fram recept, ta fina bilder och helst av allt vara med och utforma kampanjen tillsammans med kunden också. Jag tror att det är det som ger mest värde åt såväl kund som följare. Jag känner min målgrupp väl, vilka tidpunkter som är bra att posta på och vad som går hem hos min publik.

Vad gäller prissättning för samarbeten skiljer det sig helt från gång till gång. Det beror delvis på hur mycket tid jag kommer att behöva lägga på samarbetet, hur många som kommer att nås av mina inlägg, om jag även ska skapa recept åt företaget – men jag räknar även in hur mycket publicitet jag får tillbaka av samarbetet.

Vad är ditt mål med Tuvessonskan?

Målet med Tuvessonskan är att fortsätta att arbeta för att bli expert inom min nisch och på matkommunikation. Jag vill fortsätta att utveckla mitt varumärke genom att förbättra min hemsida, ta bättre bilder och strukturera upp det innehåll jag redan har. Men framförallt är mitt nuvarande mål att arbeta vidare på det jag redan har skapat. Ett långsiktigt mål är att kunna fortsätta att arbeta med Tuvessonskan, och att kunna livnära mig på det som en naturlig pelare i min övriga verksamhet som digital strateg. Men framförallt är mitt mål att fortsätta att vara öppen inför olika möjligheter som kan dyka upp längst med vägen. Hittills har inget blivit som jag hade tänkt mig – det har blivit mycket bättre.  

Kan du ge fem råd om hur man ska gå tillväga om man vill starta ett Instagramkonto och bli framgångsrik?
  1. Gör något som du är genuint intresserad av! Det märks tydligt när någon gör något den älskar. Och det är alltid kul att följa någons passion.

  2. Fokusera på att bygga relationer. Var intresserad av andra människor och var nyfiken. Var aktiv på ditt konto, kommentera andras bilder, leta upp relevanta konton att följa, gilla bilder och svara alltid på samtliga kommentarer.

  3. Lär dig att omvärldsbevaka och förstå dig på din statistik. Då vet du vad som går hem hos din publik och du kan målgruppsanpassa ditt material och innehåll.

  4. Hitta ditt eget visuella uttryck och en personlig tonalitet. På så sätt känner människor igen dina bilder i flödet vilket i sin tur stärker ditt varumärke.

  5. Kom ihåg att kvalitet alltid är viktigare än kvantitet. Lägg tid på dina bilder och texter. Våga bjuda på dig själv och din personlighet. Det är inte kul att följa ett konto enbart för de fina bildernas skull – man vill veta mer om personen bakom! Det är det som gör de bästa kontona, tycker jag!

Vill ni också följa Julia så gör ni det på @tuvessonskan på Instagram och via hennes blogg: tuvessonskan.se 

 

Kommentera (0)

Hej då Malmö – Hej Åre!

God morgon! Jag trodde aldrig att jag skulle skriva det här men… JAG ÄR PÅ VÄG TILL ÅRE! Wow alltså. Jag todde INTE att jag skulle komma iväg, men när jag under gårdagen märkte att läget var stabilt – Alvin var mycket bättre och Mio “som vanligt”, alltså inte superdålig utan sådär mittemellan som han ofta är – så kollade jag upp tåg till Åre idag istället. Och det gick att byta! Dock till en väldigt mycket mer obekväm resa. Jag sitter alltså på ett tåg nu och kommer att göra det i 14 timmar (!) och så måste jag dessutom byta två gånger.
Men det är lugnt. Jag har inte haft någon tid för mig själv på…. jag vet inte hur länge, så de där 14 timmarna är inga som helst problem för mig. Jag har min dator (där jag kan blogga, kolla film och jobba), min telefon (där jag kan lyssna på poddar och ljudböcker), två böcker…
Bland annat den här “The universe has your back” av Gabrielle Bernstein…
… och så den här av Henrik Fexeus – “Alla får ligga”. Jag läste lite av Henrik Fexeus inför min senaste föreläsning om neurokommunikation, och insåg då att jag inte har läst hans första succébok (som jag i alla fall tror att det här är… eller?)
Det blir en bra resa det här. Vad hittar ni på idag? Någon som är lika stillasittande som jag precis heeeela söndagen? Prata gärna med mig… Jag är här liksom 😉

Kommentera (0)

Varför Facebooks nya algoritm är bra för företag

Det tjatas mycket om Facebooks nya algoritm och hur svårt det nu blir för företag att synas på Facebook. Jaha… So what tänker jag… Det som har synts innan har ju i många fall varit skräp så det är ju bara toppen att det rensas bort. Man vill väl ändå inte, som företag, framstå som någon som levererar skräp, eller hur? Så det är ju bara fint att Facebook hjälper företag att rensa upp i sin kommunikation och faktiskt tvingas börja tänka på mottagaren när de kommunicerar, eller hur?
Det har länge pratats om att “Vi måste skapa innehåll som är värdefullt för mottagaren”, men jag tycker samtidigt att jag oftast ser just tvärtom. Det känns som att det största fokuset ofta ligger vid “Det här har vi!” “Kom och köp” och liknande. 
Det som är så där extra kul för oss på Mama Said är att våra tjänster kommer bli ännu mer viktiga och efterfrågade i och med den här nya algoritmen – för hela vårt företag är ju uppbyggt på att hjälpa företag att skapa värdefullt innehåll. Det är ju det vi göra hela dagarna.
Och när jag kör mina utblidningar så lägger jag störst fokus på just den här biten så att man verkligen kommer därifrån och VET vad det innebär att kommunicera på ett relevant sätt. 
Vi har skrivit ett inlägg om den nya algoritmen och om vad den konkret innebär i Mama Saids blogg. Här, för den som är intresserad. 

Kommentera (0)