Månad: oktober 2017

Podcastseminarie

Det har varit ännu en hysterisk dag. Jag hinner inte med allt jag ska på jobbet, jag har dåligt samvete för att jag inte hinner hänga en massa med barnen nu när de har lov, jag hinner inte hålla i ordning hemma och ja, livet känns helt enkelt som en enda lång to do-lista som bara blir längre och längre. Jag förstår inte hur jag ska hinna få ihop allt. Men det får jag ju alltid till slut. Allt kommer gå bra, jag vet ju det. Men jösses vad mycket det är just nu. Det är också himla kul, det måste jag säga, men jag önskar att jag hade kunnat dela mig i två delar, haft en assistent och en chaufför och en… ja jag vet inte vad. Fler av mig helt enkelt. Så fort podcastseminariet är över imorgon kan jag börja fokusera på offerter som ska iväg och utbildningarna som jag ska köra nästa vecka. Imorgon kväll har jag inte barnen heller så då kan jag jobba hur länge som helst. Planen är att jag då ska bli klar med allt utom utbildningarna. Men först – skönhetssömn, för imorgon ska jag upp extra tidigt. Ska hämta upp Sanna 06,45 nämligen.

(null)

Vi har gått igenom vårt seminarie två gånger idag. 

(null)

Jag pratar om podcasts generellt och Sanna pratar mer konkret om hur man gör för att starta en podd. 

(null)

Och till slut får jag tydligen nog… eller nåt. Don't ask ?
(null)

Kommentera (0)

Så här gör vi våra KeyNotes

När vi ska ha presenationer så gör jag KeyNotes, det vill säga visuella presenationer så att jag även har nånting att visa på en skärm. Jag själv tycker att det är väldigt tråkigt att sitta och läsa en massa text och grafer på PowerPoint eller KeyNote-presentationer och jobbar hellre med stora bilder och väldigt lite text. Själva presentationen är mer där för att det ska hända nånting och för att jag ska komma ihåg vad jag ska säga när. Den leder mig liksom genom föreläsningen. Jag brukar ladda ner gratisbilder på sajter som till exempel Pixabay, Pexels och Stocksnap och sen låter jag bilden fylla hela skärmen och lägger bara ytterst lite text över. Så här typ:
 

Kommentera (0)

Varför ska man starta en podcast?

God morgon! Idag ska vi mötas tidigt på kontoret igen, jag och Sanna, eftersom vi ska gå igenom vårt podcastseminarie som vi ska ha imorgon. Vi har ett frukostseminarie (som är fullbokat, förutom att en person avbokade igår kväll så den platsen kan vi ju förstås fylla) om “Podcast för företag”. Det passar visserligen alla som är intresserade av poddar men riktar sig alltså främst mot företag. För det är nämligen så att fler och fler företag börjar intressera sig för att starta podcast, och det är ju en utmärkt idé som en del av sin content marketing. 
Det finns några argument som gör att jag tycker att man borde satsa på en podcast (om man har tid och råd):
  1. 45% av de som hör om en sponsor i en podcast besöker den sponsorns hemsida (det är helt fantastiska siffror!)
  2. 43% av de som hör om en sponsor i en podcast överväger att göra ett köp (Också vansinnigt bra siffra)!
  3. Lyssnaren känner att hen lär känna den som poddar eftersom man ofta lyssnar på samma sätt som när man pratar med sina nära (genom hörlurar i telefonen)
  4. Lyssnaren känner större lojalitet än när hen läser en text.
  5. Det är lätt att övertyga med hjälp av röst, röstläge, ton, volym etc.
Ja men det är helt enkelt en lysande idé att producera en podcast! Men nu ska jag till kontoret och träffa Sanna och köra igenom vårt seminarie en sista gång. Önska oss lycka till 🙂
Källor: 
1 och 2: http://www.edisonresearch.com/podcast-research/
3 – 5: Mina egna antaganden som inte finns någon säker källa på, men som vi märker tydligt i vårt jobb.

Kommentera (0)

Hos läkaren

Vi var hos läkaren idag, jag och Mio. Hos neurokirurgen. Och vi gjorde inte så mycket mer än pratade (det var ett återbesök), berättade att det inte är bättre och så vidare, och så vidare, och så vidare. Som alltid. Det jag skriver nu skulle kunna vara en identisk kopia av ett gammalt inlägg som jag skrev för flera år sen. För det är som det alltid har varit tyvärr 🙁 
Men… som jag har sagt flera gånger tidigare – den här gången är det ändå skillnad eftersom vi vet att vi snart ska till Tyskland. Läkaren frågade om vi ville att han skulle skriva nåt till det tyska sjukhuset. Eeh, JA TACK! Det känns så mycket smidigare om de i Tyskland kan få lite försprång. Så vi ska få ett brev hemskickat där han beskriver det som är relevant, och jag ringde också idag och beställde journaler och röntgenbilder. Allt börjar falla på sin plats inför resan. Nu hoppas vi bara, så innerligt, att resan kommer ge oss ett svar och nån slags början till en lösning… 
 
 

Kommentera (0)

Tips för när du ska vara moderator

Ni ville ha tips på vad man ska tänka på och hur man ska förbereda sig när man ska vara moderator. Först och främst, om du ska vara moderator så måste du på riktigt vara intresserad av andra människor och deras stories. För det är det som gör att du kan göra ett genuint bra jobb. 
Så det är där det börjar – att du ska ta reda på lite bakgrund om de personer som du ska ta upp på scenen. När det gäller Internet i Fokus och mitt modererande där så ska jag “bara” presentera de flesta personer när de kommer upp på scenen, och sen även ställa frågor efteråt, men jag brukar också sitta och föra ett samtal med en eller flera under dagen.
Och då gäller det att ha bakgrundsinfo, men ändå inte för mycket. För jag gillar nämligen när samtalet får lov att flyta på och bli äkta och spontant. Det där är en balansgång, för jag vill ju veta tillräckligt mycket för att inte hamna i en situation där det blir tyst och jag inte har mer att säga (för det är 100% jag som måste ansvara för att leda samtalet, och det man ska tänka på är att många blir mer fåordiga på scenen). Hur som helst – så här förbereder jag mig när jag ska vara moderator:
  • Jag börjar med att fråga personen som har bjudit in talarna, David i det här fallet, om vilka de är och vad de ska prata om. Sen går jag in och kollar i programmet och läser på lite själv. Genom att både höra och läsa så får jag in det bättre i huvudet.
  • Sen lägger jag upp hela dagens program i ett Google-dokument som jag kan plocka fram från min iPad. Jag ser alltid till att det, när det är 100% klart, finns tillgängligt även i offlineläge. Jag vill inte hamna i en situation där dåligt wi-fi gör att jag inte har koll på vad nästa talare heter. 
  • Jag tar reda på all info om toaletter, pauser, lunch, wi-fi för att ha koll om någon skulle fråga. Jag brukar desutom ta upp det innan vi kör igång dagen, alla såna praktikaliteter som folk vill veta. (Överlag så ser jag till att ha så mycket koll som möjligt, det underlättar ifall jag skulle vara nervös).
  • Sen skriver jag mitt introtal. På Internet i fokus pratar jag bara ett par minuter innan dagen kickar igång. Jag som moderator ska ju inte hålla nån egoshow, utan jag är mer en transportsträcka till allt spännande som ska hända och har som största uppgift att lyfta talarna. När det kommer till introtalet så undviker jag att börja med “Hej jag heter Alexandra, jag jobbar som…” Det finns ingen tristare inledning än att börja förklara vad man jobbar med. Det är bättre att tänka som i en filmtrailer – att man ska fånga publiken med nåt intressant direkt. Typ “Hej jag heter Alexandra och jag ska vara moderator här idag och tycker att det är extra spännande i år eftersom det handlar om Sociala medier. Visste ni att 79% av Sveriges tvååringar hänger på internet? Eller att de som delar på FB nuförtiden är dem som är mellan 55-75 år?” Typ så började jag i onsdags. Man skulle kunna dra det ännu längre och börja med det mest intressanta och sen, efter ett par meningar säga “Jag heter Alexandra och jag ska vara moderator”. Alltså att presentationen inte kommer först. Men det där är lite upp till vad man själv är bekväm med förstås. Jag tycker bara att man ska försöka undvika att ta det tråkigaste först.
  • Ibland är det svåra namn att uttala, och det händer förstås att jag säger fel eller gör nåt fel under dagen, men då brukar jag bara säga som det är, typ “Oj, det där var svårt att uttala” eller “Oj, där blev det visst fel” istället för att generat försöka släta över det obemärkt. För det går ju inte obemärkt förbi, så det är lika bra att ta upp det. 
  • Innan jag går upp på scenen – här kommer vi nästan till den viktigaste biten – ser jag till att känna mig så “hemma” på platsen som möjligt. Jag kommer i god tid och känner av stämningen i rummet, går upp på scenen om det är möjligt, pratar med ljudteknikern och får mitt headset påsatt, går omkring och pratar med människor som droppar in, gör en powerpose på några minuter (Ja det hjälper!) och är för mig själv en stund för att fokusera på de första minuterna på scenen. Jag går igenom i huvudet vad jag ska säga och undviker att prata med folk de sista minuterna.
Jag kommer i god tid och hinner med ett kort avstämningssnack med David innan det kör igång. Skulle det vara några förändringar, vilket det nästan alltid blir, så är det skönt att ha god tid på sig att ta till sig dem och eventuellt ändra i vad man ska säga etc…
 
Innan jag ska upp på scenen inför nästa talare så samlar jag ihop mig ett par minuter. Varje gång!
 
Det där med powerpose… det viktiga är att man inte står med hukad rygg och armarna i kors (=otrygg ställning) utan istället vågar ta ut rörelserna. Ibland blir det fel, men det viktiga är att man vågar öppna upp ?  Oklart om det här är en form av dans eller ett försök till en powerpose.
  • När det gäller själva snacket med talarna, och frågorna som jag ställer, så ställer jag nyfiket alla frågor som dyker upp i mitt huvud. Jag ser det som mitt jobb att ställa de där frågorna som många kanske vill ställa men känner sig för dumma för att göra. Och om talaren svarar svävande på nånting så frågar jag gärna igen för att hen ska utveckla. För att bara ställa ytliga, självklara frågor är trist tycker jag… jag vill mycket hellre gå in lite på djupet. OBS! Jag pratar inte om att gå in på det personliga planet här ?  Men ändå att man går in lite mer på djupet om det känns relevant. 
  • En annan sak att tänka på som moderator (eller vid vilket scenuppdrag som helst) är att du ska vara dig själv. Att skriva skämt som du vanligtvis inte skulle dra, och försöka leverera dem på scenen, är en dålig idé, eller att försöka sig på nåt annat som du har sett att folk gör och som du tänker att “Nu ska jag minsann också” är också en dålig idé. Gör det istället till din grej och så fort du är varm i kläderna så kan du börja dra spontana skämt om det är läge.
Det viktigaste av allt är ändå att vara väl förberedd och att ha intresse för andra människors story! Lycka till om du ska moderera ☆

Kommentera (0)

Mina planer i veckan

God morgon folket! Förra veckan var hektisk (och rolig) och jag tror att den här veckan kommer bli ungefär likadan. Så här ser den ut:
Måndag:
Vi ses på kontoret redan 07,30 eftersom vi har mycket att gå igenom på vårt veckomöte (som ändå brukar vara flera timmar långt eftersom vi både pratar om oss själva och om våra kunder, en efter en)
Sen behöver vi gå igenom alla mail från er som har mailat om att ni är intresserade av att samarbeta med oss kring videoproducerande. Vi har fått ganska många svar som vi inte har läst igenom ordentligt än.
På eftermiddagen ska jag och Mio till hans läkare i Lund, vilket tar flera timmar totalt eftersom det är en bit att köra, och sen har jag och Sanna telefonmöte med en av våra kunder. Sen är måndagen liksom slut. Fast jag kommer behöva sitta på kvällen och fakturera samt förbereda mig inför podcastseminariet.
Tisdag:
Möten hela förmiddagen, både klockan 9, 10 och 11. Sen på eftermiddagen ska jag till sjukgymnasten med Alvin på eftermiddagen, men det lär gå ganska snabbt eftersom det ligger i Malmö. Efter det är det sista preppen inför poddseminariet.
Onsdag:
Till kontoret vid 07,00 eftersom vårt poddseminarie börjar 07,45. Vi måste ha koll på att frukosten serveras som den ska och att tekniken funkar. 
Resten av onsdagen ska jag fixa lite med ekonomi (skicka månadens kontoutdrag till hon som hjälper mig med alla kvitton plus samla ihop allt), och komma ikapp med allt annat adminstrativt. 
Torsdag:
Ska försöka ta hela dagen till att förbereda mina utbildningar som jag ska ha nästa vecka. Kommer ni ihåg att jag sa att vi vann en upphandling?  Nu är det dags att kavla upp ärmarna och prestera. Det ska bli jättekul! Jag älskar att utbilda. På eftermiddagen har jag möte med han som har bokat in mig, så att vi kan gå igenom de sista detaljerna. Jag måste alltså ha nåt att visa upp, så det där med att jag ska “försöka” ägna torsdagen åt det här är nu ändrat. Jag måste göra det helt enkelt 😉
Fredag:
Antingen PT-dag eller så åker jag till Stockholm för att vara med på styrelsemöte för Influencers of Sweden. Jag är med i valberedningen där och vill väldigt gärna åka upp – om jag bara får till det. Jag har ett möte på fredagen som är väldigt svårt att boka om. Men vi får se…
 

Kommentera (0)

Bloggvett och etikett

Det finns en del oskrivna regler inom bloggvärlden, eller hur? Jag har skrivit ner de fem som jag tycker är de viktigaste. Håller ni med? 
  1. Svara på kommentarer! Om dina läsare tar sig tid att faktiskt gå in och skriva en kommentar, vilket är rätt ovanligt nuförtiden, så borde du vara tacksam över det och svara tillbaka. I alla fall om du ser din blogg som en plattform för tvåvägskommunikation. Det finns undantag för det här, och det är när man har en väldigt stor blogg och omöjligt kan hinna svara på varenda kommentar. Men om det är så, så kan du i alla fall försöka visa att du läser kommentarerna genom att svara på några varje dag – och faktiskt också tala om det i bloggen, att du svarar på x antal om dagen, men omöjligt kan hinna alla. 
  2. Länka! Att länka till andra sidor och andra bloggar är att göra läsaren en tjänst. Jag älskar när folk är duktiga på att länka eftersom det gör det lätt för mig att fördjupa mig om jag vill. Och hög användarvänlighet på nätet är så klart något vi alla borde sträva efter. Att tänka “jag är större än du så varför ska jag bjussa på en länk” säger mer om dig än om nån annan. Det är snålt och fult helt enkelt. Det är samma typer som hoppas på att det är dåligt väder hemma när de själva ska på solsemester på Mallis.
  3. Sätt en vettig rubrik! Sätt gärna en lockande rubrik och som gör att man förstår vad texten innehåller, men… se till att texten lever upp till rubriken. Undivk alltså “Vi ska skiljas” om det handlar om att ni ska lämna ifrån er marsvinet en vecka. 
  4. Kolla så att alla är ok med att vara med på bild! Även om du enligt lag har rätt att publicera bilder på andra människor (så länge det inte är kränkande etc. Låt oss inte gå in på lagarna här…) så undvik att göra det om inte personerna själva är med på det. Ännu mer noga ska man så klart vara om barn är inblandade. Publicera aldrig bilder på andras barn. 
  5. Skriv bara om sånt som du kan skriva om! Undvik att skriva om hemliga möten och projekt om du inte kan berätta nåt av värde kring det. Om du till exempel vill prata om en känsla kring ett projekt (som råkar vara hemligt) så är det förstås ok, men att skriva om projektet och låta det bära ett helt blogginlägg, när du ändå inte kan skriva vad det handlar om, är meningslöst och bara störande. 
Har ni fler vett och etikett-tips? ✎
 

Kommentera (0)

Tyskland börjar närma sig

Nu börjar vår resa till Tyskland närma sig och det känns jättepirrigt. Jag har fortfarande inte bestämt hur vi ska ta oss dit, och jag har inte heller hunnit beställa Mios journaler – veckan gick liksom i en rasande fart – men det är det första jag ska göra imorgon bitti. Jag måste ju ha journalerna ett tag innan så att jag hinner kolla igenom vad som är relevant. Eftersom det är flera hundra sidor så kan jag inte bara lämna över dem ju. Eeh, de är ju dessutom på svenska… 
Mio har varit i skolan två dagar (Halleluja) men har nu fått jätteont i halsen. Han är så klok min lilla kille, som igår sa: “Det är ju bra om jag blir sjuk nu när det är lov” Totalt fel av en 13-åring att säga, men det blir så när man är sjuk mycket. Ett sjukt barn blir väldigt moget på många plan, vilket så klart är helt förståeligt. Idag har vi en sån där härlig söndag framför oss. Jag ska träna (BodyJam), fixa här hemma och jobba lite. Jag hann få undan en del igår men har fortfarande en del kvar att göra idag, och framförallt så måste jag gå igenom vad jag ska säga på vårt frukostseminarie “Podcasts för företag” på onsdag. 
Jag har alltid en iPad i handen, med mina anteckningar i, när jag föreläser – men vill bara ha stolpar så att jag kan sätta mina spontana ord där och då, beroende på stämning och dagsform. Men det är ändå viktigt att jag har övat in vad som ska med i varje del.
 

Kommentera (0)

Det som syns är ingenting av helheten

Jag har tänkt väldigt mycket på, på sistone, att det som syns utåt – i sociala kanaler bland annat – är så otroligt liten del av verkligheten. Man visar ju sällan korv och makaroner på Instagram eller en grå novembermorgon på Facebook. Vem delar saker på Facebook förresten? Det där har liksom förflyttats till Instagram. Facebook känns mycket mer som ett privat nätverksverktyg där man kan nå ut till många om man har nåt relevant att säga än en plats att dela med sig av sina semesterbilder på. Jag vet att det var så innan, att man la upp album som “Mallorca med familjen 2015”, men det är inte alls lika många som gör det idag. Och de som är mest benägna att dela andras inlägg är som sagt de som är mellan 55-75 år)
Hur som helst – det vi ser på Instagram och i andra kanaler är som sagt en pytteliten del av verkligheten och det finns så mycket mer där bakom än den där snygga bilden. Jag tänker ofta på det på Mama Said. Vi delar med oss av mycket skoj, flams och trams på Insta story, och de dagar då vi har uppdaterat mycket kan det vara upp till tre, fyra eller till och med fem minuter totalt. Och det är ju en lång story. Men tänk vad lite det är av en dag ändå. Det är ju ingenting. Och vi pratar om det ibland när vi sitter och jobbar, om hur ni kanske hade blivit besvikna av att komma in och se att vi sitter knäpptysta med varsin dator framför oss och bara kör på i vår egen värld. Många söker jobb och praktikplats hos oss, och det är inte så att man blir besviken om man börjar hos oss, för vi har en fantastisk stämning. Men vi jobbar rätt mycket mellan de där bilderna och klippen och det blir så tydligt när jag tittar på en story på kvällen… Det känns som en dokumentation av dagen… men så vet jag hur dagen i själva verket har varit. Den har varit så mycket mer. Kanske utmananande, stressig, tråkig, rolig, jobbig, bra, dålig… ja men ni fattar. Det finns helt enkelt alltid så mycker mer än det som syns utåt. Och det gör ju ingenting, vi måste bara komma ihåg det. Och även att det ofta går 25 tagna bilder på en publicerad. Ingen har det perfekt och ingen har ett helt friktionsfritt liv, men det gör inget att vi delar med oss av härligheter på Instagram, det är ju sånt som vi inspireras av, eller hur? Jag vill faktiskt inte se korv, makaroner och en tråkig dukning på Instagram. Vill ni det?
 
 

Kommentera (0)

God morgon lördag

Det var jättemysigt att få vakna i lugn och ro av mig själv i morse, alltså utan nån klocka som ringde. Barnen är hos Jonas, men jag ska hämta hem dem nu om en liten stund. Så himla mysigt med helg.
Och jag fick precis reda på att ikväll kommer Johanna, en väldigt bra vän, hit. Vi bestämde det nu när vi pratade i telefon. Jag gör sånt alldeles för sällan, alltså träffar en vän och bara myser hemma. Oftast när man ses så är det för att det är AW eller nån annan tillställning. Och nästan alltid med alkohol inblandat. Idag ska vi göra nåt helt annat. Inga festliga kläder, ingen alkohol utan istället bara kvalitetstid. Så himla mysigt.
Vi har haft mycket kul ihop, jag och Johanna, men också delat mycket av sånt som inte alls är kul i livet. Tråkigheter och jobbigheter. Vänner som man både kan skratta med, vara ute och partaja med och ha en djup relation med är de bästa, visst är det så? ♡
 

Kommentera (0)