Dag: 15 juli, 2016

Jag skrev igår om att jag inte tycker att det är någon slags smalhets att vilja gå ner i vikt.  Tro mig, jag hatar smalhets och det som branschen tillåter visa upp för oss. Vi är matade med att smalt är snyggt och tjockt är fult. Smalt – till och med väldigt smalt, så smalt att de flesta kroppar inte är så naturligt –  är liksom defaultläge och alla avvikelser från det är… just avvikelser. Så fort man har mer fett än en pinnsmal tjej utan former så börjar man bli “kraftig” eller “tjock”. Men det är fortfarande inte varje individuell persons fel. Det är många som lider av det här, för vi blir ju faktiskt påverkade. Under hela uppväxten har vi lärt oss att man ska se ut på ett visst sätt och vara i en viss ålder för att vara snygg. Smal, och inte för gammal. Så det är klart att vi påverkas.
Sen finns det en annan sida… många är alldeles för stillasittande och äter för dålig kost och kanske behöver och vill gå ner i vikt. Det måste man ju få göra utan att det ska anses vara dåligt och bidragande till smalhets. Alla måste få vilja gå ner i vikt utan att det ska bedömas av andra. Eller? Jag tycker att det här handlar om två olika saker:

1. Branschen tar alldeles för dåligt ansvar och borde skärpa till sig ordentligt…
2. Ingen har rätt att bedöma eller betygsätta någon annans kropp eller någon annans vilja att vilja bli smalare, starkare, tjockare, mer muskulös och så vidare. Ingen. Nånsin!

Hur som helst – lång inledning här… men jag har svårt att inte gå igång när det gäller den här frågan. Anledningen till att jag skrev det där inlägget igår, var för att det är den absolut vanligaste frågan jag får som Personlig tränare: “Hur går jag ner i vikt?” Och jag vill inte på något sätt bidra till nån slags smalhets, men tycker inte heller att vi (jag) för den sakens skull ska tassa på tå och vara rädd för ämnet. Folk vill gå ner i vikt. Bland annat. Och det vore löjligt att inte låtsas om det. Att liksom ignorera det.
Så det jag istället vill göra är att bidra på ett sunt sätt. Ett sätt som är fritt från dieter, besatthet, all in-tänk, skuldbeläggande när man “misslyckas” och quick fixes. Helt enkelt ett mer lagom, sunt och bestående sätt. Dessutom vill jag visa hur enkelt det är, om man vill alltså. Det finns inga magiska dieter eller motionsformer som mirakulöst tar bort de där extrakilona, utan vill man – och kan – förändra sig så är det väldigt enkelt att göra det. Jag menar alltså utan nån slags metod. Att det är svårt att gå ner i vikt – det vet jag, men det sitter oftast i huvudet. Och det handlar alltid om hur mycket man stoppar i sig och hur mycket man gör av med. Inget annat. Och nyckeln till att gå ner i vikt är ofta att äta mindre.
Men när det kommer till träning då, hur gör man för att gå ner i vikt?
Det bästa är att träna under så lång tid som möjligt om man vill förbränna fett. Det gör att en timmes powerwalk är bättre än 20 minuters jogging eller högintensivt pass alltså. Om man dessutom bygger muskler så ökar kroppens dygnet runt-förbränning. Så om jag skulle vilja gå ner i vikt hade jag tränat så här:

• Powerwalk 1 timme om dagen minst tre dagar i veckan, gärna fler.
• Styrketräning av hela kroppen 2-3 gånger i veckan. (Och då skulle jag, om jag inte riktigt vet hur jag ska göra, ta hjälp av en PT ett par gånger för att få ett bra program)

Jag hade alltså skippat joggingen – om det inte hade varit något som jag verkligen hade älskat – och hellre kört på längre powerwalks. Och om jag inte hade hunnit med dessa pw's så hade jag tagit med ett par joggingskor och hoppat av några hållplatser tidigare eller tagit en halvtimmes promenad på lunchen varje dag. Promenader funkar nämligen också. Vi behöver sätta kroppen i rörelse, det är det viktigaste.
Styrketräning alltså – det bygger muskler och är alltså riktigt bra för dygnet runt-förbränningen. Sen jag lärde mig mer om det, under min PT-utbildning, så har jag också insett hur kul det är. Det handlar om att någon måste visa en hur och vad man ska göra.