Dag: 10 augusti, 2016

Varning för äcklig bild

Okej, om du sitter och äter just nu och lätt blir äcklad, eller helt enkelt bara lätt blir äcklad – läs nåt annat. Här är nämligen en uppföljande del i nåt som verkar bli en lång historia, med en rätt äcklig tillhörande bild. Kämpandet med Freestyle libre fortsätter. Han hade den som sagt på armen under en dag, och nu efter att ha tagit bort den för två dagar sen så blir det fortfarande värre.
Så här ser det ut nu:freestyle libre eksemOch på andra armen har vi testat med skavsårsplåster (Compeed) under, och det verkar funka fint för huden, men redan efter ett dygn höll det på att trilla av. Så nu har vi gjort så här. Misstänker att den kommer att lossna under natten 🙁freestyle eksemNi som har tipsat om Cavilon (hette det så?) – tror ni att det kommer att funka även om man är extremt känslig? Skyddar det helt och hållet? Vi har nämligen fått det utskrivet…

Kommentera (0)

Försöker lära mig att säga Nej

Tänk att det finns människor som försöker jobba på sitt “Jag måste lära mig att säga Ja”. Jag är precis tvärtom och måste lära mig att säga Nej. Eller jag har redan börjat lära mig faktiskt och börjar bli bättre på det. Framförallt på att säga nej utan förklaring. Jag behöver ju inte ha en förklaring, även om jag ibland förstås vill ge det, men då räcker det med en för mig godtagbar förklaring. Den behöver inte bli godkänd av den jag säger nej till. “Nej, jag har inte tid” räcker till exempel bra. Mer än så behöver jag inte förklara. Och det fina när jag säger nej till andra är att jag säger ja till mig själv. Ju.
Och sen finns det ett tillfälle till där jag behöver lära mig att säga nej, och det är när kalendern är full. Hur gärna jag än vill. Är den full så är den full. Måste lära mig det.
Hur är det med er? Har ni svårt att säga nej?
Nej! Ser ni hur jag fokuserar på nejet?Alexandra
 

Kommentera (0)

Så får man fler lyssnare till sin podcast

Vi jobbar, som ni säkert redan vet, mycket med poddar – och då främst med att klippa och redigera dem. Men så har vi också ett poddrum, som vi hyr ut och där vi också producerar egna poddar.
Sen finns det en del poddar där vi också jobbar med att öka antalet lyssnare. Då kan man ju fråga sig hur man gör det. Och jag skulle säga att det inte är speciellt svårt egentligen, det handlar bara om att förstå vad som är bra innehåll och att faktiskt lägga ner tid på det. 
Här är några exempel på hur man kan öka antalet lyssnare till sin podd:

  • Skapa en Facebook-sida och eventuellt också LinkedIn, Twitter, Snapchat och Instagram beroende på vilken typ av podd man har. Det är viktigt att vara aktiv i de kanaler man bestämmer sig för att starta.
  • Plocka ut godbitar i form av citat som man lägger in i en snygg bild och delar i de sociala kanalerna.
  • Klippa ut en kort ljudfil från podden och lägga till en bild så att det blir som en kort minivideo på 5-20 sekunder som man kan sprida på Instagram och Facebook.
  • Live-podda i nåt sammanhang (kanske på scen under nåt event) där man har potentiella nya lyssnare.
  • Dela intressanta artiklar inom relevanta ämnen i de sociala kanalerna. Det vill säga inte bara publicera de nya avsnitten och prata om sig själv.
  • Bjud in gäster till podden som också hjälper till att sprida den i sitt nätverk.

Har ni några andra tips som ni vill dela med er av? Släng in en kommentar i såna fall 🙂
Förra veckan var det för en gångs skull jag som var gäst, och då i Eva Ekedahls Karriärpodden. Här kan ni lyssna på the story of my life. Typ 😉Karriärpodden

Kommentera (0)

Möte om Mio i nya skolan

Idag ska vi ha möte angående Mio och hans sjukdomsbild – eller egentligen att han har väldigt hög sjukfrånvaro och att vi måste hitta ett bra sätt att hantera det på – tillsammans med rektor och lärare från hans gamla skola och rektor och lärare från den nya skolan. Och så ska hans “kompis” Annica också med förstås. Annica är en socionom och samtalsterapeut (tror jag?) som Mio har fått tack vare skolan. Hon arbetar alltså för det här rektorsområdet. När Mio var hemma så kom hon och hälsade på en gång i veckan och pratade, spelade spel och hängde med honom en stund. Sen var hon också med när han började gå till skolan en timme då och då fast han fortfarande var dålig. Han tyckte att det var jätteskönt att ha henne med sig. Jag älskar att han är så obrydd över sånt och aldrig skäms när det kommer till hans sjukdomar och all hjälp han behöver.
Hur som helst – idag ska vi till skolan och ha möte med alla dessa personer, samt sätta upp en handlingsplan för hur vi agerar när han blir dålig. För det vet jag tyvärr att han kommer att bli förr eller senare. Nu börjar han 6:an och det känns som att den här plattformen är grunden och avgörande för hela hans framtid, hela livet liksom. Och jag är så himla orolig över att han ska missa för mycket. Så den här handlingsplanen måste vara så pass bra att han har en chans att klara skolan även om det skulle bli mycket sjukdom och frånvaro.
Hoppas hoppas hoppas att han hinner komma in ordentligt i nya skolan innan han blir dålig nästa gång eller ska opereras ♥DSC_0523
 

Kommentera (0)

Om att lägga värdering i träningsvärk och vikter

Hur är det med er – gillar ni träningsvärk? Lägger ni nån värdering i det? Det gör jag. Jag känner att så fort jag får träningsvärk så har jag lyckats med bedriften att antingen göra någonting annorlunda eller så har jag tagit i lite hårdare och riktigt tröttat ut den muskelgruppen. Jag är inte missnöjd om jag inte får träningsvärk, men när jag får det så får jag bekräftat något av ovanstående, vilket är en skön känsla.
Ni vet ju att jag tränar mycket. Jag gissar att jag ligger på 5-6 pass i veckan i snitt, och då kör jag två överkroppspass där rygg, axlar och armar ingår. Och ändå… efter det här yoga-dygnet så känner jag hur träningsvärken börjar komma i båda armar, rygg och axlar. Och jag älskar det eftersom det är en bekräftelse på att jag har kommit åt andra muskler än vanligt. Så man får väl säga att jag lägger värdering i träningsvärk. Jag vet att många av mina träningskompisar inte bryr sig ett dugg, men hur är det för er?
När det kommer till vikter däremot, hur tungt jag lyfter, så lägger jag ingen som helst värdering i det. Jag tänker inte ens på det som vikter på det sättet utan kör bara mina program och ökar efter hand utan att tänka hur många kilon det egentligen är.
Armar, axel och ryggpass. Vikt: Ingen aning. Vet bara hur många plattor jag brukar ta. Men sen beror det ju också på om jag kör det här som första övning eller som sista (vilket jag ofta gör), och om jag kör det som “Superset” (två övningar utan vila emellan) eller som ensam övning. Så allt beror ju på. Som vanligt.cable cross övning

Kommentera (0)

Gå ner i vikt-program in the making

Vi håller på att ta fram ett bra “Gå ner i vikt och bli stark”-program. Ett program som gör att man jobbar inifrån och ut och inte har för mycket fokus på utsidan, utan snarare på insidan, beteenden och vanor. Och på att – förutom att gå ner i vikt – bli stark och därmed få bättre hållning och mindre ont. Det är jag, som då är utbildad Personlig tränare, och så är det en vän som är utbildad terapeut. Perfekt kombination. Vi kommer att sälja det som onlinepaket. Tror ni att det är bra? Skulle ni köpa det och köra online? Vi vill verkligen ha en massa synpunkter så jag berättar inte mer än så här nu, utan hoppas på att ni har lust att slänga in en kommentar om er spontana tanke? Vad tycker ni?
Jag brinner innerligt för en hälsosam, sund och balanserad livsstil där det är mer fokus på att man mår bra i helhet och inte har så stort fokus på spegelbilden och ett par kilo hit eller dit. Och det är svårt att inte fokusera på utsidan, men jag försöker verkligen intala mig själv, mina barn och andra om att det är mycket, mycket snyggare att titta på en person som är nöjd med sig själv än en som väger precis det som hen vill väga. Gå ner i vikt

Kommentera (0)

Fem insikter

God morgon! Jag låg som vanligt vaken en halvtimme innan klockan ringde (Det är vinsten när man går och lägger sig i tid på kvällarna. Win!) så jag hann ligga och fundera lite och har därmed några insikter att bjussa på:
Dagens insikt no. 1: Det här med att jobba i grupp, eller i alla fall ta in hjälp från andra människor – det är verkligen någonting som man borde göra. Alltid. (Vi har nu plan B, plan C och plan D redo med Mios Freestyle libre. Och det är tack vare er.)
Dagens insikt no. 2: Om man vill vakna snabbt på morgonen så ska man skaffa en hund och bosätta sig på Ön, där det alltid blåser stormar. (Jag kliver ur sängen på morgonen, tar på mig första bästa plagg som finns i närheten (nej jag ser sällan särskilt fashion ut då) och kliver rakt ut på gatan. Allt detta för att vår lilla Bruno fortfarande är liten och vi inte till 100% lita på att han är helt rumsren)
Dagens insikt no 3: Hösten är här! Jag vet att många hatar när jag säger det så här tidigt, men ni är välkomna till Ön och uppleva höststormen om ni tvekar. (Man måste ha två händer och mycket kraft för att ens ha en chans att kunna stänga porten).
Dagens insikt no 4: Vi tänker extremt många tankar varje dag – men de flesta är de samma som igår så det är inte konstigt att det är svårt att bryta vanor och mönster. (Enligt den här texten – som jag för övrigt inser är skriven av en gammal klasskompis lillasyster – så tänker vi  65,000 tankar varje dag och enbart 95% av de är de samma som igår. Nån som vet källan? Vart det kommer ifrån från början förresten?).
Dagens insikt no 5: Det här med sälj, som jag pratade om igår – det är bara att kavla upp armarna och sätta igång. Just do it tänker jag. Men med tanke på insikt no. 1 så vill jag fortfarande ta en kaffe med nån som vill ge mig inspo och tips.
Segstartad på morgonen? Skaffa hund!skaffa hund

Kommentera (0)