Dag: 7 oktober, 2016

Det är inte fult att vilja gå ner i vikt

På tal om kroppsideal och kroppshets… jag skulle vilja säga en sak:
 
Det är inte fult att vilja gå ner i vikt!
 
Det är upp till var och en om man vill gå ner i vikt, upp i vikt, bygga muskler eller nåt annat. Jag tycker inte att fenomenet “gå ner i vikt” är någonting som per automatik bidrar till kroppshetsen. Det som bidrar är bilderna med dessa poserande kroppar och det faktum att vi bedömer och berömmer varandra utifrån utseendet. Det hade varit så skönt om vi bara kunde få vara de vi är, i de kroppar vi trivs i och inte bli nertryckta och anses mindre värda för att vi är överviktiga, för att vi vill gå ner i vikt eller för att vi är människor som älskar att träna, eller som inte gillar träning alls.
 
Det finns inget av det som är mer okej än det andra, och det är lite märkligt att man inte får lov att prata om “fenomenet gå ner i vikt”utan att det ska kopplas till kropphets och osundhet. Man kan gå ner i vikt på ett sunt sätt, för att det faktiskt är sundare för en, eller så kan man göra tvärtom – gå upp i vikt, för att det är sundare. Poängen är att det här är upp till var och en och inget vi ska shamea varandra för. Det sysslas redan så mycket med skuldbeläggning åt alla håll och kanter så why?? Och själva kroppshetsen har inte med det att göra, det är möjligt att det här många gånger är ett symtom av den kroppshets som råder, men vi måste börja i rätt ände och bota själva orsaken.
 
 
Så vad är orsaken då? Ja det finns inget enkelt svar på det men jag tycker att de stora varumärkena och kedjorna borde ta sitt ansvar. Kan små klädmärken som nystartade Daisy Grace våga anlita delvis “vanliga” människor som modeller så borde väl de stora kavla upp ärmarna och vara lite modiga. Eller? 
 
Jag säger inte att Daisy Grace-tjejen (till vänster) är överviktig utan ganska normalt smal. Hon till höger, från HM, är däremot smalare än de flesta. Hon är inte ovanligt smal i modellvärlden dock, och det är just det som blir farligt, att vi vänjer oss och tycker att hon är väl helt vanlig. Och ja, hon är fin och har en kropp som vissa andra. Men varför kan vi inte vissa fler kroppstyper? Givetvis förstår jag att man vill ha modeller som ser bra ut, men det är väl inte en motsättning. Eller? 
 
 
 
 

Kommentera (0)

Maxstyrka och marklyft

Som jag skrev innan så har jag inte varit så intresserad av styrketräning tidigare i mitt liv, utan det är sen jag utbildade mig till Personlig tränare som jag har fått upp ögonen för det ordentligt. Så detta innebär att nu när mitt första år med starkt fokus på styrketräning snart börjar lida mot sitt slut, så kan jag titta tillbaka och se att jag har utvecklats jättemycket. Både teknikmässigt (jag jobbar väldigt mycket med tekniken och fokuserar hellre på det än på hur tungt jag lyfter, för det kommer liksom på köpet ju starkare man blir) och rent styrkemässigt. 
 
Jag har aldrig tidigare testat min maxstyrka, utan det är något nytt för det här året, och igår var först gången som jag testade max i marklyft. Jag kör nästan aldrig marklyft men tänker att jag ska börja med det nu eftersom det är bra att kombinera med mina knäböjspass. Både för motivationen (variation!) men också för styrkeutveckling förstås. Så därför körde jag ett pass igår och testade sen maxstyrkan. Jag klarade 80 kilo – det ska bli kul att se vad som händer med det nu när jag börjar träna marklyft mer. För man blir ju bra på det man tränar. 
 
En intressant grej när det kommer till marklyft är att eftersom vikten är “död” när du börjar (den ligger ju på golvet) så tar det nån sekund innan alla muskler aktiveras, till skillnad från många andra övningar där du börjar med vikten på till exempel axlarna eller i händerna. Så tricket här är att dra, dra, dra – att aldrig sluta dra. För den första sekunden – innan alla muskler är aktiverade – kommer det kanske att kännas som att du aldrig kommer att få upp den. Men sen när musklerna har vaknat så går det som en dans. Eller nåt. Det här sa min PT till mig igår, och det gjorde att jag ena gången failade totalt (fick inte upp vikten en cm från golvet) och att jag andra gången lyfte den utan problem. För då tänkte jag: Sluta aldrig att dra!
 

Kommentera (0)

Amen tack hörni

Tack för alla hejarop över min nya frisyr. Nu kommer vi dock till årets största utmaning(ar): Nu ska jag tvätta håret och själv fixa till det. Och sen… blir det så att jag faktiskt fixar till det eller kommer jag ha uppsatt as usual? Ja men det återstår att se. 
 
Några ville se hur det ser ut bak. Voilà!
Ganska mörkt där bak nu när all solblekning är bortklippt. Det var någon som sa att jag hade gjort väldigt snygga slingor också. Jag gjorde dock inget åt färgen – det ska jag dock göra snart. Mitt hår blir så himla lätt solblekt, eftersom det är så tunt, så jag brukar vara rätt ljus och randig efter sommaren.
Ja ja, nog snackat om min frisyr nu då.
 
Idag har jag PT-dag, och vi börjar dagen med ett möte. Alla PT's ska träffas på gymmet klockan 8 för att prata om tjejkvällen och sätta agendan. Så nu hörni är det last call för att vara med och påverka angående innehållet. Vad vill ni ha med på en tjejkväll? Tänk på att jag även kommer att dela med mig i bloggen sen för er som inte bor i Malmö. Och tänk på att det är riktigt lyxigt att få vara med och bestämma. Ha ha… ni kanske inte ens är intresserade av träning, och så sitter jag här och talar om att det är lyxigt för er… Ja men ni fattar. Jag vill ha era åsikter helt enkelt.
 
Här är gänget. Mitt andra gäng. På en ganska suddig bild som jag har lånat från The Raw Gym's Facebook. 
 

Kommentera (0)