År: 2016

Jag och Anni hade ett seminarie om podcasts på Media Evolution i morse. Vi körde genomgångar i bilen igår på vägen fram och tillbaka från Göteborg. Genrepet, vid 23 igår kväll, gick uruselt – men det är ju så det ska vara, eller hur? För idag satt det som en smäck. Vi missade inte en enda grej. Hurray!
När vi satt där och gick igenom allt igår så kom vi på en del grejer som vi inte ville säga, men som så lätt bara slinker ur en när man har en föreläsning: (och som jag själv säger hela tiden men försöker jobba bort)

• Eeehm….
• “Gör inte så här”, “Tänk på att aldrig säga så här”, “Gör inte så där” – Istället för att säga en massa inten så försökte vi säga vad man skulle göra istället. Det blir trevligare och mer poisitivt.
• “Det är jätteviktigt att ni tänker på att” – Det är också en grej som är lätt att säga, men hur inspirerande är det egentligen? Det låter så uppläxande. Som att vi har ett förmaningstal till små skolbarn.
• att prata i punktform. Så fort man har en Keynote eller Powerpoint så tycker jag att det är lätt att börja prata i punktform. Att man liksom följer sina punkter därifrån. “Och så nästa punkt då, som är att xxxxx”. Det är mycket bättre att berätta det som en historia.

Och där kom vi egentligen till mitt hetaste tips när det kommer till föreläsningar: Berätta en historia så kommer mer av ditt riktiga jag fram (det blir inte så stelt), det blir intressant att lyssna på och det är lätt för dig att komma ihåg.
Jag är bäst utan powerpoints – hur är ni?
När vi kom i morse var det strålande sol. Maj gadd – låt oss behålla det här vädret hela september. Jag, Sanna och Anni satt och pratade i solen innan det startade. I värmen!Anni hade fixat flyers som vi kunde dela ut efteråt för alla som ville ha konkreta kom-igång-råd.Vi hade tyvärr gjort för få, så om det är någon som var där och som vill ha – lämna en kommentar eller maila mig.Pernilla och Natalia är några andra härliga “kollegor” i huset. Natalia har också eget företag så vi har en hel del att prata om när vi ses.Efter frukost i solen var det dags för föreläsningar. Först Natalia. Sen vi. Det ser ut som att jag körde igång nån dans där, men det gjorde jag inte. Jag pratade om podcasts.Tillsammans med Anni.

God morgon freeeedag! Kom tillbaka vid midnatt igår och hoppade direkt i säng med tre killar omkring mig; en under sängen (Bruno), en i sängen (Alvin) och en i soffan bredvid (Mio). Så himla mysigt att vi alla sov i samma rum. Pappa kom ju från Stockholm igår så han har fått låna kidsens rum. Mios blodsocker var högt när jag kom hem. Det kommer nog bli jättebra att få den där Omnipodden.
Göteborg var bra. Fantastiskt trevligt kundevent, och den sista talaren var magisk. Hans story var magisk. Han berättade om hur det var att vara ledare under väldigt, väldigt enkla förhållandet ute i öde byar i Sudan. Och vad han har tagit med sig hem från den tiden, till sitt ledarskapsarbete nu. Tre år i Sudan har definitivt gjort skillnad i hans liv. Wow vilken resa! Och vad inspirerande det är att lyssna på folk som har gjort såna där speciella resor. Själv kan jag bjussa på stories från några år som reseledare på charterresmål 😉
På vägen upp stannade vi och åt vår medhavda mat. Från Holy Greens förstås.Men nu ska jag packa matsäck till Alvin som ska på utflykt. För klockan 07,30 ska jag och Anni ses för att gå igenom vårt podcastseminarie som börjar klockan 8. Sen är det PT-dag resten av dagen.
 

Innan sommaren gick vi ut med att vi söker “Sveriges nya podduo“, och vi fick in så otroligt många svar att vi (med lite dåligt samvete) är lite försenade med beslutet om vem vi ska satsa på. Vi har lyssnat igenom alla grundligt och sen valt ut fem stycken som har fått spela in en tio minuters podcast om ett ämne som vi har bestämt. Och nu har vi fått in dem också. Jag tänkte att jag ska berätta hur vi tänker när vi väljer ut vår podduo. Vi vill ha två personer som:

• har ett eget signum. Med det menar vi att man inte ska ta efter “Hannah & Amanda”-grejen utan verkligen hitta sitt eget uttryck.
• har ett bra ämne att prata om som de verkligen brinner för. Gärna nåt nytt som ingen annan poddar om tidigare, men det viktigaste är ändå att det är nåt som de brinner för.
• har sköna röster att lyssna på – eller i alla fall inte jobbiga röster.
• bjuder på sig själva.
• vågar vara personliga.
• inte läser ur manus.
• kan prata naturligt och alltså har förmågan att inte tänka på att man sitter med en mick i handen.
• kan konsten att berätta en historia utan att dra ut för mycket på det men ändå genom att lägga upp den på ett intressant sätt.

Vad gillar ni att lyssna på för slags poddar? Alltså hur tycker ni att de ska vara, eller inte vara? Det hade varit så fint att få era synpunkter också.
 

Jag och Anni har i omgångar pratat om att testa PR with an Edge i USA. Lite på skoj men vi har ändå en allvarlig tanke i det också. Tänker främst LA då eftersom det känns mer barnvänligt och soligt än New York. Jag har till och med kollat upp hur det funkar med skolgång där. (Och det är dyrt) Men om man skaffar visum (Jag tror att man kan få det rätt lätt om man startar företag där med ca 1 miljon på kontot. Piece of cake ju…) Ja men det är ju ett enormt stort steg, där många människor skulle bli involverade. Måste ju få med mig Jonas på nån vänster då också. Kan ju inte rycka loss barnen från sin pappa. Men hur som helst… jag ser ju att jag har ganska många läsare från USA. Kul! Kan ni svara mig på en sak: Fungerar PR likadant i USA som i Sverige? Vi är ju ganska “avskalade” och rena i vår kommunikation. Inte särskilt “skrytiga” utan mer inkännande och med “What's in it for the reader”-perspektiv. Funkar det likadant i USA. Nån som vet? Skulle ett svenskt sätt att tänka kring kommunikation funka over there?
Kan vi göra business i USA helt enkelt? Så här tänker jag att vi cruisar omkring våra lediga dagar 🙂