År: 2016

Idag ska vi ha möte igen angående det här med namnbyte. Anledningen är att vi inte riktigt kan identifiera oss med en PR-byrå. Är vi ens en PR-byrå tänker vi? Vissa, som jag har luftat det här med, säger att

– Ja men det är ju därför namnet “PR with an Edge” är så himla bra – eftersom ni gör PR på ett 2016-sätt istället för traditionellt.

Typ. Och det kan man väl säga att vi gör.

Visst, vi skapar också pressmeddelanden och kontaktar media, men det är en ganska dyr process för kunderna och det finns aldrig någon garanti för framgång, hur bra jobb vi än har gjort. Så därför tänker vi ofta att det finns andra – mer kostnadseffektiva sätt – att nå ut på.

För det är vårt absoluta huvudsyfte: Att hjälpa företag att nå ut. Ofta genom att skapa ett community som sen kan bli kunder. Det är vad vi kallar “Social Selling”. (som jag förresten ska prata om nästa vecka på Minc. Kom om du är i krokarna, vetja!)

Vi gör det dels genom att skriva artiklar – vi skapar bloggartiklar inom såna ämnen som företagets kunder är intresserade av – för att sen sprida i de sociala kanalerna… 

VARDAGSMOTION – SÅ FÅR DU IN TRÄNING I VARDAGEN

Man skulle kunna säga att vi jobbar i alla kanaler, men givetvis så anpassar vi det efter kunden. Ett management-konsultbolag kanske inte har så mycket att hämta på Snapchat till exempel.

Det här är alltså vad vi jobbar allra mest med… Det där med pressmeddelanden tar upp väldigt lite av vår tid och det andra mer. Så vi borde kanske byta namn. Eller?

Igår träffade jag en PR/ reklamkille som pratade om att vi i den här branschen inte går upp ur sängen för under 25,000 SEK. Oj! Det känner jag inte alls igen. Och det får mig att ännu starkare inse att vi har alldeles för låga priser. Vi är väldigt duktiga på det vi gör, och jag tror att det är det där med att vi startade som en PR-byrå som ställde till det i huvudet på mig. Jag tänkte att eftersom vi var gröna inom PR-byrå-branschen så borde vi ha rätt låga priser. Men nu när jag ser vilket värde vi faktiskt ger, och hur effektiva vi är (vi har till exempel aldrig tagit betalt för workshoptid och sånt vilket kan vara många, många timmar ibland) för varje krona som kunden betalar så inser jag att vi måste göra en förändring. Vi kommer höja priserna efter nyår! Det kommer att bli win-win eftersom vi kommer kunna leverera ännu högre kvalitet till våra kunder. Frågan är bara till vilket pris vi ska höja. Våra gamla kunder kommer få ha kvar sina priser – de trodde på oss när vi var små och nystartade och det ska de ha cred för. Det är tillsammans med dem (och mycket tack vare dem) som vi har kunnat växa och kommit dit där vi är idag. 

Alltså det här med att jag skulle börja vlogga. Jag ska göra det, det är bara det att när jag samlar på mig material för en hel vecka så blir det liksom övermäktigt. Både för mig och för datorn som jobbar segare än nånsin och hotar mig med att den är full.

 

Så nu har jag sänkt ambitionsnivån lite och tänker att jag tar en dag i taget. Så en dag får liksom räcka per vlogg. Till att börja med. Mest för att det ska bli av nån gång, men också för att jag ska förstå vilka slags klipp som behövs för att det ska bli bra. Så nu kommer den nog snart ändå, the very first vlogg. Ska bli himla spännande att klippa ihop materialet från idag. 

 

Jag är så himla glad över att äntligen få presentera vårt nya tillskott i poddfamiljen – nämligen Mamma & dotter-podden. Tänk om man hade haft en sån att lyssna på som tonåring. Hur som helst – det här är en podd där Annica och Malou pratar om sånt som är högst aktuellt för tonåringar, och deras föräldrar: Första sexet, alkohol, pressen på unga i sociala medier, regler, vänner, kärlek och mycket annat. 

Det fina med Annica och Malou är att de har en alldeles unik relation, vilket märks i deras dynamik. Den här podden måste ni lyssna på hörni! Här. Jag skulle säga att den är bra för alla, oavsett man är barn, vuxen, tonåring eller förälder. Lyssna bara! Ni kommer gilla den!

Den här veckan har varit helt fantastisk eftersom jag hade lämnat den tom i kalendern. Jag hade inte bokat in ett enda möte onsdag, torsdag eller fredag eftersom vi egentligen tänkte resa iväg. Det är ju höstlov i skolan. Men så blev Alvin sjuk och vi väntar på operation – så det kändes lite svajigt att planera in en resa. 

Och nu när jag har fått känna på hur det är att ha en vecka utan så himlans många möten – det har ändå blivit möten, men långt ifrån lika många som i vanliga fall – så inser jag att jag måste sprida ut saker under lite längre tid. Så fort någon vill boka ett möte med mig så försöker jag se till att göra det i samma vecka, eller i värsta fall veckan därpå. Men nu har jag lärt mig… Från och med nu så ska jag först bestämma hur mycket tid jag har till möten varje vecka, och sen boka in utifrån det. För det som händer annars är ju att andra, omedvetet, bestämmer över hur fullspäckat mitt schema ska vara. Jag ska vända på det så att jag själv bestämmer hur många möten jag hinner med under en vecka och hur mycket luft jag behöver emellan för att kunna jobba med andra saker. Så himla bra. 

På så sätt kommer jag också ha mer energi över till att vara social med mina vänner ibland. Som ikväll till exempel. Jag ska träffa min jättefina vän Johanna och AW'a. 

Vi jobbar mycket med att skapa innehåll som ska attrahera många och på så sätt bygga community. Vissa företag är nöjda med detta och tycker att det kan stanna där, vid att vi har byggt upp ett community. Man ser det som varumärkesbyggande. Andra (ganska många) vill ta det ett steg längre och faktiskt tjäna pengar på sina följare. Det är dock en väldigt fin balansgång det här. Jag kan inte tänka mig nåt värre än att bli kontaktad av en säljare för att jag precis har likeat deras sida på Facebook. Det måste göras med finess och på följarens villkor. 

Om det här pratar jag på ett frukostseminarie på Minc den 16 november: “Social Selling – omvandla era följare till kunder.” Om du bor i Malmö – kom! Det är gratis och de bjussar till och med på frukost. Boka plats här.