Månad: mars 2017

VAB-gnäll

Finns det någon dag som jag verkligen avskyr att vara hemma så är det måndag! Måndag är dagen då veckan kickar igång och jag verkligen vill vara på kontoret. Men så vaknade Alvin kräksjuk. Eller vad det nu är. Kanske det är hans huvudvärk som ställer till det, det vet jag inte. Det enda jag vet är att jag inte har något annat väl än att vara hemma. Blä! Fast jag ska ställa om och försöka hamna i mys-mode istället. Blir bättre så. Det är bara det att när jag har duschat och gjort mig i ordning, vilket jag alltså hann göra idag, så är det extra trist att inte få gå iväg. Ja ja, det var min morgon-klagan. Hur mår ni?
Helgen har vi spenderat mycket kring köksbordet och spelat Uno.
 

Kommentera (0)

Lördag

Jag tycker att det är så otroligt svårt att hitta på saker på helgerna. Är jag själv har jag inga som helst problem, då går jag antingen och tränar eller så drar jag igång nåt projekt här hemma. Men det är det här med att hitta på saker med barnen. Man kan inte alltid gå på stan eller till nåt lekland. Som de dessutom inte är särskilt roade av. Så idag bestämde vi bara att vi går ut. Bara ut liksom, utan några större planer. En bra grej är att sticka ut efter frukosten så att slutmålet, efter att man har gjort någonting, kan vara att äta lunch ute. Så gjorde vi idag. Vi åkte till Västra Hamnen och gick en runda. 
Vandrade omkring in en vass-skog…
 
… gick på “surfingbrädor”…
… och blev badsugna när vi såg den här vyn. Fast eftersom jag inte är en kallbadare så menar jag badsugen som i att det skulle vara en riktigt varm sommardag. 
Mio, som har varit sjuk i tre dagar (verkar ha varit en vanlig förkylning, than God!) var pigg och hängde med.
Sen har jag skrivit till grattis till Anni som fyller år och som är på andra sidan jorden. Om en månad kommer hon hem, och även om vi har det jättebra på kontorer så ska det bli så himla härligt att få tillbaka henne. Jag tycker att hon har varit borta väldigt länge och det ska bli kul att höra hur hon har haft det. Här var vi i Almedelan i en frisyr (ja jag då) som jag vill ha igen. Gillar den längden och färgen.

Kommentera (0)

Spa-häng

Vilken fantastisk dag vi hade igår! Vi satte oss i bilen och började direkt prata om vår föreläsning, eller ja vi hade förstås en catch up först, men sen så körde vi igång. Vi har satt hela skalet skulle jag nog säga, plus inledningen – men vi har förstås inte testkört eller skrivit några detaljer för varje stycke än. Däremot har vi pratat igenom varje del – ja jag skulle nästan säga ältat egentligen – eftersom vi hade många timmar i diverse varma pooler.
Sånt här borde man göra med sina vänner minst en gång i kvartalet – och såna här gånger när man kan förena nytta med nöje så är det ju ännu bättre. Vi gick och spa'ade direkt när vi kom fram.
Tog en paus efter ett par timmar för att skriva ner allt vi hade pratat om – och ta ett glas bubbel förstås.
Sen gick vi ut till kallbadhuset…
 
… inte för att kallbada – men för att sitta i den här extremt varma poolen och titta ut över havet. Hur fint?
 
Eftersom Alex är en spa-mästare av rang så tillbringade vi måååånga timmar i spa'et, vilket innebär att vi fick väldigt mycket gjort. Man har ju inte så mycket annat att göra än just prata. Perfekt. Men till slut var det ändå kväll och dags för middag. Då summerade vi det sista som vi inte hade hunnit tidigare, i våra anteckningar. 
Och så avslutade vi kvällen framför brasan. 
En helt underbar dag helt enkelt! 
 

Kommentera (0)

Get away med Alex

Förutom att det alltid är så förbannat stressigt inför… så är det alltid härligt att komma iväg. Jag och Alex (som jag hade podcasten Alex & Alex med förr) ska iväg ett dygn för att skriva vår föreläsning. Vi ska föreläsa ihop om kommunikation och relationer. Jag ser sååå mycket fram emot det, både för att jag saknar Alex men också för att jag ju är så sugen på att få igång den där föreläsningen. 
Men som alltid, som sagt… när man ska iväg så är det så mycket som ska fixas. Packning till mig och packning till barnen. Det är skridskor, kläder, gympapåsar, fotbollskläder och så vidare. Men strunt i det. Det är faktiskt fixat nu, så om en liten stund sätter jag mig i bilen och kör iväg för att hämta upp Alex.
Jag hoppas att vi kommer hem och har ett riktigt bra skal till vår föreläsning så att vi sen kan jobba på varsitt håll med fortsättningen. 
För jag vill ju som sagt börja föreläsa mycket, mycket mer.
 

Kommentera (0)

Varför är det så svårt att be om hjälp?

Det känns som att jag alltid säger det här, men idag har det återigen varit en hektisk dag. Och mitt upp i alltihop så skulle jag varva ner och sätta mig och podda tillsammans med Linda.
Vi kör ju via Skype eftersom hon är en sisådär 64 mil härifrån och när jag plötsligt blev “utslängd” på grund av att jag själv hade dubbelbokat poddrummet. Så jag sprang omkring, lite lätt förvirrat med en dator i handen, och hittade till slut en lämplig (allt är relativt) plats att avsluta podden på.
Vad vi pratade om? Om tidsbrist, hur optimera arbetstiden på bästa sätt samt mina problem med att inte kunna be om hjälp. Förstår inte varför det är så svårt. Gör ni? Eller är ni såna som ber om hjälp? Man älskar ju människor som kan be om hjälp (om de accepterar ett nej) och man älskar ju att få hjälpa till så jag förstår inte vad det är för onödig issue jag har.

Kommentera (0)

Vi ska flytta!

Vi har bott här i åtta år (!) och jag har länge haft en dröm om att flytta till något större. Vi bor just ni i en trea på 100 kvm, så ytan är det väl inget fel på. Problemet är att vi bara har tre rum. Jag vet, det är ett i-landsproblem, men fortfarande någonting som det bråkas om varenda gång barnen har kompisar hemma. Båda vill stänga in sig i rummet och vara ifred. Så jag har som sagt drömt om en större lägenhet – en fyra. Det passar oss väldigt bra att bo i markplan som vi gör nu, både med tanke på att vi har hund och eftersom det annars kryper i kroppen på mig så fort solen tittar fram. Jag vill så gärna kunna gå ut på en altan eller nåt. Så det har ju varit ännu svårare att hitta just en fyra i markplan.
Hur som helst – det är sviiiinsvårt att få lägenhet i Malmö så förväntningarna har inte varit särskilt höga. Men så häromdagen hände något helt oväntat: En kille som jobbar i huset där vi har kontoret, messade mig och sa att det fanns en fyra ledig i bottenplan i deras hus. Jag tänkte att jag ändå inte har nån chans eftersom det är MKB (kommunala bostadsbolaget) och flera tusen människor står låååångt före mig i kön. Men så visade det sig att jag hade sån enorm tur. Det var nämligen en visningslägenhet, som inte behöver gå ut i kösystemet. 
Så nu, en vecka senare, står jag här med ett kontrakt i handen och är så lycklig!!
Jag kommer har grym separationsångest – jag är inte typen som bara flyttar hur som helst utan stannar gärna på platser där jag trivs – men jag ska komma ihåg de första nätterna att jag vet att det kommer att gå över. För i det stora hela kommer det här bli så mycket bättre. 
 

Kommentera (0)