Dag: 18 november, 2017

Jag hade många tankar om det här med att köra bil i Tyskland. Hur är det på autobahn liksom? Kör folk som galningar? Kommer jag vara livrädd? Kan jag ens fundera på att lägga mig i mittenfilen? Och hur ser autobahn ut egentligen? Är det extra breda filer? Finns det bensinmackar lite här och där precis som i Sverige? Kommer det vara skyltat “autobahn?” Ja men ni fattar… jag hade noll koll eftersom jag aldrig hade kört i Tyskland innan. 

• Du får (typ) inte köra hur snabbt du vill! Först och främst – Nej, det finns inga skyltar som säger att nu är du minsann på autobahn och får köra precis så snabbt du vill. Tvärtom så fanns det 120-skyltar längs nästan hela vägen som vi körde (Puttgarden – Göttingen), vilket gjorde mig förvirrad att tro att vi inte var på autobahn. Jag trodde att autobahn per definition var där man fick köra i så hög hastighet man vill. Men så är det inte. Först och främst så finns det ofta (inte alltid) skyltar med hastighetsbegränsning, och sen är det tydligen så att där det inte finns skyltar så råder det ändå en rekommendation på max 130 km/ h, och skulle man köra snabbare än så, så blir man automatiskt skadeståndsskyldig om man är med i en olycka – oavsett vem som orsakar olyckan. 
• Autobahn ser ut som vilken motorväg som helst. Man märker inte ens att man kommer ut på autobahn. Visst är det trefiligt, men det är realtivt smala (i alla fall om man hade väntat sig stora, amerikanska körfält så som jag hade ) så det känns liksom inte annorlunda än på en svensk motorväg. 
• Ja man kan köra i vänsterfilen. Jag trodde att det skulle vara omöjligt för mig och min lilla Captur att köra i vänsterfilen, men så var det inte.  Visst var det en del som körde väldigt snabbt, tippar på 140 – 160 km/ h på söndagen och sen snabbare när vi körde hem på torsdagen. Men det kändes absolut inte så snabbt och galet som jag hade trott. Det finns säkert andra sträckor som är värre men nu pratar jag om min upplevelse mellan Puttgarden och Göttingen, och tillbaka.
• Det finns många bensinmackar längs vägen. Ibland måste man köra av ganska långt, men på vissa ställen så finns det bensinmackar precis intill motorvägen så att man kan göra ett stopp på bara ett par minuter.
• Toaletterna på bensinmackarna kostar ofta pengar – och det funkar bara med kontanter. Toaletter finns på bensinmackarna men det kostar ofta pengar. Och de tar inte kort! Man måste alltså ha kontanter för att gå på toaletten, och det kostar 0,70 €. Sen kan man handla för 0,50 € om man lämnar in sin toalettbiljett på macken. Så man får alltså tillbaka större delen och behöver bara betala typ 2 kr för ett toalettbesök. Finfint. Men mindre fint att jaga kontanter när man håller på att kissa på sig ?

• Blyfri bensin är inte alltid den gröna slangen. När man ska tanka så ska man, om man ska ha blyfri bensin, inte automatiskt ta den gröna slangen. Det är nämligen diesel i den i vissa fall. Jag frågade varje gång efter blyfri bensin och de sa alltid samma sak – att all bensin är blyfri. Så jag valde den svarta – super – på vissa ställen och den gröna på andra. Gå alltså inte efter färgen!
• Det finns mat längs vägen, men mestadels snabbmat. Matställen längs vägen då… Precis som i Sverige så är det mest snabbmat som gäller. Det finns en hel del Burger King och Mac Donalds, och även vägkrogar som serverar wienerschnitzel, pannbiff och annan husmanskost, längs vägen.

Jag är sån som fastnar för saker när jag börjar gilla dem. Och så kör jag på med dem liksom. Och så har det varit med min frukost. Jag tror att jag har ätit samma frukost i två år eller nåt… Nästan varje dag. Jag älskar (så klart) hotellfrukost och njuter väldigt mycket av den när vi är på semester, men sen när jag kommer hem är jag alltid lika glad över att få min gamla vanliga, hederliga frukost. Haha… gud vad det låter trist.

Hur som helst, vad är det jag äter då som är så fantastiskt? Jo men det är nåt så enkelt som filmjölk, flingor och granatäppelkärnor. Anledningen till att jag gillar det är dels för att det är gott och fräscht (vilket jag gillar på morgnarna) och dels för att jag håller mig mätt relativt länge. För det gör jag nämligen inte av varken gröt, mjukt bröd eller knäckebröd… eller nåt annat heller för den delen. Den här frukosten funkar helt klart bäst. 

Det här med att ha en ledig kväll utan planer, och dessutom när jag har bestämt mig för att inte bara jobba hela tiden (gränssättning som sagt) är fullkomlig lyx för mig. Att känna att jag kan göra precis som jag vill, strunta i att laga mat om jag vill, ta en snabbrunda på HM om jag vill, gå på AW om jag vill – och allt detta utan några som helst konsekvenser – ja men det är verkligen lyx.

Jag hade lika gärna kunnat stanna hemma igår men blev sugen på att just ta en snabbrunda på stan, äta två mackor till middag och sen gå på AW. Så det gjorde jag. Utan tider att passa och därmed utan att ha andan i halsen. Så himlans skönt och njutbart.