Dag: 2 december, 2017

Lite av varje

☆Lucka nummer två: Ett barndomsminne som jag vill dela med mig av

Av Alexandra Bylund / 2 december 2017, 17:05

Jag kommer inte ihåg så mycket från mina första fem, sex år… gör ni det? Men en sak minns jag i alla fall väldigt tydligt, fast det är från när jag var åtta år. Jag gick i andra klass på Västra skolan här i Malmö, och det hade precis börjat en ny tjej i klassen som hette Sara. En dag kom hon fram till mig och sa “Du är så himla snäll”. Jag kommer inte ihåg vad jag hade gjort, men det var tydligen nånting som fick henne att säga så – och där började vår vänskap. En vänskap som fortfarande är jättestark även om vi inte hörs varje dag. Eller ens varje månad. Det spelar ingen roll, för varenda gång vi pratar så är vi tillbaka där vi var sist. Så är det med alla mina barndomsvänner – Tina, Annica, Pernilla och Sara – och jag älskar att jag har dem i mitt liv. 
Men tillbaka till Sara och mitt åttaåriga jag… Vi hittade på så himla mycket kul, jag och Sara, och planerade på riktigt att rymma till en djungel en dag. Vi tittade på kartor och planerade noga hur vi skulle ta oss genom de olika länderna och hur vi skulle ta oss över gränserna. Vi hade nån slags fascination för just djunglar. Fråga mig inte varför. Nu blev det ju inte så att vi rymde till en djungel – utan vi skapade oss istället en alldeles egen. Vi tog ett tomt (väldigt stort) vindsutrymme i mitt hus, satte lås på det och skapade den mysigaste djungeln ni kan tänka er. Vi hängde upp lianer och en repstege i träbjälkarna i taket, vi delade av djungeln i olika små “rum” med hjälp av elementskydd och lösa dörrar, la mattor på golven och målade djungelmotiv som vi satte upp på väggarna. Ja men det var riktigt, riktigt mysigt där.
Här är en bild på Sara uppe i vår djungel. Det är synd att vi inte hade digitalkameror och Instagram på den tiden, då hade vi garanterat haft fler bilder…
Och en helg bestämde vi oss för att sova över där hela helgen. Vi fick inte gå hem, what so ever. Vi “bodde” liksom där. 
Här sitter Sara och äter.
Vi hämtade vatten på gården och satt uppe på taket och tvättade oss och borstade tänderna.
Här är jag i något som jag tror är morgontvätten. Haha…
… och Sara när hon borstade tänderna. 
Och på tal om taket – där hängde vi ofta. Vi klättrade ut genom en sån där gammal taklucka och låg där och solade ibland, hade hemliga klubbar ibland och bara hängde ibland. Vi tyckte att det var hur safe som helst eftersom det fanns en stor skorsten framför oss som gjorde att vi inte kunde trilla ner när vi väl hade satt oss där vi brukade sitta. Men vi gick ändå omkring på taket på ett femvångingshus ?
Här hängde vi allt som oftast. Uppe på taket. 
Det här är en del av Kajsons julkalender, som du kan läsa mer om här. 

Kommentera (0)
Lite av varje

Julfest, webinar och iPhone X

Av Alexandra Bylund / 2 december 2017, 10:31

Vi hade julfest igår, jag och de andra Mama Said-tjejerna. Det är alltid kul att umgås när vi är off-office så att säga. När vi äntligen har tid att prata färdigt om sånt vi vill prata om. Sånt som vi kanske kan påbörja vid lunchbordet men som vi sen får avbryta när vi ska jobba. 
Så jag såg väldigt mycket fram emot kvällen – som började precis efter att jag hade haft ett webinar. Det ingick i den där upphandlingen som vi vann för ett par veckor sen, och eftersom det var första gången jag skulle köra den här typen av webinar så var det ganska nervöst inför… Skulle min presentation hålla? Skulle den vara två timmar lång som planerat? Eller hade jag för lite material? För mycket? Kommer folk ställa frågor, eller ska jag prata oavbrutet – utan andningspaus – i två timmar? Och så det där med att jag skulle titta i en “död” skärm och webbkamera, för att “se folk i ögonen” medan själva webinaret spelades upp på den andra skärmen. Skulle jag råka titta på den andra skärmen hela tiden eller skulle jag lyckas titta in i ingenting? Och, skulle jag överhuvudtaget ha tid att kolla in mina anteckningar? Ja det var en hel del tankar och lite oro inför. Jag vill ju att det ska bli lika bra som när jag utbildar i verkligheten. 
Men det gick bra. Det ställdes nästan inga frågor men jag hann andas ändå. Tekniken funkade och jag vande mig vid att titta in i den döda skärmen. Jag höll ett bra tempo och tiden blev perfekt. Jag körde exakt i två timmar. Så nu tänker jag att vi ska testa att sälja in webinar för Mama Said. Kul va? Gillar ni webinar? Vad borde det kosta om jag kör en tvåtimmarsutbildning? 495:-? Jag vet att ni, i alla fall några av er, har koll så hjälp mig gärna med input.
Men kvällen då… jag hade tydligen så trevligt att jag glömde ta bilder… förutom de som jag tog när jag skulle testa inställningen på kameran då. Men jag tror att Mandy tog lite bilder som ni ska få se sen.
Det som ligger på stolarna  (eeeeh, pallarna. Jag har inte hunnit köpa stolar sen vi kastade ut våra gamla. Har ni tips på snygga, kvalitativa OCH sköna stolar förresten? Ni ser ju hur det ser ut runtomkring. Tipsa gärna!) är våra julklappar från Mama Said i år – adventskalendrar från Kicks. Så himlans kul!
Vi stod i alla fall ut med att sitta på pallarna hela kvällen och körde några riktigt roliga lekar. Ladda ner appen Picolo nästa gång ni är på fest. Svinkul!
Ni skriver bara i era namn i appen och så bestämmer den vem som ska göra vad. Det kan vara allt från att “Alexandra ska prata med finsk brytning” till “Drick om du aldrig har…” Ett dryckesspel alltså, men om inte alla dricker – så som hos oss igår till exempel – så kan man bestämma något annat som ska göras istället för att ta tre klunkar. Det är ju inte själva hetsen med drickandet som är kul – utan hela grejen liksom.
Men vet ni vad… nu ska jag åka iväg till Emporia och hämta min nya iPhone X!! Jag är inget fan av att byta telefoner så det känns nästan lite jobbigt… MEN den har ju en utomordentligt bra kamera så jag ser såååå mycket fram emot det. Förhoppningsvis så återkommer jag sen med lite fler bilder på OSS ♡
… och med lucka nummer två i Kajsons julkalender förstås. Idag är temat: Ett barndomsminne jag vill dela med mig av.

Kommentera (0)