Dag: 11 december, 2017

☆ Lucka nummer elva: En Lucia jag minns

Det allra bästa Luciafirandet är det första man har på förskolan, det vill säga med första barnet. Allt är så himla stort med första barnet och det är viktigt att det blir rätt. Man peppar och laddar med fina Luciakläder, man ser till att de går och lägger sig tidigt och man övar svinmycket på alla sånger. I Mios fall så var han pepparkaksgubbe första året, och vi hade övat jättemycket på alla sånger. Ja han var ju knappt två år men jag tyckte ändå att det var stort och att han kunde alla sånger så bra. Så jag såg sååå mycket fram emot hans första Luciafirande på förskolan. 
När de kom ut i tåget, sjungandes hand i hand så gick det väl ganska bra ändå… men jag såg på honom att det här var inte hans grej. Så mycket uppmärksamhet av så många vuxna människor var inget han var ett fan av. Men han grejade det. Han stod kvar där framme med alla barn och fröknar… med ryggen emot. HELA Luciafirandet stod han med ryggen mot “publiken” och sjöng rakt in i väggen. Haha… så här i efterhand så var det ju så himla kul. Och så väldigt typiskt Mio. Han ville liksom inte, och då fanns det inte något i världen som skulle kunna få honom att ändra sig. 
Älskade lilla unge ♡ Synd att jag inte hittar bilderna på honom när han stod där med ryggen emot… Haha…

Det här är en del i Kajsons julkalender. 

Kommentera (0)

När även lillebror får diabetes

Jag vet inte hur många gånger jag har tagit blodsocker på Alvin under de här tre åren som Mio har haft diabetes. Tio kanske? Tjugo? Så fort han har kissat lite för mycket eller haft ont i magen så har jag tänkt “Han har väl inte fått diabetes han med?” Och jag tror att det är en vanlig tanke hos oss diabetesföräldrar.
Men man tror ju ändå inte att det ska hända… men det gjorde det för Josefine. I senaste avsnittet av vår podd “Barndiabetespodden” berättar hon den väldigt sorgliga historien om när även familjens minsting, treårige lille Eskil, i somras fick diabetes.
 
Jag blir så ledsen när jag tänker på att en sån liten människa ska behöva gå igenom allt som en diabetiker får gå igenom. Det är så svårt att förklara ordentligt för en sån liten tänker jag. Och jag får så otroligt ont i magen när jag hör hur ledsen Josefine blir när hon berättar. Jag förstår det verkligen och önskar INGEN på jorden denna hemska sjukdom.
 
 

Kommentera (0)

Ångesten över när barnen blir tonåringar

Tänk att min lilla, lilla kille är tonåring. Jag har liksom inte riktigt förstått det eftersom han blir så mycket yngre och mindre när han bara är hemma och är sjuk. Han gör inte de saker som tonåringar gör… typ tjatar om att få vara ute länge på kvällarna, har hemligheter (det har han säkert men så länge han bara är här hemma så är det inte hemligheter som spelar nån roll liksom), hänger hemma på rummet med låst dörr och en massa kompisar och så vidare. Han är ju mest bara hemma med oss i familjen och tar det lugnt. När han mår lite bättre så har han i alla fall nån form av socialt liv med sina kompisar via Skype, och det är ju tur. 
 
Hur som helst, jag tycker att det är jobbigt nu när barnen börjar bli stora. Jag vill ju att de ska vara små! Alvin är fortfarande liten och behöver mig rätt mycket, men Mio är så stor att han klarar sig utmärkt själv. Vissa saker vill han inte ens att jag är med på. Precis som det ska vara alltså, men jag tycker ändå att det är jobbigt och lite sorgligt. Jag lider ju av separationsångest och det är väl det jag känner nu… att de börjar bli stora och självständiga och därmed snart “separerar” från mig som förälder. Inte riktigt än alltså men jag känner i luften att vi är på väg dit. OCH JAG VILL INTE DET! Jag vill ha mina små killar kvar.
 
Det här var min prime-time när det kommer till föräldraskapet. Vi sov alltid så, jag och Mio. Älskar bebisar och bebistiden ♡
Eller den här tiden, när Alvins stora intresse var att dansa på bordet.
Jag bloggade ganska mycket på den tiden, om mode, så när det vankades fotografering gjorde Alvin precis som sin mamma – ställde sig vid “fotoväggen”. Jag älskar bebisars och småbarns sätt att helt ohämmat ta efter oss vuxna.Alvin var alltid busig!
Och hade alltid bus i blicken. Oj vad jag saknar den tiden när de var små ♡
 

Kommentera (0)

Det här ska du mäta på Facebook

God morgon! Nu ska jag köra upp till Ronneby för att köra min utbildning. Det är sista gången på ett tag som jag går upp så här orimligt tidigt och ska köra den här utbildningen, och jag ska erkänna att jag kommer att sakna det (ja inte att gå upp tidigt alltså, men att utbilda), även om det ibland är lite ensamt att jobba… ensam. Jag saknar mina kollegor.
Men i alla fall… jag tänkte att jag ska dela med mig av en ny del som jag har i min utbildning. Nämligen om KPI'er och hur man ska mäta på Facebook:
Att jobba i sociala medier innebär så mycket mer än att bara posta inlägg. Du ska först och främst skapa innehåll, och eventuellt också göra research innan du kan göra det. Sen ska du fundera på hur du ska formulera din caption så att den fångar intresse. När du har postat ditt inlägg så ska du svara på kommentarer och helst också gå omkring och interagera med andra personer så att du inte bara sitter och trycker ut saker själv utan att intressera dig för andra. Vill du dessutom ha en chans att utvecklas och bli bättre så behöver du följa upp och mäta hur dina inlägg går. Frågan är då vad du ska mäta? För du skulle kunna jobba heltid med att bara analysera dina siffror, men det känns onödigt. Lägg en halvtimme i veckan på det, det räcker för att du ska förstå vad du ska satsa mer respektive mindre på.
Så jag har nu samlat de KPI'er, det vill säga nyckeltal, som jag tycker att du ska mäta på Facebook:
  • Räckvidd – det antal personer som har sett dina inlägg. Det behöver inte betyda att de de facto har läst dem, utan det betyder bara att de har öppnat Facebook, och där – i den feeden någonstans – ligger ditt inlägg. Det innebär alltså att om ditt inlägg ligger längst ner (utanför scroll) så ser hen inte det om hen inte scrollar ner. Men du ska ändå alltid mäta räckvidd. Siffran säger mycket ändå.
  • Gillamarkeringar för sida – se till att du har en ständig ökning av gilla-markeringar varje vecka. Det är svårt att få nya gilla idag, men försök ha en någorlunda jämn ström.
  • Inläggsinteraktioner – en interaktion kan till exempel vara en like, en kommentar eller en delning. Den mest värdefulla interaktionen är delningar och den näst mest värdefulla är kommentarer.
  • Se vilket inlägg som gick bäst respektive sämst föregående vecka
  • Se hur enskilda inlägg går – Om du klickar på den siffran där det står “1048 personer har nåtts” så öppnas den här statistiken, om just det här inlägget. Den siffran längst ner till höger ska helst inte vara för stor i förhållande till hur många du har nått ut till 😉 Och i övrigt så kommer du, om du börjar titta på dina inlägg, förstå dig på vad du ska göra mer av, och vad du eventuellt ska sluta med. 
Brukar ni följa upp era Facebooksidor? Vilka siffror mäter ni i såna fall?
 

Kommentera (5)