År: 2017

Lite av varje

☆ Lucka nummer 13: Min hemliga dröm jag inte vågat säga högt…

Av Alexandra Bylund / 13 december 2017, 19:04

Jag pratade om julkalendern med Johanna igår, och om hur skönt det är att “tvingas” förhålla sig till redan förutbestämda rubriker. Men också så otroligt jobbigt ibland. “En hemlig dröm jag inte vågat säga högt”… Hmm, den tålde verkligen att funderas på. Vissa drömmar är ju just hemliga, och därmed inget som jag kan skriva om här i bloggen, men jag tänker att det finns halvhemliga, och kanske otippade saker som ni inte hade en aning om… Jag ska försöka lista några såna längre ner i det här blogginlägget.
Men först… Det finns bara en sak jag drömmer om på riktigt, och jag vet att jag har sagt det innan – och det är ju absolut ingen hemlig dröm – men jag önskar så innerligt, av hela mitt hjärta, att Mio blir frisk. Det är det enda jag önskar och drömmer om. För det första så är det ju mitt lilla barn, som jag älskar villkorslöst, och som jag så klart vill det bästa i världen. Det gör så ont att se honom så här dålig varje dag.
Och för det andra så ställer det till det så väldigt mycket i livet. Det är svårt att driva företag och se till att det alltid finns pengar på kontot, och det är svårt att få ihop vardagen med allt jag vill göra. Ja det är bara väldigt svårt med det mesta här i livet helt enkelt. Och när jag tänker på hur det hade kunnat vara så blir jag så ledsen.
Men det svåraste av allt är ändå att se hur hans uppäxt blir så förstörd på grund av att han är sjuk. Och se honom ligga här hemma och ha ont. Varje dag. Varje vecka. Varje månad. I FLERA ÅR! Mitt lilla hjärta. Det finns ingen som är så fin, ödmjuk och snäll som han. Till och med när Alvin föddes (då var Mio 3,5 år) så visade han vilken UNDERBAR människa han är. Han tog till sig honom med öppen famn, och var den snällaste storebror man kan tänka sig. Det var inte förrän Alvin var runt fem, sex år som Mio första gången började ryta ifrån, mot honom. 
Och som han är mot sina kompisar, och mot dem som har det svårt… han är så otroligt empatisk och omtänksam. Världens finaste lilla kille. Det är bara så synd att han ska ha det så här.
Han var en stolt och lycklig storebror redan från start ♡
Men okej, förutom den här drömmen då… Jag har ju så klart andra drömmar också:
  • Jag vill skriva en bok som handlar om något av det jag jobbar med. Kommunikation, Sociala medier eller entreprenörskap kanske.
  • Jag vill skriva en roman (och har två bra stories, men vet inte om jag vågar…)
  • Jag skulle vilja vara ganska så ekonomiskt oberoende eftersom det hade gett mig frihet att vara hemma mer med Mio.
  • Jag vill att Mama Said ska växa och bli sjukt lönsamt men att vi samtidigt ska behålla litenheten i det, och alltså inte bli alltför många anställda.
  • Jag vill bo i hus och samtidigt ha ett fräscht sommarhus nära havet och gärna vid en sjö.
  • Jag vill jobba mycket mer med att föreläsa.
Jag skulle säkert kunna göra listan hur lång som helst, men jag stoppar här. Vad har ni för drömmar? Om ni gör en lista, kan ni inte kommentera här så att jag kan läsa?
Detta är en del i Kajsons julkalender som är en bloggjulkalender med olika tema varje dag – vill du också vara med så kan du läsa mer här.

Kommentera (0)
Lite av varje

Mina guilty pleasure’s

Av Alexandra Bylund / 13 december 2017, 17:07

När jag är trött på allt jobb och inte har lust att läsa ett enda mail till så kollar jag ibland på sånt som inte kräver någon som helst hjärnkapacitet. Och jag älskar det. Så nu ska ni få tips om vad ni kan kolla på när ni känner för att stänga av hjärnan en stund och bara luta er tillbaka och låta er underhållas:
  • Bachelor – Det är ju sjukt kul att se hur alla jagar samma kille. Hur är det ens möjligt att alla blir kära i honom? Jag blir lika fascinerad varje säsong. Japp, jag har sett de två tidigare säsongerna också✌? Det är så otroligt spännande ju.
  • Gift vid första ögonkastet – Åh vad jag älskar den här serien. Det är så intressant att se hur de träffas vid altaret första gången (JA när de ska gifta sig), hur de sen åker på bröllopsresa – vissa blir jätteförälskade medan andra inte gillar varandra alls på det sättet – och sen ska komma hem och få till vardagen. Det är intressant att höra vad psykologerna och de andra specialisterna säger om relationer. Det finns vissa grejer som är fakta, och jag tycker att det är kul att höra. Sen har det visst inte gått så bra för något av paren i längden, men det vet man ju aldrig inför varje ny säsong.
  • The Holiday – Just nu vid jul så äääälskar jag den här filmen. Den är så underbart romantisk, förutsägbar, rolig och härlig och jag älskar tjejernas karaktärer i den. Den här filmen kan jag se lite då och då.
  • Wahlgrens värld – Jag har bara sett ett par avsnitt av det, men OJ vad det är befriande och härligt att se den här familjen in action. Men det känns också jobbigt att vara dem. Puh!
Vad säger ni?Har ni några Guilty pleasure-program som ni brukar se? Tipsa mig GÄRNA! 😉
 

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Trendspaning 2017 – Hur gick det?

Av Alexandra Bylund / 13 december 2017, 07:40

I början av 2017 körde jag en presentation på Media Evolution City, där vi sitter, om vad jag trodde skulle ske under året. Vilka trender som skulle slå.
 
Och jag inser nu när jag tittar på vad jag sa, att allt går såååå myyyyycket lååååångsammare än vad man ibland vill tro. För jag sa att:
  1. Micro-influencers skulle bli de mest attraktiva. Det är sant att det snackas mycket om det, men helt ärligt så tycker jag inte ens att influencerbranschen har “boomat” så mycket som jag förut trodde. Det inser
    jag som sagt nu när jag har varit ute och träffat många “vanliga” företag. Det presenterades ju en internationell undersökning som bland annat visar att  “like-raten” på Instagram minskar rätt radikalt så fort man kommer över 1000 följare, vilket bevisar värdet av kvalitet och närhet, istället för räckvidd.
    Men eftersom influencer marketing fortfarande inte finns i de flestas budget så tror jag att vi fortfarande är på väg uppåt. Kul ändå ju.
  2. Säljavdelningen skulle börja samarbeta med sociala medier-avdelningen. Vi har ju redan förstått vikten av att marknadsavdelningen och sociala medier-avdelningen faktiskt hör ihop och bör samarbeta. Jag tänkte att nu är det
    dags för sälj att göra samma sak – alltså samarbeta med de som jobbar med sociala medier. Och visst, återigen så är det kanske så i den värld som vi vistas i, men det finns fortfarande massor av företag som inte
    alls är där och som inte har en aning om vad Social selling betyder.
  3. Livesändningar och “in the moment-tjänster” skulle slå igenom på riktigt. Ja men det här får vi väl ändå säga har boomat rätt bra? Eller? När jag tänker efter så har merparten av de som jag har utbildat INTE sett Instagram
    stories. Knasigt va? Jag tycker att det är så otroligt synligt i appen, men ändå är det nåt som gör att folk inte förstår att det är videos som man kan klicka på. Men okej, lite har det väl ändå boomat? Eller tror ni att kurvan fortfarande
    pekar uppåt? Det gör den nog i och för sig…
  4. Messenger-tjänsterna skulle bli den nya grejen för företag att använda som marknadsföringskanal!) Hmm, där är vi bara i början. Det är inte många företag som har börjat med det här.
  5. Podcastsponsring skulle inte längre bara vara för de vågade företagen, utan “alla” skulle hoppa på det. Jag tycker att många är intresserade av det men det finns fortfarande inte som en självklarhet, och det är svårt att
    allokera pengar till det, men jag märker tydliga förändringar inom det här området. Jag tror dock att det kommer bli mycket mer under 2018.

Jaha, där fick jag för att jag försökte trendspana förra året. Tänker att jag nog gör det i år igen ändå, eller vad säger ni? Lite kul är det fast det går långsammare än man tror. 

Kommentera (0)
Lite av varje

Jag vann inte!

Av Alexandra Bylund / 13 december 2017, 06:00

Fan då! Jag vann inte “Årets budskap/ Inspiratör” med min blogg. Nähäpp! Bara att gå vidare va? TACK till alla er som har röstat. Ni var så otroligt gulliga som engagerade er och röstade när jag bad er snällt. Så tack för det. Nästa gång tar vi hem det, ok?
Vann gjorde istället Diabetesia.se. Om jag är glad för att en person som bloggar om livet med diabetes vann? Jaaaaa!!! Det kunde ju inte bli bättre (om det nu inte var jag som skulle vinna ? ). Jag har inte följt henne tidigare men ska definitivt göra det. Kanske ska visa Mio också… fast han hade väl hellre följt nån i sin egen ålder tänker jag… 
GLAD LUCIA förresten! Herregud, jag älskar ju Lucia, och här pratar jag på om nåt helt annat. Idag har vi Luciatåg på jobbet, i huset där vi sitter. Det ska bli kul att se. Jag går så mycket igång på allt slags julfirande. 

Kommentera (0)
Lite av varje

☆ Lucka nummer 12: Verkligheten bakom den perfekta bilden

Av Alexandra Bylund / 12 december 2017, 20:35

Jag har berättat det för er innan, och jag pratade om det idag när jag var på lunch med Johanna Kajson (Det är konstigt det där med att jag alltid måste säga hennes efternamn, det är som att jag säger allt i ett – Johannakajson), att jag har lite svårt för när saker eller människor känns oäkta eller när jag inte får lov att “komma nära”. De som är för ytliga eller som skojar bort saker när det börjar pratas allvar, har jag svårt att få djupare känslor för, och faktiskt svårt för att umgås med i längden. Och jag har väldigt svårt för att “putsa fasaden” för mycket. Det ligger liksom inte i min natur.
Det är inte det att jag tycker att det känns oäkta när bloggare och Instagrammare lägger upp snygga och stylade bilder – det är klart att jag gillar att titta på sånt som inspirerar – men av någon anledning så stylear jag inte, och håller på så mycket själv. Det kan i och för sig bero på tidsbrist, men också lite på att jag gillar att visa den verkliga sidan tror jag. Så jag har liksom inte så himlans ofiltrerade bilder att bjuda på. Eller så mycket baksida.
Man ser ju redan ofta på mina bilder att tavlorna inte hänger på väggen, utan fortfarande står på golvet, eller att det ligger en filt slängd i soffan, så det är ni vana vid. Men det är klart… bilderna på mig väljer jag så klart ut. Jag lägger ju upp de bilder där jag tycker att jag blir någorlunda bra förstås. Men jag har ingen speciell snyggsida eller en viss pose som jag måste stå i. Jag är dessutom rätt avslappnad kring när folk tar bilder på mig. Blir det en dålig bild.. so what? Vem bryr sig? Jag ser ut som jag gör, och det är klart att jag hatar att själv titta på dåliga bilder, men jag väljer att inte lägga så mycket vikt vid det. Och så tittar jag inte på dem helt enkelt. Smart va?
Men visst har jag många dåliga bilder som jag aldrig publicerar:
Som den här till exempel. Det finns en väldigt rolig historia kring den här bilden, men jag kan bara inte berätta den i bloggen. Om du träffar på mig på stan så får du gärna fråga, men det går tyvärr inte att skriva om den. 
Eller mina “stå på händer”-bilder. Så fruktansvärt många av de som INTE blir lyckade. Antingen för att jag inte lyckas stå tillräckligt länge eller för att jag helt enkelt tajmar fel. Fast det hade ju inte hänt om jag hade kunnat stå en minut eller så…
Haha… den här älskar jag… Jag trodde att jag stod korrekt… men nja…
Nu när Mio är väldigt korthårig så försöker jag alltid ta bilder så att man inte ser hans ärr i huvudet. Här var han relativt nyopererad, så det ser inte ut så här nu. 
Hur är ni? Tar ni många bilder som ni inte publicerar? Är ni mest kräsna i hemmet eller med bilder på er själva?
Detta är en del i Kajsons julkalender som är en bloggjulkalender med olika tema varje dag – vill du också vara med så kan du läsa mer här.

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Influencer Marketing – vi är bara i startgroparna

Av Alexandra Bylund / 12 december 2017, 18:15

Vet ni vad? Jag har kommit på att vi är så otroligt hemmablinda inom många områden. Det här med influencers och influencer marketing till exempel… det är lätt att tro, när man jobbar i den världen som vi gör, att alla vet vad det är och redan har tagit ett aktivt beslut huruvida man vill jobba med det eller inte.
Men jag inser nu när jag har varit iväg och utbildat många inom besöksnäringen (allt från små gårdscaféer till bed & breakfasts) att influencer marketing fortfarande bara är i starten av vad det kommer att bli. Så det känns väldigt kul och hoppfullt ju. Det snackas så mycket om det (speciellt i vår värld) men det är fortfarande så att de flesta knappt har grepp om det. Kul va? För det innebär ju att det inte har exploderat än. Det kommer alltså växa och så småningom budgeteras mycket mer till influencer marketing. För gemene person på ett “vanligt” företag har faktiskt väldigt lite kunskap och erfarenhet kring det här.
Många vet lite sådär halvt om halvt vad influencer marketing innebär, men tycker att det är lite flummigt och eventuellt även oseriöst. Och jag älskar att ta död på de “fördomarna” och istället tala om hur fantastiskt värdefullt det är. Tänk att man som företag får chansen att nå ut (visst, det är mot betalning men vadå, allting av värde kostar ju) till ett redan väl inarbetat community, genom att själva ledaren ställer sig upp och säger att “Det här är bra!” Det är ju bästa sättet att nå ut på!
Vanliga frågor som jag har fått de här dagarna, och som jag alltså har rett ut, är:
“Kan man bjuda in influencers utan att betala?”
“Vart är skillnaden mellan pressresa och sponsrat?”
“Om de får betalt så finns det väl ingen trovärdighet i det?”
“Hur vet jag att de skriver eller vloggar ur en positiv synvinkel?”
Vad säger ni? Visst är det väl jättekul att vi bara är i starten? För det kommer ju innebära att det bara kommer dyka upp fler och fler företag som vill lägga en del av sin budget på influencers. 
Vi märker att de flesta av våra nya kunder pratar om att de vill jobba med influencer marketing. Det är det och annonsering på Facebook som är det heta just nu.
 

Kommentera (0)
Lite av varje

Mitt favoritnagellack

Av Alexandra Bylund / 12 december 2017, 11:28

Jag har jättesvårt att hitta nagellack som jag trivs med. Ja jag vet att det finns väldigt många fina färger och jag har flertalet gånger köpt nåt som jag har trott att jag vill ha, men sen, så fort det kommer på mina naglar, så inser jag att jag inte alls trivs i det. Så nu har det slutat med att jag bara använder nån slags beige-nude-färg eller rött. Mina favvismärken är Essie, OPI och Mavala, och just nu använder jag gärna det här:
Alltid tillsammans med baslack under och nåt slags snabbtorkande över. Om jag inte målar på alla lager för snabbt så håller det riktigt bra! 
 

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Nu börjar lugnet

Av Alexandra Bylund / 12 december 2017, 06:38

God morgon! Nu är min utbildningsturné slut, och som vanligt när saker tar slut så tycker jag att det är lite sorgligt. Är det inte märkligt? Har ni också den egenskapen, att det är jobbigt när det tar slut?
Det har varit kul att jobba med Tourism in Skåne, som alltså är uppdragsgivaren till de upphandlingar som vi vann, och utbilda en himla massa människor inom besöksnäringen. Det har varit allt ifrån små bed & breakfast, till kanotuthyrningar och kommuner. Jag älskar att träffa så många olika människor och att sätta in mig i deras branscher. Det är nog en av mina bästa superkrafter förresten, att jag är så otroligt bra på att sätta mig in i andra situationer, oavsett om det handlar om jobb eller privata saker. Nästan lite för bra ibland, för i privata situationer kan det nästan bli jobbigt att “förstå” så mycket, förstår ni vad jag menar?
I alla fall… så känns det känns lite tomt nu när jag är klar med mina utbildningar för i år. Jag tycker att det är kul att vara iväg så där ibland och sprida det jag brinner för. För det är verkligen så att jag brinner för att hjälpa folk att bli bättre på att skapa bra innehåll och jobba i sociala medier för att nå ut med sina tjänster.
Så när jag kom hem igår så gick luften ur mig. Fast på ett bra sätt alltså. Det var svinjobbigt att köra i över två timmar i ett beckmörkt och emellanåt snöigt Skåne, och när jag väl kom hem så var jag tvungen att sticka inom Malmborgs och handla. 
Sen passade jag på att göra något som jag aldrig gör – jag köpte en tidning, Amelia, och la mig i soffan och läste bland annat om Angelica och hennes skilsmässa. Så himla fin artikel ♡ Jag är så himla imponerad av henne, dels för att hon ändå har orkat dela med sig av sina egna känslor och dels för att hon har “klarat” det så bra och jobbat på med ett gott humör utåt. Jag förstår att det finns mycket bakom det goda humöret så klart, men jag tycker ändå att hon är så jäkla grym.
Och så kan jag inte låta bli att bli arg på hennes ex-man som bara kom hem en dag och plötsligt ville skiljas. Ja jag VET att det alltid finns en sträcka innan det och bla bla bla… men är man gift och har barn så känns det som att man vill ha lite mer heads up än så. Det tar väl ändå ett tag att komma fram till att man vill skiljas? VARFÖR SÄGER MAN INGENTING DÅ??? Innan det är för sent menar jag. Ja ja, det där är ju inte min sak att avgöra om det är rätt eller fel, men jag kan inte hjälpa att jag känner lite ilska mot honom. 
Men Angelica, som också är ena halvan av Tvillingpodden förresten, imponerar verkligen! Hon är fin. Och det var en fin artikel i Amelia. 
Nu ska jag hämta barnen hos pappa Jonas, och köra de till skolan. Sen ska jag direkt till en kund och bestämma detaljer inför att vi ska börja jobba ihop. Hoppas jag. Vi har inte signat än, men det ser ut att kunna bli ett samarbete. Wiiiii!!! 
Och senare idag så har jag lunchdejt med Johanna Kajson. Det blir en bra dag idag, utan några tider att passa i eftermiddag, eftersom barnen är hos Jonas. Det gör att jag inte känner nån som helst stress på hela dagen. Jag kan liksom jobba tills jag är klar. UNDERBART!

Kommentera (0)
Barnen

☆ Lucka nummer elva: En Lucia jag minns

Av Alexandra Bylund / 11 december 2017, 21:15

Det allra bästa Luciafirandet är det första man har på förskolan, det vill säga med första barnet. Allt är så himla stort med första barnet och det är viktigt att det blir rätt. Man peppar och laddar med fina Luciakläder, man ser till att de går och lägger sig tidigt och man övar svinmycket på alla sånger. I Mios fall så var han pepparkaksgubbe första året, och vi hade övat jättemycket på alla sånger. Ja han var ju knappt två år men jag tyckte ändå att det var stort och att han kunde alla sånger så bra. Så jag såg sååå mycket fram emot hans första Luciafirande på förskolan. 
När de kom ut i tåget, sjungandes hand i hand så gick det väl ganska bra ändå… men jag såg på honom att det här var inte hans grej. Så mycket uppmärksamhet av så många vuxna människor var inget han var ett fan av. Men han grejade det. Han stod kvar där framme med alla barn och fröknar… med ryggen emot. HELA Luciafirandet stod han med ryggen mot “publiken” och sjöng rakt in i väggen. Haha… så här i efterhand så var det ju så himla kul. Och så väldigt typiskt Mio. Han ville liksom inte, och då fanns det inte något i världen som skulle kunna få honom att ändra sig. 
Älskade lilla unge ♡ Synd att jag inte hittar bilderna på honom när han stod där med ryggen emot… Haha…

Det här är en del i Kajsons julkalender. 

Kommentera (0)
Barnen

När även lillebror får diabetes

Av Alexandra Bylund / 11 december 2017, 18:01

Jag vet inte hur många gånger jag har tagit blodsocker på Alvin under de här tre åren som Mio har haft diabetes. Tio kanske? Tjugo? Så fort han har kissat lite för mycket eller haft ont i magen så har jag tänkt “Han har väl inte fått diabetes han med?” Och jag tror att det är en vanlig tanke hos oss diabetesföräldrar.
Men man tror ju ändå inte att det ska hända… men det gjorde det för Josefine. I senaste avsnittet av vår podd “Barndiabetespodden” berättar hon den väldigt sorgliga historien om när även familjens minsting, treårige lille Eskil, i somras fick diabetes.
 
Jag blir så ledsen när jag tänker på att en sån liten människa ska behöva gå igenom allt som en diabetiker får gå igenom. Det är så svårt att förklara ordentligt för en sån liten tänker jag. Och jag får så otroligt ont i magen när jag hör hur ledsen Josefine blir när hon berättar. Jag förstår det verkligen och önskar INGEN på jorden denna hemska sjukdom.
 
 

Kommentera (0)