Månad: februari 2018

Entreprenörskap

Reflektioner från dag två i mitt bokskrivande

Av Alexandra Bylund / 14 februari 2018, 18:00

Så. Då var dag två i mitt bokskrivande över, och jag känner fortfarande att jag har ett himlans flow. Haha… ni som har gjort det här förr sitter säkert och skrattar nu och tänker “Vänta du bara, skrivkrampen då du inte får ner en enda bokstav kommer att komma” Och jag tror er, men ser inte fram emot det…
Men om vi ska prata om dag två nu då… Dagen började med att jag körde ett träningspass med min PT på gymmet. Fasiken vad skönt det är att börja dagen så alltså. Och just nu känner jag mig dessutom så stark. Älskar det!
Sen gick jag direkt och satte mig och skrev. Började med att sitta på Lilla Kafferosteriet här i Malmö, men där får man tydligen inte sitta och jobba, så jag gick till biblioteket istället.
Där trivdes jag alldeles utmärkt så det var bara positivt. Skön skrivutsikt måste jag säga. Och den där parken, som ligger där på andra sidan gatan, är dessutom min “hemmapark”, där jag är uppväxt. Ja, inte i parken förstås, men precis bredvid. Och vi hade parken som någon slags megastor lekplats. Jag känner till varenda träd, buske och dunge där. Så det var alltså en extra fin utsikt ♡
Hur som helst så måste jag alltså säga att dag två i mitt bokskrivande också har gått alldeles lysande. Jag fick i och för sig känna på en släng av skrivkramp efter lunch. Det var en stund där jag undrade över om jag egentligen hade så mycket mer att säga. Men så tog jag ett varv i inkorgen och besvarade några mail och släppte boktankarna för en kvart, och vips så var jag igång igen och kunde skriva. Det handlar om, för mig i alla fall – alla har säkert olika utmaningar – att hela tiden släppa prestigen och kraven och överhuvudtaget inte tänka på meningsuppbyggnad, ordning i texten och stavning, utan bara köra på. Så fort jag har fått ur mig allt så kan jag ju gå tillbaka och putsa och flytta om i texterna. 
Men jag tänker ändå att jag kommer att känna av den där känslan av “Har jag verkligen mer att säga?” igen, så därför tänker jag att jag ska ta hjälp av de bästa, när det kommer till feedback, som jag har – nämligen av er. 
Om ni ska läsa en bok där det i förordet står att ni kommer att bli proffs på sociala medier efter att ha läst den – vad förväntar ni er då att den ska innehålla? Jag förstår att ni inte orkar sitta här och göra en hel innehållsförteckning, men varenda liten ledtråd som ni kan ge mig kommer att vara GULD värd när jag sitter där med nästa släng av skrivkramp. Så jag tackar allra ödmjukast på förhand ♡?
Reflektioner från dag två:
  • När jag fastnar och börjar ifrågasätta och fundera över om jag verkligen har mer att säga, så ska jag ta en kort paus, och sen gå in iskrivandet igen utan att vara så ifrågasättande. Jag tänker att jag ska skriva som om jag ska förklara för en vän, och så släpper jag all prestige och tvekan och bara kör.
  • Idag har jag skrivit cirka 6000 ord, vilket alltså är lite mer än igår. Nu är jag väldigt spänd på morgondagen. Är det nu det kommer att bli svårt? 
Nu är det Alla hjärtans dag-mys med mina små killar. Åh vad jag har saknat dem ♡

Kommentera (0)
Entreprenörskap

4700 ord senare

Av Alexandra Bylund / 14 februari 2018, 11:20

Hur gick första dagen av bokskrivandet då? Jo men jag måste VERKLIGEN säga att det gick långt över förväntan. Jag var lite rädd över att inte riktigt hitta innehållet och själva formen, men det gick alldeles strålande. Jag började som sagt bara skriva, och hade så himla mycket att säga att det flöt på i en rasande fart. Eller det är det jag inte vet egentligen. Vad är en rasande fart när det kommer till bokskrivande?
I effektiv tid så skrev jag mellan 9,15 -12, och sen ca. klockan 13-16, med ett break för utcheckning och på jakt efter en ny plats, inom hotellet, att sitta på. Så säg att jag förlorade en halvtimme där. Sen, efter klockan 16, så satt jag med lite jobbgrejer. Jag har egentligen inget planerat den här veckan, förutom att skriva bok då, men det KOMMER ju dyka upp lite jobbsaker ändå, det vet jag. 
Men vad blev det nu då i effektiv skrivtid? Typ fem timmar lite drygt. Det låter kanske inte så mycket, men jag kände ändå att det räckte.

Kanske jag kan klara av fler timmar idag när jag för det första inte är så trött från gårdagen, och för det andra kanske inte behöver göra andra halvtunga jobbgrejer, som igår. Vi får se.
Jag fick ihop 4700 ord igår i alla fall. Ni som vet, är det lagom? Eller bör jag öka takten? Jag bara kastar ur mig orden just nu (någonting som jag lärde mig när jag frilansade för Aftonbladet en gång i tiden. Jag skrev “hemma hos-reportage” bland annat) och skriver helt ohämmat, så det kommer självklart bli en hel del ändringar sen när jag redigerar texten. Men jag vill ändå veta på ett ungefär hur mycket jag bör skriva per dag om jag ska kunna komma väldigt långt på en vecka. Nån som vet hur lång en faktabok brukar vara? Hur många ord?
Reflektioner efter första dagen:
  • Skriv, bara skriv! Om jag tvekar över synopsis och hur jag ska sälja in den till ett förlag, lägg det åt sidan och bara skriv!
  • Fem, sex timmars effektiv skrivtid känns som en rimlig nivå för mig. Jag menar verkligen att jag under de timmarna är tokfokuserad och inte gör någonting annat, förutom under mina femminuterspauser.
  • Jag gillar att bestämma mig för hur långt race jag ska köra innan jag tar en kortare paus. Och under de racen så gör jag INGETING annat än svarar i telefon när Mio ringer.
  • Jag skrev 4700 ord första dagen, och om boken ska bli 150 sidor, så innebär det, enligt den här sidan, att det är cirka 33,750 ord. Det skulle innebära att jag kan få ur mig “basen” på sju arbetsdagar. Basen alltså… Efter basen finns det ju mycket mer att göra, och det krävs ju att jag också sitter heltid i sju dagar och dessutom har samma tempo. Jag räknar iskallt med att vissa dagar kommer att vara mycket trögare… Men vi får se.

Kommentera (0)
Lite av varje

Idag ska vi gå all in för Alla hjärtans dag

Av Alexandra Bylund / 14 februari 2018, 06:00

God morgon och Glad alla hjärtans dag kära ni ♡ Jag måste återigen säga att jag är så glad att ni hänger här och läser i bloggen. Ibland, som till exempel i förrgår när jag var frånvarande från bloggen hela dagen (men hade förtidsinställda inlägg) så har jag en känsla av att det ska bli så kul att komma hem sen och berätta om allt jag har upplevt för er. Ni känns väldigt närvarande och engagerade och det peppar mig så otroligt mycket ska ni veta. Så tack för att ni finns och tack för att ni hänger här dag ut och dag in och kommenterar och pratar med mig ♡
Sen vill jag också prata om en annan sak: Jag älskar att fira saker och har nog fört det vidare på mina barn. Alvin har i och för sig klagat på att vi aldrig firar högtider, men med tanke på vad bakgrunden var så tar jag det inte så hårt:
– Mamma, vi firar ALDRIG högtider och traditioner. Varför gör vi inte det?
– VA? Skojar du?
– Nej vi gör aldrig det (Det här sa han alltså väldigt surt)
– Men alltså, känner du någon som är ett värre julfreak än jag? Eller som går så all in på födelsedagar?
– Men vi firar liksom ALDRIG våffeldagen, kanelbullens dag och såna där viktiga dagar.
Okeeej, så det var det han menade… Nä, det är nog rätt, vi firar inte de dagarna direkt. Shame on me och skärpning. Nästa “Kanelbullens dag” vet ni vad som händer, då äter vi kanelbullar så att det sprutar ur öronen på oss. 
Hur som helst, jag skulle ändå vilja påstå mig vara en person som gillar att uppmärksamma och fira både stort och smått, och jag haussar gärna upp det innan, för att det ska bli extra peppigt. För det är så himla härligt, speciellt för barnen har jag märkt, att gå och se fram emot jultiden (som här hemma pågår non-stop i en och en halv månad), mot fredagsmyset i flera dagar, eller som nu till Alla hjärtans dag. Och vi ska egentligen inte göra så mycket mer än att ha myskväll. Så att fira behöver alltså inte betyda presenter, uppklätt och partystämning, utan det kan vara något så simpelt som att ha myskväll och äta något gott mitt i veckan. Och så kanske få vara uppe lite extra länge. Lyx för barnen ju, och eftersom har jag redan har pratat så mycket om det så vet jag att de ser väldigt mycket fram emot det och därmed kommer att vara på strålande humör, vilket ju gör myset ännu mysigare ♡ 
Jag längtar tills ikväll! Firar ni Alla hjärtans dag? Eller tycker ni mest att det är ett hittepå-jippo?

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Det krävs mod – och kanske lite vuxenhet – att gå mot strömmen

Av Alexandra Bylund / 13 februari 2018, 18:57

Jag kom på en sak idag och skulle vilja höra om ni känner igen er… Varje dag gör jag saker som jag gör av gammal vana eller för att alla andra gör det. Men kanske främst för att jag alltid har gjort så tidigare. Jag är uppväxt på ett sätt – eftersom jag är 70-talist – där det liksom inte har gått att påverka så mycket. Vi fick liksom acceptera att det var som det var, i samhället till exempel. Det var en omöjighet att nå ut eftersom det bara var journalister som hade möjlighet att publicera saker och det kändes liksom inte som att det fanns någon möjlighet att påverka. Ni som är typ lika gamla som jag, känner ni igen det här? Det var liksom som det var… Eller?
Det är väl därför jag är skadad och hela tiden kommer på att jag, trots att jag är över 40 år, gör saker för att alla andra gör det eller för att jag alltid har gjort det, utan att på något sätt ifrågasätta det. 

Mardrömmen skulle ju vara att “råka” bo på ett ställe bara för att det “blev så” eller jobba med något för att jag “råkade” hamna där, men lyckligtvis har det inte gått så långt ?
Men jag måste ändå säga att jag VARJE dag kommer på nya grejer som jag skulle kunna göra på ett annat som om jag bara tänkte själv och inte bara gjorde så som jag, och alla andra, alltid har gjort.
Idag var det det här med hur man gör när man skriver en bok. Vadå “man”? Jag kan väl göra som jag vill? Eller hur?
Tanken har dock hela tiden varit att jag måste göra det på rätt sätt. Jag måste hitta den där listan som talar om hur man skriver en bok, läsa på vad förlagen vill ha och ta första dagen till det helt enkelt. Men så kom jag på att jag gör det på mitt sätt istället. Jag förstår att jag behöver pitcha in boken på ett visst sätt men jag ville bara börja skriva, så det gjorde jag som sagt. Jag tycker att det är mycket lättare att låta den växa fram och SEN göra en sammanfattning. På mitt sätt helt enkelt. Jag har nu lovat mig själv att börja ifrågasätta saker mer (i det tysta) innan jag bestämmer mig för vad och hur jag vill göra det. Ja det handlar om att göra medvetna val egentligen, men också att kasta omkull normerna lite och tänka från scratch. Och jag älskar den tanken, för jag är som bäst när jag får vara fri och göra på mitt sätt. Hur är det för er? Funkar ni som jag eller känner ni inte alls igen er? 
PS. Det här innebär inte att jag inte vill ha hjälp och feedback från andra – jag ÄLSKAR att få hjälp och feedback – bara att jag själv måste jobba med att ta reda på vad JAG vill. 

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Mina första steg i bokskrivandet

Av Alexandra Bylund / 13 februari 2018, 12:01

Jag har äntligen börjat skriva på boken. Det är så skönt att vara igång. Jag har vetat hela tiden att jag har det inom mig, det jag vill förmedla alltså, men så har jag funderat och stött och blött det här med hur jag ska göra det intressant. Hur ska jag lyckas skriva en bok om sociala medier som inte är “ännu en bok om sociala medier”?
För jag vet att det jag kan och förmedlar på våra utbildningar, är så givande och bra. Riktigt bra alltså, det vet jag, men så har jag som sagt tvekat över hur jag ska lyckas förmedla det. Och i vilken form jag ska skriva för att det ska bli så där bra och givande. Precis som utbildningarna.
Men så satte jag mig idag och bara började.
Jag bestämde mig, innan jul, för att ta en hel vecka åt att skriva. Egentligen skulle jag ha rest iväg så att jag verkligen fick en massa tid till det, men efter det som hände när jag var i Åre, så vågar jag inte. Jag vill vara på hemmaplan. 
Så nu har jag suttit här på hotellrummet och skrivit oavbrutet i två timmar, och jag fick direkt sånt bra flow. Det känns som att jag har gått och haft det här inom mig så länge och nu äntligen fick börja. Så nu är jag igång, och jag älskar det!
Nu känner jag att jag kommer att få till den där boken som sticker ut och bara MÅSTE läsas av de som jobbar med sociala medier på något sätt. Jag skriver och skriver och skriver utan att tänka på stavning, meningsbyggnad och vilken ordning det kommer i, jag bara skriver. Huvudsaken är att jag håller mig inom rätt kapitel tänker jag. Nu har jag skrivit i två timmar, och tar ett lunchbreak. Jag har ringt ner till receptionen, och får lov att behålla rummet ända till 14,30 (Yay!) så jag ska äta snabbt och sen gå upp och köra ett tvåtimmarsrace till.
Är det kul att följa bokskrivandet? För om det är det så kan jag dokumentera här i bloggen under tiden. Jag vet hur det är sen när den är klar, då har jag glömt alla detaljer kring hur det egentligen var, vilken ångest det var ibland (för det säger alla att det är emellanåt), hur jag började, vilken teknik jag använde och så vidare. Vill ni veta? För i såna fall får ni hänga med på resan.
Det jag började med idag var i alla fall det här:
  • Först skrev jag inledningen/ förordet eftersom jag då fick ur mig hela mitt “varför”. Varför jag skriver den här boken alltså, och vem den är till.
  • Sen kollade jag lite snabbt på min KeyNote för mina utbildningar och satte, väldigt roughly, upp kapitel utifrån det. Väldigt roughly alltså. Jag vet att jag inte gör så “som man ska göra” när man skriver en bok, men jag funkar bäst när jag gör det i skarpt läge. Att jag alltså börjar med att skriva på boken, och sen får ut synopsis, strategi och hela baletten, utifrån det. Jag har alltid funkat så och gör exakt likadant med bloggen och med andra artiklar som jag skriver. Visst har jag en tanke bakom innan jag börjar, men sen när jag börjar skriva så växer innehållet fram “av sig själv” och kan ibland bli till något helt annat än jag först tänkte. 
  • Sen valde jag ett kapitel och började skriva. Enklast var så klart att välja det kapitel som jag brinner och känner mest för, så det gjorde jag. Och fick bra flow. 
Men nu ska jag äta… Vill ni att jag berättar om bokskrivandet efter hand eller är det bättre att jag berättar efteråt?
 
 

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Vi har gjorts videos för Hemmakväll igen

Av Alexandra Bylund / 13 februari 2018, 11:20

Kommer ni ihåg att jag, precis efter att Mio och jag hade legat på sjukhus i en vecka, var inne och jobbade på kontoret en söndag?  Vi skulle göra videos åt Hemmakväll igen. Och den här gången var det lite extra kul eftersom det var barn med. Jag älskar barn och deras spontana, oskyldiga sätt. Man vet aldrig vad som kommer ur ett barn, särskilt inte de små. Jag är en sån där bebisgalning som älskar att hänga med barn som är 0-3 år. Bästa, bästa tiden ♡
Hur som helst, nu var det inte för min skull som vi bjöd in alla dessa gulliga ungar, utan det var för att vi hade fått i uppgift att göra en video om ett nytt godis som heter “Guanabana” – lite klurigt namn alltså. Så vi tänkte att det blir kul om vi låter barnen testa godiset och sen ska försöka säga namnet, vad det smakar och hur det ser ut.
Vi möttes tidigt på kontoret. Det är Julia, vår filmtjej som jobbar hos oss men som är iväg på semester just nu, som roddar med själva filmandet. Hon är så sjukt duktig!
Och jag och Anni agerade assistenter och roddade med annat. 
Jag hade som uppgift att prata med alla barn, vi hade bjudit in åtta stycken, så jag övade lite på Anni innan de kom. Hon var den mest bångstyriga av de alla 😉
Sen kom barnen, och de var så himla duktiga på att vara sig själva. Tänk vad synd det är att vi vuxna har så svårt för det. Jag tror att de som är sig själva så mycket som möjligt är de som har störst chans att lyckas. Och då menar jag inte att man ska vara en svår person som bara ska göra som man själv vill – det funkar sällan bra om man vill ha någorlunda vettiga relationer – men mer att man liksom är avskalad och sig själv. Utan en massa filter. Men det är ett helt annat blogginlägg. Tillbaka till barnen, de var verkligen så himla duktiga, och vi fick många skratt.
Min barndomskompis son var också med. Gullunge ♡ Honom har jag känt sen han var på BB. 
Klart att alla föräldrar ville dokumenta filmstjärnedebuten.
Vill ni se videon? Den ena är klar, så den kan ni få se. Den andra kan jag visa sen när den är klar. Men här är alltså den första. Jag älskar den! Men vad tycker ni? Gillar ni den? Ska bli kul att höra vad ni tycker.

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Vilken dag vi hade! Vi träffade Petter, Anna Kinberg Batra och många andra

Av Alexandra Bylund / 13 februari 2018, 08:11

God morgon på er! Idag vaknar jag upp på ett hotellrum med magisk utsikt. Jag älskar takvyer! Jag sov här på Clarion Malmö Live  igår eftersom vi jobbade med att rapportera för Malmö Näringslivsgala från klockan 08,00-22,00, och galan hölls just här. En himla spännande och rolig dag måste jag säga!
Jag hann inte prata med folk så som jag brukar göra under såna här tillställningar, men istället fick jag äran att intervjua en massa intressanta personer, som jag aldrig har träffat tidigare, så som till exempel Petter, Suzanne Sjögren och Anna Kinberg Batra. Men nu får ni hänga med på utvalda delar av hela dagen, ok?
Dagen bestod av riktigt bra föreläsningar. Moderator var Suzanne Sjögren, en riktigt jordnära och duktig moderator tycker jag. Jag älskar folk som är sig själva och dessutom är jordnära när de står på scen. Jag tycker att det är den absolut viktigaste egenskapen när man ska göra något slags framträdande: Att vara sig själv och inte gå in i nån roll. Och det gjorde hon med bravur!
Vi gjorden en miniintervju med Suzanne, och jag ska säga nu direkt att om ni vill se allt material, alla intervjuer etc. från gårdagen, så får ni gå in på @malmonaringslivsgala på Instagram. Vi lägger hela dagen som en favoritstory där. Men jag ska givetvis även bjuda på några godbitar här också.
Hur som helst, om ni råkar känna igen den andra tjejen, bredvid mig på scenen, så är det ju Johanna! Hon var också uppe på scen, i en panel, och pratade. Lika energifull, peppig och inspirerande som vanligt var hon.
Vi träffade också den mest inspirerande talare jag har hört på länge, nämligen Petter! Alltså… WOW! Jag tycker att han var helt magisk på scen, och återigen så handlade det om att han kändes väldigt mycket som sig själv, och inte anpassad in en “performance-roll”. Om ni får chans att lyssna på Petter någon gång – gör det! Han är som sagt fantastisk.
Han pratade om entreprenörskap, för är det något han är så är det entreprenör!
Vi gjorde en miniintervju med Petter också. 
Vill ni se den? Ja det är klart att ni vill. Här kommer den, i två klipp, direkt från Insta stories.
 
Men sen då? Vi tänkte att det blir ju svårt för någon att toppa Petter, så det var nog tur att det var lunch. 
Vi hängde en hel del med Johanna under dagen, och så här såg det ut när vi pratade entreprenörskap (och posade för att inte göra alltför konstiga miner när Mandy fotade)
Jag får alltid så bra energi av Johanna. Ja men ni ser ju.

På eftermiddagen träffade vi Anna Kinberg Batra och gjorde en miniintervju med henne. Hon var ungefär exakt så som jag hade tänkt mig.
Det var första gången hon hade en föreläsning sen hon lämnade sin post på Moderaterna och blev själv lite rörd där i slutet. De första 50 minuterna kändes det väldigt “politiskt” och inte något direkt personligt, men sen – under de sista tio minuterna – så bjöd hon på precis det där man ville ha; lite mer personligt. Jag hade önskat att hela timmen var väldigt “naken”. Men det är ju för att jag älskar sånt, det är inte säkert att alla gör det.
Efter dagsprogrammet körde vi veckomöte i baren med bubbel. Hur härligt! Petter pratade mycket om samarbeten och korsbefruktingar (inom företagandet) och jag tänker att vi borde samarbeta med ett hotell och ha fler hotellövernattningar, fler hotellfrukostar och fler måndagsmöten med bubbel. Låter inte det bra?
På kvällen svidade vi om. “Temat” var glitter, så jag gick all in på det.
Vi satt och åt tillsammans med Johanna och hennes man. Kul att få träffa Rickard också. Det var första gången. De känns så jäkla synkade och kärleksfulla de där två. Fina ♡
Jag pratade lite med Rickard om vad han jobbar med och så, men vi hann inte så långt eftersom det sen var dags för själva kvällsprogrammet.
Vi träffade på bank-Henrik också – vår absoluta favorit-bankkille. Han är en sån som gärna hade fått jobba med oss på Mama Said.
Vi alla älskar honom.
Sen var vi i stora konsertsalen nästföljande två timmar. Det var Oscar Zia och Susanna Dzamic som ledde kvällen – och det gjorde de på ett helt fantastiskt sätt. Och Oscar uppträdde också. Wow! Han var så grym!
Tanken var, som varje år, att vi sen skulle gå på själva “efterfesten” men vi var sååå trötta så vi hoppade faktiskt det. Jag var ju uppe 04,30 så det var sååå skönt att bara ta hissen upp till sängen.
Men vi hade en helt fantastisk dag, och det här har varit ett så roligt projekt att jobba med. Nu håller vi tummarna för att vi även får göra det nästa år.
Men nu då… Vet ni vad som händer idag? Jag ska börja skriva min bok! Jag ska sitta här på hotellet idag tänker jag, sen blir det biblioteket resten av veckan. Så himla spännande. Wish me good luck!

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Så här vill jag att mina kollegor ska vara

Av Alexandra Bylund / 12 februari 2018, 18:22

Vi håller ju på att rekrytera just nu, och en kompis till mig frågade vad det är vi söker. Jag funderade på det och kom fram till att, förutom de självklara färdigheterna som behövs till den tjänst man söker, så vill jag att mina kollegor ska vara så här:
  • De ska verkligen vilja ha jobbet och känna att de kan göra i princip vad som helst för att få det. De ska självklart inte behöva göra någonting särskilt för att få det men det ska vara deras känsla.
När Anni sökte jobb hos mig för något som känns som hundra år sen så var det hennes hunger jag gick igång på. Hon ville så himla gärna byta karriär, och det märktes på hela hennes aura. 
  • De ska ha viljan och förmågan att göra det där lilla extra och inte lämna saker halvfärdiga.
  • De ska vara ärliga och lojala.

Vi har väldigt rak och bra kommunikation på Mama Said. Hela vårt gäng har precis alla de egenskaper som jag har listat.

  • De ska vara raka och ha förmågan att så fort som möjligt säga till om det är något som skaver UTAN att för den sakens skull ifrågasätta saker för ifrågasättandets skull.
  • De ska vara fördomsfria och motsatsen till bittra (Finns det ett ord för det?)
  • De ska ha förmågan att kavla upp ärmarna och bara köra, det vill säga vara “doers”. Det här är en av de viktigaste egenskaperna för oss på Mama Said eftersom vi är så små, och eftersom vårt grundteam jobbar sjukt effektivt. Vi är alla doers!
  • De ska vara prestigelösa.
  • De ska kunna ge och ta feedback. Att kunna ge feedback är en konst, och om man gör det på rätt sätt så landar det väl. Det är viktigt. Och det är lika viktigt att kunna ta feedback och kritik. Det bör man kunna ta om den ges på ett kärleksfullt sätt, det vill säga inte med syftet att “Jag har rätt” eller “Du är korkad”.
  • De ska ha hög arbetsmoral.
Det här är ju ungefär samma egenskaper som jag vill ha av alla som är nära mig inser jag nu… Hur tänker ni? Vad vill ni ha av de ni jobbar med? Håller ni med om min lista eller saknas något? Eller ni kanske tycker att något ska bort?

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Så når man framgång: Gör lite mer än alla andra

Av Alexandra Bylund / 12 februari 2018, 11:20

Det känns som att vi anser det vara magi det här med framgång och att lyckas, men jag tror inte att det är det. Jag tror att det är precis som när man till exempel vill gå ner i vikt; det handlar om att göra det man redan vet att man borde, det vill säga äta rätt. Och ja, jag vet att det kan vara hur svårt som helst att äta rätt, men det är inte för att vi inte har kunskap om det, det är för att det är svårt att motstå frestelser, eller hur?
Precis på samma sätt tänker jag att det är med framgång. Vi vet egentligen vad som krävs, eller hur? Eller jag har i alla fall en teori om det. Det handlar väldigt sällan om tur, eller om att man har en bra affärsidé utan om själva genomförandet.
Men kan vem som helst genomföra något och nå framgång då? Ja jag är helt säker på det. I alla fall om man verkligen vill det. Om jag verkligen vill lyckas inom ett yrke till exempel, så gäller det att jag ser till att göra mer än gemene person. För om jag jobbar lika mycket som alla andra, och gör ungefär som alla andra, så lär jag få ungefär samma resultat som alla andra.
Om jag däremot jobbar lite hårdare, eller visar framfötterna lite mer, sitter kvar på jobbet lite längre än andra eller kommer tidigare på morgnarna än andra, kanske jobbar ibland på helgerna, tar mig an några extra arbetsuppgifter – ja då börjar jag sticka ut ur mängden. Och då kan jag också uppnå något utöver det vanliga. 
Jag menar att det handlar om vilja och att faktiskt genomföra det man vill. Vill jag verkligen ha en stor matblogg så kan jag lyckas med det. Vill jag verkligen bli enormt rik tack vare Mama Said så kan jag lyckas med det. Och så vidare. Men det är så klart en del som måste försakas, och så behöver jag jobba ännu hårdare och kanske göra vissa förändringar. Men jag är säker på att om det är mitt stora mål så kan jag lyckas med det.
Jag kanske ska sätta upp det som mål nu när jag tänker efter. Det hade väl suttit fint att ha en himla massa pengar så att jag kan vara hemma så mycket jag vill med Mio, skaffa hjälp med både det ena och det andra här hemma så att jag kan ha mer kvalitetstid med barnen, hjälpa andra barn som behöver stöd på nåt sätt, köpa ett sommarhus… Ja det där kändes ju plötsligt väldigt härligt. Mina mål har sällan varit ekonomiska men jag kanske borde befästa det nu. Det ger ju en viss frihet. 
Men strunt i det nu – det jag ville säga med det här inlägget var egentligen att vi kan uppnå i princip VAD vi vill, om vi bara vill det på riktigt. Visst är det en härlig känsla att VI KAN OM VI VILL!! 🙂 Vi ska bara bestämma oss för vad det är vi vill allra helst och sen jobba mot det. Underbart ju, eller hur?
Nej, jag vill inte ha en stor matblogg, det kommer aldrig hända 😉 
 

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Idag är det dags för Näringslivsgalan

Av Alexandra Bylund / 12 februari 2018, 05:29

Idag är det dags! Och det ska bli så himla kul. I somras kontaktade jag Dreambag, som är de som är ansvariga för hela Malmö Näringslivsgala-arrangemanget, och talade om att vi på Mama Said så himla gärna skulle vilja jobba med deras digitala kommunikation. Några möten senare var det bestämt, och vi blev svinglada över att få äran.
Så vi har skött Malmö Näringslivsgala på Facebook och Instagram, och idag är det äntligen dags för själva galan. Det ska bli så sjukt kul!
Vi kommer köra Insta story från deras konto under både dagen och kvällen, så om ni inte redan följer, GÖR DET NU! Vi hoppas så klart på intervjuer med både Petter, Oscar Zia, Babba Canales och Anna Kinberg Batra. Och det är jag och Mandy som kommer vara framför kameran. Häng med nu! Vi behöver ha någon slags fan-base ?
Jag har varit med på Malmö näringslivsgala flera gånger innan. Jag har varit nominerad en gång, några gånger har jag pratat på scenen, och för ett par år sen outade jag att jag la ner NewsHubby och istället skulle satsa på Mama Said (som då hette PR with an Edge) i den här panelen på scenen. Vissa år har jag inte haft nåt mission alls där men gått dit ändå tack vare att jag har blivit inbjuden av bland annat Swedbank, där vi ju är kunder.
Men i år så är vi alltså där i egenskap av något helt annat, i år jobbar vi med galan. Så himla kul! Vill ni följa oss på Instagram så gör ni det via @malmonaringslivsgala. Ses under dagen då 🙂

Kommentera (0)