Månad: mars 2018

Entreprenörskap

Födelsedagsfirande, mysfrukost och lite kaos

Av Alexandra Bylund / 6 mars 2018, 06:00

God morgon alla härliga människor! Igår var det en dag som var full av möten, möten och möten. Typ bara det hela dagen faktiskt. Det är ofta kul och givande med möten men vi hinner liksom inte prata alls då på hela dagen, vi på Mama Said. Vilket vi i och för sig inte hade hunnit ändå, eftersom det just nu lite kaosartat. Men låt oss ta det från början. Gårdagen började fantastiskt bra. Först och främst så var Alvin pigg och glad på morgonen. Det händer typ en gång i månaden, så nu var den gången avklarad för mars månad. Fint ändå men synd att det dröjer länge till nästa gång.
Jag och Mandy (Sanna är sjuk) möttes på kontoret för att förbereda för Annis födelsedagsfrukost.
Vi hade faktiskt börjat preppa lite redan i söndags eftersom vi var där och spelade in videos då. En kvart söndag eftermiddag är inte lika mycket värd som en kvart tidig måndag morgon. 
Anni fyllde nämligen 25! ?Vår älskade Anni ❤️ 
Titta så fin hon var! Hennes kjol, som är så förbaskat snygg, är från HM om ni skulle undra. Jag tänker att ni säkert gör det ?
Jag kommer ihåg när hon mailade mig, när hon var 21 (Shit vad länge sen det var! I alla fall när jag tänker att hon nu fyllde 25!!) och sa att hon ville jobba med mig. Jag hade sökt efter en person på Facebook, och hon bara dök upp där och kavlade upp ärmarna och körde. Det är hennes grej – hon bara kavlar upp ärmarna och kör, och är så otroligt duktig. Det finns ingenting hon inte klarar. Ni vet ett sånt där underbarn. Sen är hon också en väldigt fin person ❤️
Vår alldeles egen lilla diva – i positiv bemärkelse. 
Efter vår frukost så körde vi vårt vanliga tvåtimmarslånga veckomöte, där vi gick igenom kund för kund. Eftersom Sanna är sjuk så blir det rätt hög belastning på resten av gänget den här veckan. Vi kommer få jobba stenhårt…
… men så kom vi på en bra lösning som förhoppningsvis gör att vi får in lite akut förstärkning. Bra va? Det dök upp en tjej från ingenstans och hon kan förmodligen hoppa in typ NU. Håll tummarna för det. Vi ska träffa henne idag. Jag har en bra magkänsla…

Efter vårt veckomöte körde jag och Mandy telefonmöte med en av våra största kunder. Nej det är inte jag som snusar. Säger inte vem det är, men det är inte jag. 
Efter vårt möte åt jag lunch med Mathias, som är en av grundarna till Get Accept – världens absolut bästa tjänst om ni skickar ut offerter. Jag använder det, vilket gör att hela offertgrejandet blir så himlans enkelt. Det är som att ha en assistent som påminner och ser till att få in signaturer på alla offerter. Älskar Get Accept. Jag tänker att jag ska berätta mer om det en annan gång. Hur som helst, Mathias och hans fru bodde på vår gård innan så jag känner dem från då, när deras gulliga lilla tvååring sprang omkring på gården. Mina barn pratar fortfarande om honom, fast det var ett bra tag sen de flyttade därifrån. De har hunnit med att flytta till Höllviken och även varit en vända (på några år) i USA. 
Direkt efter vårt möte så hade jag möte med en annan gammal bekant, min före detta kollega Roland. Vi pratade om en utbildning som jag ska köra om några veckor. Jag ska utbilda ett gäng elever på den skola som han jobbar på. En yrkeshögskola – och jag ska givetvis utbilda dem i sociala medier. Kul! 
Och sen avslutade jag mötesdagen med att åka ut till Hyllie och prata med ett supertrevligt gäng på ett företag som vi hoppas på att få jobba med. Sen var det bara att slänga sig i bilen och SNABBT rusa hem för att öppna datorn för första gången idag. Typ. Jag hade en drös mail att svara på och skulle även beta av lite på min to do. Men så är det på måndagar. Idag har jag en heeeel dag på kontoret, och barnen ska till Jonas så jag har ingen tid att passa på kvällen. Det gör att jag har ett lugn i kroppen hela dagen. Jag kan liksom jobba tills jag är klar – och det är bra, för jag har en hel del att göra, som jag ska berätta om i ett eget inlägg. Det var nämligen, delvis, det där som vi kom fram till under vår workshop i fredags, ni vet.

Kommentera (0)
Lite av varje

Jag vill måla om här hemma – men det “borde” man ju inte… Eller?

Av Alexandra Bylund / 5 mars 2018, 18:13

Jag är så otroligt sugen på att måla lite här hemma. Måla väggarna alltså, men jag bor i en hyreslägenhet och har liksom inpräntat i mig att “Man ska INTE hålla på och ändra eftersom man då måste göra om sen”. Men så funderar jag vidare och tänker att jag kan ju inte leva för att jag ska flytta härifrån, eller hur? Eller? Hur tänker ni?
Jag är så trött på att alltid tänka på vad som händer om flera år när jag tröttnar på min röda soffa (om jag nu hade fått för mig att köpa det), eller ska flytta ifrån min lägenhet eller vad det nu kan vara. Förstår ni vad jag menar?
Det är väl ändå höjden av att INTE leva i nuet. Eller? Hur tänker ni?
Jag vill så gärna måla här hemma, i alla fall i ett rum, och tänker att vad tusan, jag får väl måla om innan jag flyttar då. Det kommer jag kanske ändå att behöva göra om jag sätter upp tillräckligt många tavlor. Det viktiga är ju att jag trivs NU. Och jag har inga planer på att flytta härifrån än på ett tag så… När vi bodde på Ön (som vi flyttade ifrån för nio månader sen) så tänkte jag alltid att jag inte kunde göra några större förändringar eftersom vi inte skulle bo där för alltid. Men vi fastnade ändå där i åtta år… och jag är inte typen som känner för att flytta hur som helst. Så det är väl bara att ta fram målarfärg och penslar eller hur? 
 
 

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Yogaworkshop med fokus på affärsutveckling

Av Alexandra Bylund / 5 mars 2018, 11:20

Jag har redan berättat att vi hade en Yoga-workshop med fokus på affärsutveckling tillsammans med Nellie, och nu tänkte jag berätta hur det gick till och vad vi fick ut av det.
Det började med att vi fick göra en skrivövning där vi fick skriva ner allt som vi ville göra eller ha. ALLT alltså, utan några som helst begränsningar. Vi hade härlig musik på och skrev rätt länge. Kanske tio minuter. Från början var det jättesvårt att komma på saker, men Nellie var duktig på att få oss att släppa “vettet” och bara köra på. Vi skulle alltså skriva ner saker oavsett de kändes rimliga eller ej. Jag fick sånt jäkla flow till slut och bara skrev och skrev och skrev. Det finns så mycket jag vill, och så fort man släpper begränsningarna så flyter det på.
Sen körde vi den första yoga-övningen.
Efter det var det dags att välja ut de fem viktigaste och som hade med jobb att göra. De fick vi skriva i de här små hjärtkorten.
Vi kategoriserade de i olika områden och kom fram till att det här med att ha kul på jobbet, känna sig trygg med sina kollegor och tycka att man har ett utvecklande arbete – det vill säga hela teamgrejen – är vår superkraft. Vi är grymma där – och det känns fint, för hur skulle vi annars kunna lyckas i det långa loppet.

Den bit som vi fann som utvecklingsområde var den ekonomiska biten. Vi är fortfarande små och sköra, och även om allting hela tiden går bättre och bättre så kan det ibland innebära en viss stress att vara liten och “ny” i branschen. Vi vill gärna ha en mer stabil grund att stå på. Så det är alltså vår grej att fokusera på kom vi fram till. 
Vi fortsatte med fler yogaövningar och fler tänk-och-skriv-övningar, och en av dem var att vi – inom de här områdena som vi nu ville utvecklas – skriva på gula små kort HUR vi kunde tänka oss att göra det. Återigen så skulle det vara högt och lågt och utan några som helst begräsningar. Så vi kunde skriva allt från “Starta kontor i USA” till “Börja med fler webinar”. Ni förstår vad jag menar va? Högt och lågt alltså.

Vi sorterade även de här korten och till slut så utmynnades det i en ren “Det här kan vi göra nu”-lista. Så! Himla! Bra! Plötsligt satt vi alltså där med lösningen rakt framför oss, och vi hade den (som man ALLTID, ALLTID har och som vi ALDRIG, ALDRIG får glömma) svaret inom oss. Vi behövde “bara” en riktigt bra vägledare (Nellie) och tre timmar av vår tid. Jag ÄLSKAR den här typen av övningar och vill starkt rekommendera er att testa ni med.  
Om ni har lust att göra det så kontakta Nellie och hör om hon kan köra med er med! Hon är precis lagom konkret och inte alls för flummig. Jag har ingenting emot flummiga yoga-sessions men jag vet att många har det – men det här passar även er skulle jag säga. Vill ni veta vad vi kom fram till? Vad allt detta utmynnade i? Om det är intressant så ska jag berätta det i ett annat blogginlägg.
 

Kommentera (0)
Entreprenörskap

God morgon hektiska arbetsvecka

Av Alexandra Bylund / 5 mars 2018, 06:00

God morgon ny vecka och god morgon en troligtvis ganska arbetsam vecka. Den här veckan, kommer, av olika anledningar att bli lite annorlunda än vad vi hade tänkt oss. Jag kan inte berätta exakt varför, inte just nu i alla fall men jag lovar att göra det inom ett par dagar, men det kommer i alla fall vara mer att göra än vanligt. Av en rolig anledning.
Jag tror i och för sig inte att jag kommer att hamna i samma stadie som när jag har kört utbildningar, webinar, vanligt jobb och annat samtidigt. De veckorna har varit extremt hektiska och jag har nog snittat en sisådär 80 timmar. På riktigt alltså. Då har jag gått upp halv fem eller fem, och jobbat hela dagen – antingen i form av att jag har utbildat eller för att jag har varit på kontoret – och sen när jag har kommit hem så har jag suttit flera timmar igen efter att barnen har fått mat. Och så på helgen. Men så tror jag inte att det blir nu. Det blir nog bara… hektiskt. Men det är som sagt av en rolig anledning så det är bara att köra.
Och som vanligt så litar jag på att allt kommer att lösa sig. Det gör alltid det, och det finns INGEN anledning att stressa upp mig och tänka “Hur ska det här gå?” Nej, jag litar helt enkelt på att det, som alltid, går bra oavsett. Det GÖR nämligen alltid det.
Det blir säkert en rolig vecka. Hänger ni med? Ni vet väl att ni även kan följa oss på Mama Saids Instagram och Insta stories? Gör det, det blir kul. Och förresten… Skulle du råka vara sugen på att jobba halvtid i två veckor, och känner att du kan hoppa in i arbetsuppgifter BUMS, utan någon som helst upplärning – Kontakta oss ASAP! Jag menar det. Puss!
 

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Videoinspelning pågår

Av Alexandra Bylund / 4 mars 2018, 16:04

Hej på er! Det är fint att det är så många som delar inlägget om diabetes. Tack för det! Det är ett viktigt inlägg – framförallt det där med vad man ska göra om en diabetiker svimmar. Så tack för att ni är så fina och hjälper till att sprida denna viktiga kunskap ?❤️
Hur som helst – idag har jag och Mandy varit på kontoret och spelat in videos…
… och eftersom vi skulle ha barn och ungdomar mellan 7-18 år med i filmerna så fick Alvin också jobba så klart.
Ändå ganska bra timpeng. Fem minuters inspelning för två biobiljetter. Mio skulle också ha varit med men han hade alldeles för ont i huvudet för att klara av det. Men eftersom jag är en person som det ALLTID löser sig för så dök det, utan någon som helst förvarning, upp en kille (en storebror till en av våra skådisar) i ungefär samma ålder som Mio.
– Nej men heeeej, vem är du? Vill inte du också vara med och spela in?
Och vips så var det löst. Härligt va?
Så vi riggade upp och började helt enkelt att filma.
Barnen skulle prata om ekonomiska termer. Vi ställde frågor som: “Vad är inflation” och “Vad är ränta?” 
Och jag äääälskar vissa av svaren som vi fick.
Det allra bästa svaret fick vi av Alvin: “Vad är moms?” 
“Mammas följare”
Haha… uuunderbara unge!! Hur kul?
Han var en riktig stjärna framför kameran. 
Ja men det är klart att jag, hans mamma, säger det – men jag tycker verkligen det. Gulliga gullunge.
Jag och Amanda var lite nervösa över ljus och ljud, men det blev alldeles perfekt. Så himla bra.
Just den här videoinspelningen skulle nämligen göras med iPhone – tidigare har vi kört med “riktig” kamera. 
Men slutresultatet blev som sagt så himla bra! Nu ska vi bara klippa ihop allt också. Det ska bli sex olika filmer, och jag tänker att jag ska visa er så klart, när det är klart. Men nu, resten av söndagen (jaja, en stund i alla fall) så ska jag stänga ner datorn och göra nåt helt annat, för jag vet att vi har en rätt tuff arbetsvecka framför oss. Men jag har alltid mitt ess i rockärmen, om jag känner att det börjar bli för stressigt: Jag går upp extra tidigt, typ halv fem ett par dagar, det ger så otroligt mycket, och då är det bara det att jag blir extra trött på kvällarna och måste gå och lägga mig samtidigt som barnen. Det funkar ett par dagar. Vad sysslar ni med idag? 
 

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Affärsutveckling som mynnar ut i en to do-lista

Av Alexandra Bylund / 4 mars 2018, 06:00

God morgon på er! Igår poddade jag och Linda, och eftersom vi var försenade med podden den här veckan så la vi ut den direkt. Vad vi pratade om? Jo men om affärsutveckling förstås, nu när det ligger så nära till hands.
Vi pratade om att när man har fått fram allt det flummiga såsom vad man vill göra, vad man har för drömmar och mål så MÅSTE man till slut få ner det till en konkret to do-lista. Annars händer ingenting, eller hur? Har ni varit med om det? Att ni drömmer och planerar men så blir ingenting av på grund av att man helt enkelt inte konkretiserar och tar tag i det.
I både mitt och Lindas fall så handlar det bara om en sak: Kavla upp ärmarna och se till att rulla in pengarna. För hur mycket man än vill jobba med sånt som är roligt (Det gör vi ju redan) så handlar det i slutändan om att dra in pengar för att känna sig trygg och harmonisk. Och för min del så gäller det för hela Mama Said. Så det är det det handlar om – att helt enkelt börja göra. Ja men ni får ta och lyssna på podden helt enkelt. Hoppas den kan inspirera er till att ta tag i nåt. Puss!
 

Kommentera (0)
Barnen

5 viktiga sanningar om Diabetes typ 1

Av Alexandra Bylund / 3 mars 2018, 18:44

1. Varför tar diabetiker sina sprutor vid matbordet? Kan de inte gå undan och göra det?
När man tar en spruta inför måltiden så anpassar man det livsviktiga insulinet efter vad som ligger på tallriken, och det är rätt mycket pill att hålla på med nålar och dosering, så nej, det funkar inte att gå iväg. Och dessutom – att ta sprutor blir, när man tar mellan 7-9 stycken om dagen, varje dag – en rätt stor del av livet. En del av livet som det inte finns någon anledning att gömma eller behöva gå undan med. Och det GÅR inte att gå undan. Så vida man inte ska lämna sin tallrik så fort man har fått in maten på bordet. En diabetiker tar cirka 3000 sprutor med insulin varje år och närmare 4000 stick i fingrarna för att mäta blodsocker. 
Jag skulle aldrig, aldrig säga till Mio att han ska gå undan eller gömma sina sprutor. Aldrig!
2. Kan inte blodsockret stabiliseras efter ett tag om man sköter det rätt?
Blodsockernivåerna måste justeras och optimeras varje timme under dygnet och kan alltså aldrig någonsin bli stabila. De svänger upp och ner hej vilt beroende på hur väl man lyckas anpassa sitt insulin till antal gram kolhydrater man äter vid varje måltid. Och anpassat till hur mycket man rör sig, hur man mår i övrigt, om man är sjuk på annat sätt och så vidare. Blodsockret påverkas inte bara av mat utan även av så mycket annat.
3. Kan en diabetiker bli bättre? 
En person som har Diabetes typ 1 kan aldrig bli frisk, eller ens bättre. Snarare tvärtom. Att ha höga blodsockernivåer, vilket alla diabetiker har ibland, är detsamma som att blodet är förgiftat. Och det är farligt och tär på organen. Diabetes typ 1 är en livslång sjukdom och än så länge finns det tyvärr inga botemedel.

4. Kan en typ 1-diabetiker äta allt?
Ja, man kan äta allt även om man har diabetes. Problemet är att det kan vara väldigt svårt att hålla normala, eller någorlunda normala, blodsockernivåer om man äter för mycket dålig mat. Så fort en diabetiker stoppar i sig kolhydrater så måste hen anpassa insulindosen efter hur mycket kolhydrater det är, om de är snabba och om de äts i kombination med fett eller inte… och en massa andra saker som till exempel hur mycket hen har, eller ska röra på sig, och så vidare. Och det kan vara svårt att både äta pizza och sen nåt annat gott efter det. Ofta får man välja antingen det ena eller det andra.
5. Vad gör man om en diabetiker svimmar?
Ring ambuluans! Om det finns en akutspruta (Glucagon) i närheten (De förvaras alltid i kylen) så sätt den rakt in i låret. Det går bra att göra det genom kläderna. Om det inte finns någon spruta – kleta in massor av socker, sylt, honung eller nåt annat sött under överläppen och på sidorna längs hela tandköttet. Smörj på så mycket det bara går. Personen måste få i sig socker för att ha en chans att vakna. Tveka aldrig! Bara gör det! Sen måste hen till sjukhus.
Diabetes typ 1 är som sagt en livslång sjukdom som påverkar hela familjen dygnet runt, året runt – för alltid. Det är en oerhört tuff sjukdom, och vetskapen om att den efterhand förstör organen är fruktansvärd. Den där kampen efter ett balanserat blodsocker är ett evigt jagande som tyvärr aldrig kan bli bättre. Det jagandet sker varje timme, varje dag och varje natt – beroende på insulingmängd, matintag, fysisk aktivitet, allmänt mående och så vidare. Och nej, diabetes typ 1 kan man inte bli frisk från oavsett hur man sköter sig, och tyvärr finns det även andra autoimmuna sjukdomar som man kan få när man har diabetes. 

Fuck diabetes!
PS. En diabetiker tar närmare 3000 sprutor per år med insulin i magen och benen, och cirka 

Kommentera (0)
Lite av varje

Den bästa magövningen

Av Alexandra Bylund / 3 mars 2018, 16:14

Nu måste jag fråga en sak… Vad tycker ni om att träna magen? Jag tycker i ärlighetens namn att det kan vara lite halvtrist att göra det. I alla fall när jag gör det själv. Om jag går på ett gruppträningspass elller på yoga så är det helt okej, och ibland riktigt kul, men annars är det en lite för långdragen och långsam träning för mig. Så därför är jag glad att jag har den här, som jag anser vara den absolut bästa och mest effektiva, magövningen i bakfickan: Russian twists. Så väldigt effektiv övning. Brukar ni köra den?
Så här gör man:
➡️Sitt med fötterna i golvet och håll spänningen i magen genom hela övningen – och se även till att ha en stolt hållning i bröstet. Håll i en hittepå-vikt och lyft från höger till vänster sida.
➡️Om du känner dig extra stark och vill ha en större utmaning – lyft upp fötterna från golvet, och se till att ha samma spänning i magen och även samma stolta hållning i bröstet. 
Skulle du känna dig ännu starktare, så ta ett paket mjölk i handen, eller en annan vikt i händerna.
Lycka till ?

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Vilken dag! Vilket gäng! Vilken workshop! ♡

Av Alexandra Bylund / 3 mars 2018, 10:15

God morgon kära ni! Hur mår ni? Visst är det skönt att det är lördag? Älskar lördagar. Det infinner sig alltid ett sånt där härligt lugn i mig på lördagar, eftersom jag vet att jag är ledig så himla många timmar. Den här helgen är dock lite avbruten eftersom jag och Mandy ska till kontoret och filma, för en kund, imorgon. 
Men nu var det inte det jag tänkte prata om, jag tänkte ju berätta om igår. Vilken underbar dag vi hade. Dels för att Nellie kom dit och styrde upp en fantastiskt bra yoga-affärsutvecklings-workshop (som jag kommer berätta mer om i ett alldeles eget inlägg) och dels för att vi är ett sånt jäkla team alltså. Dagen började med att vi tejpade igen alla rutor, för att slippa insyn.
Vi sitter i ett stort hus, tillsammans med många andra företag, och det är ganska öppet och mycket glasrutor vilket ju är härligt alla andra dagar.
Men kanske inte när man ska köra yoga-workshop. Så vi tejpade helt enkelt över med papper.

Och fixade undan bord och stolar så att vi fick plats. Nu är hon verkligen gravid, Sanna – hon har bara två veckor kvar på jobbet (!) Det var ett våra orosmoment som vi kom fram till under workshopen förresten. Vad händer när Sanna går? Om vi kommer att behöva ta in en ny person – hur blir gruppdynamiken då? Vi HAR ju så himla bra gruppdynamik och är väldigt rädda om den.

Men Sanna verkar pigg och stark, så jag funderar lite på om hon verkligen måste vara mammaledig? Vi alla gillar ju bebisar så hon kan ju flytta in på kontoret tänker jag ?
Hur som helst, vi ställde alla möbler i en hörna för att få tillräckligt med golvyta…
… och sen kom Nellie, som skulle hålla workshopen med oss. Hon la ut yogamattor, hällde upp nötter och choklad och hade till och med med sig en stor termos med kaffe. Så lyxigt.
Jag och Sanna kände in yoga-flowet i rummet, och det kändes bra.
Workshopen bestod både av tänkar-och-skrivövningar och av yoga då så klart. Hon hade blandat olika slags yoga så det var både hatha yoga och yin yoga. Bland annat. Eventuellt även nån annan sort.
Personligen så tränar jag hellre styrka i form av styrketräning och när jag tränar yoga så fokuserar jag gärna på rörlighet, mediationsbiten och balans.
Det var en alldeles utmärkt blandning. Helt perfekt! Det tyckte vi alla. Fasiken alltså vad jag gillar yoga. Jag måste köra mer av det!

Efter yoga-workshopen (som jag alltså kommer att berätta mer om i ett helt annat inlägg) så var det dags för bubbel-lunch. Vi gick ner till restaurangen i huset, som också är den restaurang som skulle ha ny-invigning på kvällen och åt en god lunch och drack bubbel.
Vi skålade och firade att vi hade haft en sån grym morgon och att vi nu kommer att nå oerhörda framgångar (!!)
Och så fick jag en allergisk reaktion. Jag är inte allergisk mot någonting (vad jag vet) och har aldrig varit med om att något sånt här har hänt när jag har ätit, men jag kände liksom hur det blossade upp i ansiktet och började klia allt efteresom jag tog en tugga av min sallad.
Till slut så insåg jag att jag fick sluta äta och gå och hämta bröd istället. Så här såg jag ut. Helt sjukt ju.
Men jag mådde ju bra ändå så det var lugnt. Undrar vad det var som hände där… Jag provade, efter en halvtimme, att äta några valnötter (som fanns i salladen) men då hände ingenting så det var inte det. Och det kändes ingenting i halsen så jag var inte orolig.
 

Ja ja, efter vår bubbel-och-bröd-lunch som det blev för min del (Killarna i restaurangen är helt underbara och ville ge mig nåt annat att äta men jag valde ändå att gå loss på brödet) så åkte vi bort till MJ's och satte oss och skulle konkretisera det vi hade kommit fram till på förmiddagen. 

Vi pratade om vad som var viktigast, och så prioriterade vi alla olika aktiviteter som vi skulle kunna börja göra nu direkt.
Det hela utmynnade i en to do-lista som i stor utsträckning nu ligger på mig. Men det blir liksom inte mer att göra för det, utan det är mer så att jag nu har en plan för i vilken ordning jag ska göra saker. Himla bra alltså.

Vid fyratiden åkte vi tillbaka till kontoret, för då var det ju dags för nyinvigning och AW. Min underbara Alex – som jag borde ha mer av i mitt liv – kom och hängde med oss. Och när de andra gick hem, och jag egentligen också var nöjd för dagen, så gick jag och Alex bort till Malmö Live. Vakten sa att Sky bar var fullt, men det finns ofta ingenting som stoppar mig och Alex när vi har bestämt oss så till slut skakade han på huvudet och sa: “Nej, tjejer, vet ni vad – det är ingen idé, jag orkar inte. Jag känner att det nog är bäst att jag släpper in er. Jag ger upp!” Tackar! ??‍♀️

Det var en lååång dag, och jag hade ju sett fram emot en härlig sovmorgon, men vid 20-tiden igår kväll ringde Mio och sa att han hade glömt sin medicinburk hemma… så jag var tvungen att komma med kortisol, och hämta hem dem, redan klockan 8 i morse. Men det är bara mysigt att alla är här nu och bara myser omkring. Älskar lördagar! ❤️
 

Kommentera (0)
Barnen

Det bästa som finns

Av Alexandra Bylund / 2 mars 2018, 15:17

Vet ni vad jag älskar? När man gör saker som man inte “borde” göra eller saker som är väldigt oväntade. Som vi gjorde igår till exempel. När jag var på väg hem från kontoret så ringde jag barnen och frågade om vi inte skulle köra pizzamys och tårta (från dagen innan) i soffan framför tv'n. Det är nåt visst när man gör sånt en helt vanlig dag. Barnen blir alldeles överlyckliga, jag slipper laga mat och det är helt enkelt bara så himla mysigt. En extra myskväll så där mitt i veckan.

Det var tack vare att fotbollen var inställd som vi kunde få till en sån grej. Älskar extratid. Och älskar oväntade och oplanerade saker i vardagen. För er som inte har barn så låter det kanske som en jätteenkel grej att göra, men med alla aktiviteter och många gånger kvällsjobb för min del så är sånt här svårt att få till. För man VILL inte att barnen ska komma i säng för sent, eftersom det då är en plåga för dem att gå upp på morgonen, och eftersom vissa blir på ett rasande humör av det. Nämner inga namn men den yngsta i vår familj behöver sina timmar för att vara glad dagen efter 😉
 
 

Kommentera (0)