Dag: 21 augusti, 2018

Skärpning!

Jag har funderat rätt mycket på en sak nu när vi jobbar en del med politik och bland annat sitter och svarar på kommentarer i ett politiskt Facebookflöde: VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ VUXNA MÄNNISKOR SOM INTE KAN ACCEPTERA ANDRAS ÅSIKTER? 
Herregud, det trycks ner, sätts dit, pratas om vänsterfittor (förlåt, men det är ju tydligen det språket vi vuxna människor kör!?!) höger-överklass-jävlar etc. Jag FATTAR inte? Ja alltså detta är inte just på deras FB-sida utan liksom så allmänt vedertaget. Det är liksom ok att bara vräka ur sig skit över andra människor. HUR ska vi få våra barn att agera snällt och vettigt mot varandra, både irl och på nätet, när vi vuxna håller på så mot varandra för att vi har olika åsikter? Jag fattar verkligen inte?!?! Snacka om icke-inkluderande. “Tycker du inte som jag så är du inte vatten värd!” Skäms! Tänk på våra barn och föregå med gott exempel för sjutton. Puh! Ja men alltså är det någonting som kan få mig arg så är det när man har ett icke-inkluderande och icke-accepterande sätt. Bara för att jag har en stark övertygelse om någonting så behöver det inte betyda att jag har rätt, eller hur? Och bara för att jag är extremt rädd för SD's politik så behöver inte det innebära att jag ska få ösa skit över en person. En människa. Jag borde ta diskussionen istället om jag har någonting som trycker mig eller skrämmer mig, eller hur? Hur ska vi annars få rasister, som uppenbarligen är rädda för det som är främmande, att inte hata och ösa skit? Hur ska vi få de att vara nyfikna och faktiskt prata? Ja men vi ska inte hålla på med hat! För det är ju så krig startas, har ni tänkt på det? En hatar, den andra hatar tillbaka, den första hatar ännu mer och den andra hatar också tillbaka ännu mer. Sen är det igång…
Samma sak är det när det gäller alla dessa drev som plötsligt ploppar upp överallt. HERREGUD! Ja, det ÄR fel att säga vissa ord, det är det verkligen, men det är också fel att hata att folk gör fel, och gå till angrepp. Det första felet bryter en regel och det andra en annan. När någon gör fel eller tycker olika – då borde vi väl för tusan PRATA med den personen – hur ska vi annars få våra barn att göra det på skolgården eller på nätet? Jag förstår verkligen inte. Hat är ALDRIG, ALDRIG, ALDRIG ok utan det sitter i en själv och kan inte skyllas över på andra.
Peace✌️
 

Kommentera (15)

Nu drar vardagen igång på riktigt!

Heeej, igår var det första dagen tillbaka på jobbet för Mandy. Så kul att ha henne tillbaka. Vi har inte setts sen typ innan min semester. Eller jo, vi hade en snabb reunion där men sen gick ju hon på semester två dagar efter att jag kom tillbaka. Så nu, efter att ha haft två veckor själv (tillsammans med vår nya kollega Johanna så klart) med Anni, så är det dags för tre veckor med Mandy. Det känns så konstigt att vi är så få på kontoret… 
… och även om det var superkul att träffa Mandy igen så kommer det bli ännu roligare sen när alla är samlade.
Igår fick jag känna på den riktiga vardagen med trötta barn som ska upp tidigt (Mio var tyvärr sjuk och kunde inte gå till skolan. Låt oss hålla tummarna väldigt hårt för att det är hans magsjuka från i helgen som spökade. Det verkade nästan som det eftersom han inte var dålig på samma sätt som han brukar vara. Vi får se nu när jag väcker honom…), möten, mail och möten igen. Och sen så åkte jag hem ganska tidigt för att hinna fixa något superdupersnabbt att äta till barnen innan Alvin skulle på fotboll. En annan förälder körde dit, och sen så hämtade jag.
Det finns nog ingen som är så snabb som jag, men igår lyckades jag inte… Maten blev klar preciiis sju minuter innan Alvin skulle gå, så när jag upptäckte det så fixade jag istället en köttbullemacka. Så störigt. Jag hatar när barnen inte äter ordentlig mat.
Fast så himla ordentlig var den kanske inte egentligen… jag var tvungen att fixa något snabbt och hade inte tid till annat än sojanuggets och makaroner. Luxury life of vardag??‍♀️
Sen slängde jag, som ALLTID, av mig mina byxor. Jag går ALDRIG i byxor hemma utan byter alltid om till shorts eller nån form av pyjamasbyxor. Jag har både finare, ni vet såna där i nåt slags sidenkvalitet, och såna här i bomull som egentligen är de allra skönaste. 
Och det är huvudsaken. Att de är sköna ?

 
Just det… jag glömde ju nästan… klart att jag körde min morgonmeditation först. Jag var så sjuuukt osugen på det men har fått till rutinen nu och bara gör det. Tankarna svävade omkring lite överallt men så blir det ju ibland. Strunt samma, bara jag gör det så tror jag att det gör gott för mig.
 

Kommentera (0)