Positivt tänkande – Flum eller logik?
Jag tror jag har sagt det här tidigare, men jag säger det ändå igen… Jag är en person som gärna väljer det positiva framför det negativa – utan att det för den sakens skull får bli ytligt dock. Glättighet – där man inte erkänner att det finns ett problem, eller där man inte vågar gå in på djupet – är jag allergisk mot, men jag älskar däremot att ha en så positiv syn på saker som möjligt. Det är, för mig, ingen motsättning till att man tycker att saker är pest och skit ibland. Jag försöker bara att alltid se det lilla positiva som finns i en jobbig situation. Först acceptera att det suger, och sen försöka se det ur en positiv synvinkel alltså. För att överleva. Alternativet känns som att det är att gnälla, bli arg, skälla, skrika eller göra nåt annat ganska destruktivt. Jag försöker hellre lösa saker och då behöver jag ta till min “Nu måste jag hitta en positiv vinkel”-sida. Förstår ni hur jag menar?
Långt ifrån falska leenden och ytlig glättighet alltså. Snarare en överlevnadsstrategi tror jag, och en strategi för att få saker att hända… förändras. Meeeen, hur som helst då… det jag vill komma till är att det faktiskt finns forskning som stöder det här med att positivt tänkade är en hyvens pryl. Hurra va?! Jag håller på att samla ihop fakta till min föreläsning och tänker att jag ska dela med mig även till er. Först och främst så kan positivt tänkande leda till finfina effekter – och det här känns kanske aningen uttjatat, men jag börjar här ändå. Positivt tänkande kan leda till:
-
Längre liv
-
Mindre stress
-
Mindre risk att drabbas av depression
-
Ökat motståndskraft mot förkylningar
-
Bättre stresshanteringsförmåga
-
Mindre risk att drabbas av hjärtsjukdomar
-
Ökat fysiskt välbefinnande
-
Bättre mental hälsa
Och det är så klart fint, eller hur? Men sen finns det också annan forskning:
- När man har gjort magnetröntgen på hjärnor så visar det att om din hjärna, för ett kort ögonblick, blir utsatt för ordet “NEJ” så utsöndras stresshormoner.
- Man har sett att ju fler negativa tankar en människa som mår dåligt tänker, desto mer påverkat blir minnet, känslorna, sömnen och aptiten. OCH dessutom så försämras förmågan att vara lycklig.
- Ännu värre blir det om man sätter ord på sina negativa tankar, eller på annat sätt för över de till den fysiska världen, till exempel genom att rynka pannan. Och det är inte bara min egen hjärna som utsöndrar stresshormoner om jag säger något negativt eller rynkar pannan, utan det händer även för den jag kommunicerar med.
- Ännu mer skadligt är negativa ord som sägs i ilska. (Ja men det kan man ju ändå förstå, eller hur?)
- Ord som ”kris”, ”fattigdom”, ”sjukdom” och ”död” påverkar oss negativt, och även om vi, rent teoretiskt vet att det inte är verkliga hot så reagerar delar av hjärna som att det skulle vara det. (Så att jag ens skriver det nu innebär alltså att det är negativt för oss. Det är alltså därför jag så starkt känner att jag inte vill grotta ner mig i tragiska nyheter).
Så… fuck det negativa. Jag tycker att Mandy illustrerar det rätt bra på den här bilden även om hennes finger inte över huvudtaget är relaterat till min text. ?
Hur är det för er? Tycker ni att det är svårt att se ljust på saker när det känns som att det mesta suger?
Kommentera (17)
