Har ni varit med om det här med att en person ställer en fråga bara för att få berätta nåt om sig själv? Typ: “Kunde du sova i natt när det åskade?” och så innan man har hunnit säga klart sin mening så säger hen “Ja alltså det bullrade så högt hemma hos mig att jag inte har sovit en blund på hela natten.” Och så vidare. Ni fattar typen va? Jag tror att det är samma slags person som man kan samtala med timme efter timme, gång på gång och som aldrig ställer nån fråga, utan som bara litar på att en själv håller igång konversationen och frågar och frågar.
Jag blir så otroligt dränerad på energi av den här typen av samtal, men är ändå en mästare på att feeda de här människorna med det de vill ha: frågor och uppmärksamhet. Men jag är ju också intresserad. På riktigt. Men jag behöver ju inte feeda dem. Varför jag gör det? Ja men det är ju det jag undrar.
Känner ni igen er? Kan vi lösa det här, här och nu tror ni? 😉