alexandrabylund

Hur engagerande är du i sociala medier?

Jag sa ju att jag kom med en massa idéer i förrgår när jag var i Stockholm, och en av grejerna var det här med att vi ska börja mäta engagemanget i sociala medier på ett bättre och mer konkret sätt. Framförallt så att vi kan se när vi, och våra kunder, gör ett bra jobb i sociala medier, men också för att vi vill kunna mäta och se vad olika ökningar gör för försäljningen eller för antalet nya gillamarkeringar. Det fina är att vi, efter ett tag, kommer att kunna jämföra mellan olika branscher och kunder eftersom vi jobbar med så många olika. 
Så här: “Om engagemanget ökar med X antal procent så kan ni förvänta er att försäljningen ökar med X procent” Hur bra när vi kan säga så till företagen? Och bara det att vi själva mer exakt kan mäta vårt arbete och sätta konkreta siffror på det. Det blir lättare för en Social media manager att argumentera för våra tjänster inför sin chef, och därmed lättare för oss att sälja även till de som vill ha allting väldigt mätbart. Det är ju till stor del ett varumärkesarbete vi gör på till exempel Facebook så det är inte alltid all försäljning går att mäta, men om vi kan påvisa att arbetet ger någonting, på ett konkret sätt så är ju det toppen. Det är till exempel svårt att se, för en bensinmackskedja, vad arbetet i sociala medier ger men med vår engagemangsformel så kommer det alltså gå att se.
En annan sak, som jag tycker att engagemangsformeln är bra för, är när man vill växa på sina kanaler. Då har vi liksom ett konkret verktyg att, tillsammans med några andra, ta till. Det som påverkar huruvida man växer eller inte är kvaliteten på innehållet, engagemangsgraden (som vi alltså håller på att ta fram nu), frekvensen och interaktionen. Eller hur? Vad tror ni? Visst kan väl det här bli riktigt, riktigt bra! ?

Kommentera (16)

Tips till dig som söker jobb inom Sociala medier

God eftermiddag! Vi får många ansökningar från tjejer (främst) som söker jobb hos oss, och jag tänker att jag med det här inlägget ska ge er, som vill jobba på en sociala medier-byrå, tips om saker att tänka på innan ni skickar iväg er ansökan.
  • Först och främst, precis som när du söker vilket jobb som helst: Tala om vad du kan göra för företaget, inte vad du kommer att få ut av att vara där. “Jag skulle älska att utvecklas inom digital kommunikation” är till exempel ingen bra fras att skriva. Skriv istället “Jag skulle kunna se till att ni utvecklas inom xxx” – det vill säga tala om What's in it for them – inte för dig.
  • Var påläst kring de olika sociala medierna, och se till att du verkligen har använt de vanligaste (Facebook, LinkedIn och Instagram för de “vanligaste” målgrupperna) frekvent innan du söker jobbet. Man vill kunna se att du faktiskt vet hur man skriver ett engagerande inlägg och att du har koll på vad som brukar funka och inte. Ett plus i kanten är så klart om du har aningen koll på algoritmer och sånt också. Läs bloggartiklar och titta på föreläsningar för att få koll.
  • Se till att dina egna sociala kanaler ser bra ut och är uppdaterade. Vi skulle vara tveksamma till att anställa en person som inte har Facebook till exempel, eller som har det men aldrig använder det eftersom vi jobbar med Facebook för alla våra kunder.
  • Som i alla jobb – se till att ditt CV + personliga brev ser prydligt och ordentligt ut och undvik felstavningar och särskrivningar. Om man ska jobba med att bland annat posta inlägg i sociala medier, åt kunder så som vi gör, är det viktigt att man är noggrann.
  • Skicka mer än gärna med förslag på bra innehåll som du själv har skapat, eller som någon annan har gjort och som du tycker är bra. Om du visar att du förstår dig på vad bra innehåll och bra captions är så skulle i alla fall vi vara sålda. Plus att det visar att du har grottat ner dig och är intresserad av ämnet.
  • Till slut: Visa engagemang! Det känns i luften hur gärna du vill ha jobbet, och jag kan lova dig att ju mer du visar det desto mer kommer du charma din framtida potentiella arbetsgivare.
Lycka till!

Kommentera (32)

Full av kreativitet och idéer

Det här inlägget innehåller ett betalt samarbete med Medisera
God morgon! Jag vet att jag har sagt det här förut men OJ vad miljöombyte får mig att tänka om, tänka nytt och vara kreativ. Så fort jag vet att jag ska iväg, i den sekund som jag sätter mig i bilen på väg till tåget eller flyget, så börjar min hjärna slappna av från det vardagliga och istället få nåt slags helikopterperspektiv som ser saker på ett nytt sätt. Igår var jag ju i Stockholm över dagen, och förutom att jag hade två riktigt bra möten där så kom jag hem med flera bra idéer. Vissa av dem vet jag att jag kommer kicka igång direkt, andra vill jag diskutera med mina kollegor och även få deras input på innan vi eventuellt gör nåt. Ja jag vill även ha deras input på det som vi ska kicka igång förstås, för är det någonting jag har lärt mig så är det att ju fler man är desto bättre blir slutresultatet. Så jag vill ha med deras kloka huvuden också. 
Vi sitter i en kreativ miljö vanligtvis, så det är inte det jag klagar på, det är bara det att det här med miljöombyte är the shit alltså!
Mellan mina möten så hann jag smidigt nog slinka in på det ställe där jag skulle ta blodprov. Jag har ju ett samarbete med Medisera där jag skulle få göra “Stor Hälsokontroll”. Väldigt spännande att se just det här med vitaminer och mineraler tycker jag. Sen får vi ju hoppas att det inte ligger några sjukdomar där bak och skaver. Men det tror jag inte. Jag känner mig väldigt frisk! Det fina var att jag bara kunde springa in, mellan mina möten som sagt, och ta provet eftersom jag hade valt ett ställe mitt i stan. De har määäängder av ställen man kan välja mellan men tyvärr inget i Malmö. Jag gick in, tog hissen upp…
… hann sätta mig i väntrummet…
… i den soffa som matchade min tröja, i cirka två minuter.
Sen var det dags. Jag gick in, gav mitt personnummer, tog provet och gick. Så smidigt. Sen kommer jag få svar online som jag kan öppna med hjälp av bank-id. Jag älskar 2018!☀️
Hur som helst – dagen igår var fantastisk på flera sätt och jag har skrivit ner alla idéer längs vägen i min anteckningsapp, och i min bok som jag skriver i på morgnarna. Jag får inte glömma nåt! För när jag skriver i anteckningsappen, ute på stan så där, så skriver jag så slarvigt att det finns risk att jag inte förstår när jag sen, några veckor senare, försöker tyda det. 
Det fina med dagen var att avslutet också blev väldigt bra. Jag kom hem till mina små killar som hade skött sig själva några timmar. Fixat mat, dukat och plockat undan. Vanligtvis så är de ju hos pappa Jonas när jag är iväg, men igår var de inte det, och det var så himla mysigt att komma hem till dem. ♡
Men idag är det kontoret som gäller igen! Kul! Vad ska ni göra idag?

Kommentera (32)

Jag glömmer aldrig de som trodde på oss!

Jag skrev häromdagen, på Instagram, (@alexandrabylund) att det är nåt speciellt med den kund som vi var och besökte i Göteborg, kommer ni ihåg? Jag har så otroligt mycket känslor för de personer och företag som har trott på mig, och oss, när vi har varit små och nya. Som inte har ifrågasatt att vi bara var två personer när vi startade, som vågade satsa på oss trots att vi inte hade några referenscase, och som har vågat vara en av de viktiga delar som har behövts för att vi skulle kunna starta, och sen växa. Visst,
de har väldigt mycket bättre avtal än alla andra, och betalar även ett billigare pris – men återigen: Jag glömmer aldrig det fina i att de vågade satsa på oss då när det bara var jag och Anni och vi inte hade någon byråerfarenhet.
Vi såg så unga och oskyldiga ut… 
… när man jämför med idag.
Och på tal om saker som har hänt för länge sen så lyssnade jag på ett gammalt poddavsnitt av Josefin & Vanja – där de hade träffat en poddlyssnare på stan, och var alldeles saliga
och energifulla över av att hon hade kommit fram och sagt “Jag lyssnar på podden, vad BRA ni är”. Och hörni, visst vore det fint om vi, även så här flera år senare och med määängder av lyssnare och följare, hade kunnat bli lika glada och ta åt
oss lika mycket som vi gjorde i början? Känna den energi och tacksamhet som man gör där i början av sin resa, och inte bara kräva mer, mer, mer för att bli nöjd…
Varför är det så svårt att fortsätta att lyssna med det örat och ta åt sig lika mycket efter ett tag? Det ger ju så otroligt mycket energi och glädje så det är synd att vi är funtade på det sättet att vi liksom vänjer oss. Det är svårt att känna samma
glädje – jag säger inte att Josefin & Vanja inte är tacksamma idag när en lyssnare kommer fram till dem på stan, det har jag ingen aning om, men om jag utgår från mig själv så vet jag att jag gång nr. 125 inte hade varit hälften så glad och
tacksam – som den där första gången som man får beröm för nåt. Så synd, eller hur?! Men jag kommer dit ibland om jag tar mig tid att reflektera, så det ska jag göra oftare. Och också tala om för andra människor – även om de är extremt framgångsrika
(hur framgångsrik man än är så mår man bra av positiv feedback) – att jag tycker att de är bra, duktiga, inspirerande och så vidare… Hur är ni? Kan ni njuta av alla komplimanger ni får eller kräver ni också (precis som jag) efterhand mer?

Kommentera (0)

God morgon! Ska vi öppna i Stockholm nu då?

God morgon! Idag ska jag till Stockholm för att ha några möten med potentiella (nya) kunder. Det blir bara en kortis över dagen, och nu ångrar jag nästan det (att det bara är över dagen) eftersom det ibland är skönare att kunna ta det lugnt när jag väl kommer dit. Men så hatar jag att packa, så det är ju ändå rätt skönt att jag slipper det.☺️
Shit alltså, tiden går så otroligt snabbt. Vi hade ju planer på att öppna upp i Stockholm under hösten men OJ vad tiden har sprungit iväg, och vi har liksom så mycket att göra så jag vet inte hur det skulle kunna gå till. Men tanken finns kvar och jag tror verkligen på att det vore en bra grej för oss att öppna där.
Jag tänker att jag och Anni kan turas om med att åka upp varje vecka, och ibland kanske till och med vara där båda två tillsammans, (Amanda är inte lika intresserad av att resa iväg, annars hade vi så klart kunnat dela på det alla tre) och så hyra in oss på nåt bra kontorshotell eller liknande, som ligger centralt och som är socialt. Det blir liksom så mycket enklare om vi alltid vet att vi är där varje torsdag till exempel. Det känns varken särskilt svårt eller dyrt eller hur? Kanske vi kan göra ett samarbete med någon som har ett kontorshotell eller en kontorsplats… ?Nu när jag kontaktar kunder hela tiden så är det ju lättare att boka in möten om vi är där varje vecka. Och då kan vi boka tåg/ flyg i god tid och på så sätt få det mycket billigare. Och om vi åker tåg så kan vi jobba på tåget också. Smidigt ju. Och ännu bättre är det om vi kan hitta en person, från Stockholm, som är sugen på att satsa på Mama Said. Vad tror ni? Har ni några tips så hojta gärna!
 

Kommentera (48)

Low hanging fruits

Hej folket! Ni vet ju att jag brukar prata om low hanging fruits, eller hur? Det vill säga sånt som är här och nu, och som vi på ett väldigt enkelt sätt, kan “plocka”. I mitt fall så brukar det handla om “Vart kan vi enklast tjäna pengar just precis nu?” Och det funderar jag alltså på. Vilka är våra low hanging fruits? 
Vi har en ganska lång införsäljningsprocess och jag har många bollar i luften, eller hur jag nu ska uttrycka det. Jag menar att jag har kontakt med många medelstora och stora företag som eventuellt vill jobba med oss under 2019. Lång införsäljningsprocess alltså! Och det är kul! Det är roligt när man inleder ett större samarbete där både vi och kunden satsar mycket på att få det att bli riktigt bra.
Men jag gillar också det andra, det lite mer snabba, och älskar egentligen kombinationen. Och just nu så funderar jag över vad våra “low hanging fruits” är. Vad kan vi sälja in snabbt här och nu? Spontant så tänker jag att våra enklaste tjänster att sälja här och nu är utbildningar, coachning (Vi coachar influencers och Social media managers) och workshops för att ta fram sociala medier-strategier. Men det känns som att det borde finnas nåt mer… Som att jag borde kunna ha nåt i bakfickan som är lätt att sälja in lite snabbt och enkelt, när jag lägger manken till… Tja… det är typ det jag går och funderar på just nu. Ni då? ??‍♀️
Jag tänker att det här med “low hanging fruits” går att applicera på det mesta. Om man står inför nån utmaning – vad är enklast att göra här och nu? Bara för att komma igång och göra nånting liksom… Eller? Hur tänker ni?
 
 

Kommentera (0)

Veckans planer – vecka 42

Det här inlägget innehåller ett betalt samarbete med Medisera
God morgon! Jag känner mig så lycklig över att vara frisk igen. Sååå jäkla skönt. Det finns knappt något som frustrerar mig mer än när jag är sjuk utan att riktigt veta vad det är. Ingen feber, ingen förkylning – bara sjuk. Men nu är det alltså över för den här gången. Jippi!
Så här ser min vecka ut:
Måndag
Vi börjar som vanligt dagen med veckomöte, och jag kommer nog behöva gå mitt i eftersom jag har möte med en potentiell kund. Det är ett riktigt roligt varumärke (mat) så jag håller tummarna för att vi så småningom får jobba ihop med dem. På eftermiddagen ska jag ha en förintervju, per telefon, med en tjej som jag ska intervjua i en podcast – och så ska jag ha telefonmöte med en av våra kunder. Resten av dagen, som kommer vara ganska spretig, kommer gå åt till att ringa några samtal, fixa några ekonomigrejer och jobba med sälj, och… det viktigaste av allt; göra klart ett avtal som ska skickas till en kund. Just det här avtalet tar ganska lång tid att göra eftersom det också blir en ny mall för våra framtida avtal. Efter de två dagarna i Båstad så har vi gjort ganska stora förändringar, varav många av de kommer att synas i t ex avtalen. 
Tisdag
Stockholm över dagen! Jag har tre kundmöten och, om jag hinner, så ska jag även gå iväg och ta ett blodprov. Kommer ni ihåg att jag sa att jag har ett samarbete med Medisera, där jag ska göra en Stor Hälsokontroll? Tänker att jag ska ta det där provet när jag ändå springer runt i stan. Det stället som jag har valt att göra det på (man kan välja mellan massa olika ställen) ligger på Kungsgatan – alltså centralt i Stockholm – för att det ska vara så smidigt som möjligt när jag har en stund över. 
Onsdag
Jag börjar dagen med ett pass hos min PT. Nu var det två veckor sen sist eftersom jag har varit sjuk, så det ska bli skönt att komma igång. Sen ska jag podda med Linda. Oklart kring vilket ämne… Har ni önskemål så får ni gärna komma med dem. Det kan vara precis vad som helst – som går att koppla till entreprenörskap. På eftermiddagen ska jag till Lund med Mio, till barnsmärtenheten. Jag har inte varit där på ett par veckor nu eftersom Jonas har gjort det istället, men nu är det alltså min tur igen.
Torsdag
Som det ser ut just nu så har jag hela torsdagen till admindag, vilket är skönt. Jag tror dock att jag kommer att boka in ett möte eftersom en potentiell kund hörde av sig i helgen och vill prata om ifall vi kan hjälpa dem. Jag ska föreslå att vi tar ett möte om det torsdag förmiddag. 
Fredag 
Jag börjar dagen med ett möte inför mitt uppdrag som moderator på Internet i fokus. Annars så är det ännu en hel dag nästan utan möten. Jag märker att mina veckor blir bättre och bättre. Inte så många “onödiga” möten. Jag har fortfarande möten, men jag ser verkligen till att försöka hålla det till de som är viktiga eftersom jag som sagt vill undvika att jobba kvällar och helger. Nu har jag visserligen jobbat med min föreläsning exakt hela helgen (ok nästan då) men det är en annan sak. Jag gör det när jag känner att det finns tid och när det inte stör övriga familjelivet, det vill säga när inte Mio och Alvin vill umgås med mig. Det är liksom inget tvång… Ja ni fattar.
Allt som allt – vilken bra vecka det här blir. Så skönt när allt känns balanserat!
Hur ser det ut för er? Vad hittar ni på i veckan?
 

Kommentera (32)

Vi måste sluta bära andras ok!

Som ni vet vid det här laget så går mycket av min fritid åt att skriva på, och fundera kring, min föreläsning. Och en sak som jag pratar om är det här med att “bära andras ok”. Ja det är så jag uttrycker det, men jag inser att det är lite luddigt så jag tänkte be om er hjälp, ifall ni har lust? Först och främst så ska jag förklara vad jag menar:
Låt oss säga att jag kommer in i ett rum där stämningen är riktigt deppig och mörk. Personerna som är där kanske precis har bråkat eller bara är på väldigt dåligt humör. Då är jag typen som gärna tar det på mina axlar och tyngs ner av det OCH dessutom försöker rätta till det, och göra det lite ljusare och gladare. Det vill säga jag tar oket på mina axlar.
Eller om jag pratar med en person som plötsligt blir arg och höjer rösten till mig, eller som till och med börjar skrika, då är första instinkten att “Oj, vad har jag gjort” och så vill jag liksom rätta till det. MEN… det är ju aldrig mitt ansvar hur en annan person beter sig, eller hur?! För i såna fall skulle man ju kunna rättfärdiga ett mord. 
Det jag menar är att oavsett vad andra människor gör och vad som händer runtomkring oss så är det alltid vi själva som är ansvariga för vårt beteende, eller hur? Och likadant är det ju med andra. 
Jag brukar ibland försöka se det som “min sfär” och “din sfär” – det som händer i din sfär får du stå för så står jag för det som händer i min sfär. Enkelt… när jag skriver det, men väldigt mycket svårare irl. Claudia Galli uttryckte det – när hon var med i Josefin & Vanjas podd – som att “Det här är inte min apa”. 
Och jag pratar alltså om att bära andras ok… men skulle vilja göra det lite tydligare. Kan man uttrycka det på nåt bättre sätt? Har ni nåt förslag? Och sen undrar jag förstås – känner ni igen er i det här? Är ni likadana som jag som “gärna” bär andras ok? Puss ♡

Kommentera (48)

En bättre lördag

God morgon söndag! Vad skönt det är med ännu en heeelt ledig dag. Dagen igår innehöll varken soffhäng eller rensning här hemma, utan det blev många timmars skrivandes på min föreläsning. Jag känner att det bara blir bättre och bättre nu så det är ju fantastiskt, eller hur?! Och klockan fyra gav vi oss iväg ut hela familjen.
Vi började med att äta på Jensens, för att Mio gillar det, och vi har ju gjort det ett par gånger förut men nu tror jag faktiskt att det dröjer ett tag. Jag tycker att servicen är alldeles för dålig i förhållande till priserna. Men det var ändå en helt okej middag, och det var mysigt att vara ute och äta tillsammans.
Efter maten gick vi en runda på stan. Alvin, som inte kan konsten att gå utan alltid springer, kör parkour eller dansar, gjorde just det. Det är han den lilla gröna killen där framme vid fontänen.

Och så busade han så klart med sin storebror. Han är väldigt glad över att få mer av Mio nu när han har varit frisk så mycket. Gullisar! 
Sen gick vi och köpte godis, dricka och popcorn och gick på bio och såg Mamma Mia! Barnen tyckte att den var ok – jag älskade den! Mycket för att jag älskar hennes personlighet när hon var ung, för att det var så snyggt filmat, för att det utspelar sig i Grekland och för att de – även om inte handlingen var så rafflande spännande – hade lyckats göra det väldigt känslosamt på nåt sätt. Precis som jag tjatar om i sociala medier; när man når IN till folks hjärtan så får det andra mindre betydelse. Så ja, jag älskade den…
… och gick hem och la mig i min nyrenbäddade säng (Finns det nåt bättre? och kollade ettan igen. Mamma Mia alltså. Tills jag somnade (Så klart! Jag KAN inte kolla film på kvällarna) och Alvin kom in och sa “Ska vi inte gå och lägga oss nu mamma?” Sån skön lördag alltså! Vi ska gå mer på bio, och Alvin och jag ska gå mer på musikaler har vi bestämt. Vi har sett Flashdance och Sound of Music och så har jag bokat Annie nån gång i december, men jag vill också gå och se West side story med honom, så det ska jag också boka in. 
Idag är tanken att jag ska fortsätta, just precis nu faktiskt, med min föreläsning och sen – om jag får tid över – så ska jag börja rensa. Jag kan ju åtminstone börja i ett av skåpen, så att jag liksom känner att jag är i gång, eller hur? Vad ska ni hitta på idag? Hmm, det är nog bara vi som inte har tagit chansen att utnyttja det fina vädret den här helgen känner jag… men jaja, så fick det bli. ??‍♀️
 

Kommentera (32)

Vett och etikett på Instagram

Det finns en del ganska tydliga knep som folk ibland, i all välmening gissar jag, tar till för att växa på Instagram och jag tänker att jag med det här blogginlägget vill tala om att det finns vissa saker som du kanske bör undvika, som liksom ger lite sur eftersmak och som i längden får dig att se sämre ut snarare än att ditt konto växer sig större.
Jag vill inte på något sätt göra det här inlägget negativt men jag tänker att jag vill ta upp några saker som jag ofta ser på Instagram, och som vi skulle tjäna på att sluta med. Ok, redo? Here we go. Här är mina vett och etikett-tips för Instagram:
  • Att gå in och likea tio bilder hos någon, helt random, utan att börja följa den personen känns som ett typiskt “Hej här är jag, jag vill bara att du ska se mig och jag bryr mig egentligen inte ett dugg om dig och dina bilder”. Tänk efter! Hur stor är sannolikheten att du fastnar så mycket för tio bilder hos en okänd person att du går in och likaer dem, men ändå inte vill följa personen? 
  • Att gå in och följa personer och sen direkt – när hen har följt tillbaka – avfölja, är extremt ofint och oattraktivt och säger tyvärr mer om dig än… om någon annan. Det känns billigt och falskt så undvik gärna det beteendet. Många har appar där de kan se vem som avföljer så tänk på att det ofta syns vad du gör.
  • Att först uppmana folk, genom att ställa en fråga, att öppna sig och skriva en kommentar under ditt inlägg och sen inte svara tillbaka är väldigt ignorant och kommer garanterat göra att färre personer engagerar sig i dina inlägg. Och följden av det vet vi ju: Instagrams algoritmer kommer se till att du får lägre räckvidd. Med all rätt skulle jag säga. Om du bjuder upp till dans så stanna för guds skull kvar och dansa!
  • Att “shamea” andra människor är aldrig en bra idé och säger också mer om dig än om personen som du “shamear”. Visst gör folk misstag; en person kanske råkar uttrycka sig fel, en annan benämner sig själv som vegan men bär skinnjacka och en tredje flyger för mycket. Enligt dig. SKIT i vad andra gör, och om du nödvändigtvis vill läxa upp någon – börja med att titta på dig själv. Känner du att ALLT du gör i livet är perfekt, så kan du i ett DM – inte genom att skrika ut till allmänheten – tala om för personen ifråga vad du tycker. Och tänk på att all feedback som ges med kärlek brukar oftast tas emot med kärlek. Och tvärtom… 
  • Om du pratar om andra personer så se till att länka dem. Alltid! Att tänka på vem som är störst och “Varför skulle jag länka till henne, jag är ju mycket större än hon” är bara dumt och snålt. Och återigen: Det säger så mycket om dig. 
Vad tycker ni? Håller ni med mig? Är det något jag har missat??

Kommentera (32)