alexandrabylund

Puh! Återhämtning tack

God morgon kära ni! Vilken vecka! ?Jag har haft väldigt mycket inbokat, och många grejer som är sådär lite extra sociala – typ tillställningar på kvällarna och workshop ute hos kunder.
onsdag kväll: föreläsning
torsdag förmiddag: halvdagsworkshop hos kunder
torsdag kväll: middag ute med Peter
fredag morgon: halvdagsworkshop hos nya kunder (Så kul när vi får sätta oss in i nåt helt nytt!!)
fredag eftermiddag: sjukhuset/ barnsmärtenheten hela eftermiddagen
fredag kväll: födelsedagsmiddag med Kristina som fyllde år
Jag hade två timmar för mig själv när vi var på barnsmärtenheten, så då passade jag på att äta lunch och jobba lite. Jag satt på min vanliga plats och det var faktiskt väldigt mysigt och effektivt. Jag börjar känna mig hemma där. ?
Även om det är väldigt roligt när det är socialt så tar det också energi. Eller nä… aktiviteten i sig kanske inte tar så mycket energi men jag har en stark vilja av att få vara själv ibland, och ladda om. Och jag har kommit på att det är just det jag gör på helgerna, och det är det som gör att jag får ny energi. Den senaste tiden har det dock varit nån kvällsaktivitet varje helg (på fredagar) vilket gör att jag inte har haft en hel helg där jag har kunnat åka hem från jobbet, beställa pizza och sen landa i soffan med barnen. För det är typ så våra favoritfredagar brukar se ut. Iklädda pyjamas och 100 % relaxed. Vi bryr oss inte om hur det ser ut runt omkring oss (det fixar jag snabbt lördag morgon) eller om vi dukar fint eller inte – huvudsaken är att vi har det bekvämt och kan nå våra tallrikar utan för stor ansträngning.? Fast alltid med lite fina servetter och underlägg så att det känns lite fredagslyxigt. Men huvudgrejen är ändå att det är 100% avslappnat! Och väldigt sällan att vi har folk här då… Ena delen av mig tänker ofta att vi borde ha det, medan andra delen (och även mina barn) älskar när det bara är vi. 
Huur som helst, den här veckan har varit så hektisk utan att jag egentligen har stressat omkring – jag har liksom planerat väldigt bra och absolut inte sprungit omkring med andan i halsen – och den har som sagt varit väldigt social så just exakt NU så ligger jag här och njuter jag så mycket av att ha en hel helg framför mig med barnen. Kollar bloggar och YouTube och njuter av att inte behöva rusa upp ur sängen. 
Snart ska jag hämta mina små killer och då ska vi sätta oss vid matbordet och rita och göra läxor, vi ska spela spel, ha Idol-marathon ikväll (vi har inte sett Idol sen i tisdags), äta pizza framför tv'n och bara njuta av att inte ha några tider att passa. Jag behöver visserligen städa undan lite här hemma, och så vill jag tvätta och skruva ihop möbler, plus att jag ska träna imorgon – men vi har som sagt inte några tider att passa så jag tänker bara ta det jäkligt chill! Och prioritera sånt som är värdefullt framför måsten. (Ja okej, kläderna behöver kanske bli rena, men det är ingen biggie). Men nu måste jag fråga er… hur är ni? Är ni lika asociala som vi på helgerna eller bjuder ni alltid hem folk eller går bort på middagar? Orkar ni det fredagkvällar liksom? Och om ni gör det på lördagen – går inte hela lördagen till att städa och förbereda mat då? Och sen går söndagen till att städa undan och vara trött? 
Hälsningar gästvänliga Britta?

Kommentera (16)

Hej helg, hej workshop och hej födelsedagsfest

God morgon alla kära! Vi hittade ett nytt (för mig) ställe igår – Gustavino! Himla trevligt, italienskt ställe. Jag älskar såna här lokaler och maten var dessutom jättegod och det var inte så överdrivet stora portioner.
Det passar mig utmärkt när jag ska äta på kvällen och dricka ett glas vin (eller bubbel då). Till lucnh vill jag ha mycket mat däremot!
Hur som helst, det var såå trevligt, och vi brainstormade och pratade en massa, men vi sa att vi ska följa upp det om en vecka för att se om våra idéer fortfarande känns heta då. För vi hade så många idéer… vääääldigt brett kan man säga.
Ja ja, nu ska jag och Anni snart iväg och hålla i en workshop för en kund. Ibland håller vi i workshops för att hjälpa våra kunder att förbättra sin närvaro i sociala medier, och det är alltså det vi ska göra idag. Tre timmars worskhop, och förhoppningsvis blir resultatet att de börjar jobba mer, och på ett annat sätt, i sina sociala kanaler. 
Sen ska jag och Mio till Lund och barnsmärtenheten samt till hans privata läkare, och direkt när jag kommer hem så ska jag rusa iväg igen för att gå på födelsedagsmiddag med Kristina som alltså fyller år. Hurra! ?Längtar redan tills jag ligger i sängen ikväll igen… Haha… så får man inte säga! Nä kalaset ser jag fram emot, det ska bli jättetrevligt! Men man kan ju önska ibland att man kunde köra två parallella spår, eller hur? ?

Just det… när det gäller Mio så är han sämre igen, och jag har fått svar (per brev) från den läkaren som jag skrev till för ett tag sen. Jag orkar inte gå in på detaljer nu men det gör mig rasande när folk inte lyssnar på vad jag säger utan istället pratar om sina egna grejer… utifrån nåt helt annat. Om jag skriver ett brev så förväntar jag mig att man bemöter det istället för att prata generellt kring… skit. Sorry, men jag är extremt trött på att vi ska kämpa med varenda liten grej preciiis hela tiden. Det är som att dra en tung, tung, tung vagn… och om vi, för en millisekund slutar att dra lika hårt, så backar den. Och sen, om jag skulle råka behöva sitta i en workshop en halvdag (och alltså inte kan dra den där jäkla vagnen som BARA funkar om man MANUELLT drar) ja men då stoppar ju allt upp. Typ så är det. Och det är ett stort problem att Mio tillhör så många olika avdelningar, för ingen tar tydligen fullt ansvar. Blä!?
 

Kommentera (16)

Brainstorming är the shit alltså

Hej på er denna varma eftermiddag! Vart tog hösten vägen? Jag vägrar att gå i sommarklännigar pga. att det känns fel, och det är ju alldeles för varmt att hoppa i höstmundering nu. Jobbigt! ??‍♀️Men strunt i det nu… ikväll ska jag gå, ja nu direkt efter jobbet faktiskt, till Bastard och äta och dricka ett glas vin med min allra bästaste Peter. Ja men han har varit med här i bloggen förr, men det var läääänge sen nu. Hur som helst, vi ska gå till vårt gamla stammishak och brainstorma. Slänga fram en himlans massa idéer på bordet och sen se vad det leder till. Det kan vara precis vad som helst – ja men säg att vi på Mama Said ska börja satsa på webbutbildningar på allvar, att vi ska börja sälja skosnören eller att Peter ska hitta på nåt nytt inom sin värld. Ja men ni fattar. Vi båda driver företag och vi båda vill se fler och större intäkter, men det måste fortfarande vara sånt som vi tycker är kul och som vi tror på så klart. 
Och där är brainstorming ett så himla bra påhitt. När jag leder workshops så brukar jag ha tre regler när det kommer till våra brainstorming-sessions:
1) Tänk inte – bara kör!
2) Sätt inga gränser
3) Kvantitet före kvalitet
Och om man följer de reglerna, och alltså släpper lite på kontrollen, så går det alltid bra! En brainstormingsession ska aldrig, aldrig vara begränsande. Man kan sortera bort och prioritera sen, det brukar liksom inte vara det som är det stora problemet. Vi människor är rätt duktiga på att tveka på oss själva och våra förmågor, eller hur? Jag vägrar att göra det när jag brainstormar! Jag ska i alla fall tänka heeeelt fritt ikväll.
En annan sak som är bra när man ska brainstorma är att man lämnar kontoret, och det ska vi faktiskt göra, hela Mama Said-gänget, nästa vecka. Men mer om det i ett annat inlägg.
Ja ja, vi får se vad det mynnar ut i… Vad ska ni hitta på ikväll?
Hälsningar från en som har varit uppe sen strax innan 5 i morse och egentligen skulle må bra av att gå hem och sova… ??‍♀️
 

Kommentera (0)

Det är ditt ok att bära!

God morgon! Hur mår ni? Här började dagen extra tidigt idag, redan klockan 05,00. Jag var tvungen att gå upp så tidigt för att hjälpa Mio inför ett prov som han skulle ha idag. Han var dålig nästan hela dagen igår så han klarade inte att plugga så mycket som det var tänkt… och därmed så körde vi ett tvåtimmarsrace även nu på morgonen. Han kämpar så, min lille kille. Just i detta nu så sitter han och skriver ett prov med dundrande huvudvärk. Egentligen kunde han inte gå till skolan idag, men så vill han ju göra provet. Han kämpar så, men ändå är det så svårt att klara av en normal vardag. Och det börjar bli svårt för honom att hänga med i skolan… förstås. Nu går han i åttan och allt går i raketfart.
Tänk att han var så här frisk i helgen…
Igår var jag och Kristina på en föreläsning – Tommy Davidovics “Hur lyckas man med livet”. Han sa många smarta saker, men ni vet hur det är… ibland är det nåt visst som bara landar alldeles perfekt just där och då. I mitt fall var det två saker: 1) Det här med att man har en liten nedtryckande “djävul” på ena axeln som säger dåliga saker till en som inte tar en vidare någonstans! Som alltså inte har någon funktion. Den finns alltid där men vi borde sluta att lyssna på den.
2) Att allt som andra människor gör är deras val och får stå för dem. Jag har, i min föreläsning, beskrivit det som att “Jag försöker alltid se vems ok det är att bära för att slippa ta ansvar för andras handlingar”. Förstår ni hur jag tänker? Om du skriker på mig eller kommer in i rummet och är sur och tvär, eller om du slänger luren i örat på mig – då är det ditt ok att bära och det har ingenting med mig att göra. Visst kan jag ha sagt eller gjort någonting som du tycker är fel, dumt etc… men det du gör är fortfarande din grej och ditt ansvar. Ingen annans. När det här verkligen landade i mig, för nåt år sen, så blev livet väldigt mycket enklare. Jag tar inte längre ansvar för andras humör. Så skönt!
Men nu, hörnini så ska jag iväg och hålla i en workshop. Hejrå så länge??
 
 

Kommentera (16)

Kan alla jobba med sociala medier?

Hörni, en sak som jag har tänkt på… Det finns två ganska stora utmaningar i min bransch (sociala medier, PR och kommunikation), och den ena är att många tänker att det här med att jobba i sociala medier är easy peasy – “Jag postar ju på Facebook och LinkedIn flera gånger i månaden, hur svårt kan det vara?” – och den andra är att många tror att det går snabbt. Att det typ tar ett par minuter att posta något på Instagram. Och det gör det ju – när man väl har innehållet (i form av bild/ video, text, taggningar och hashtags) färdigt att posta. Själva knapptryckningarna tar liksom inte så lång tid men det tar ju tid att skapa själva innehållet.
Anni, hos oss, är den som är ansvarig för våra kunders sociala medier, och hon är en riktig stjärna på det. Hon har det liksom i sig. Hon sitter ofta med telefonen i handen och postar och interagerar på diverse konton.
Först ska man komma på vilket slags innehåll man ska ha, sen ska det skapas (ibland kan det vara en video som ska göras, ibland är det en text och en bild, och ibland är det en bloggartikel som ska skrivas) och sen ska det delas och följas upp – både i form av att man svarar på kommentarer och att man tittar på statistiken. Vad går bra? Vad går mindre bra? Vad bör vi fokusera på framöver? Och sen bör man också lägga tid på att interagera med målgruppen. Ja hela den här processen tar tid, och det vet jag att alla ni som bloggar och Instagrammar mer eller mindre seriöst, vet! Men det är fortfarande något som är svårt att få förståelse för från företag. Ja inte från de som vi jobbar med, de har uppenbarligen förstått, men många andra. Och jag har också märkt att det är svårt att lära upp folk inom just sociala medier, om de inte har det med sig i ryggraden så att säga. Förstår ni hur jag menar? Det är som att lära någon hur man är social och träffar vänner. Det finns liksom ingen bok och inget regelverk att följa utan det handlar om människor och att vi ska förstå, och vara intresserade av, varandra. Så om man är duktig på att skapa kontakt med folk och duktig på att lyssna in andra, då kan man definitivt bli en stjärna i sociala medier. Och är man inte det så kan man istället vara den som skapar själva innehållet, ja om man inte är så social så att säga. De flesta kan jobba med sociala medier om de vill. Det handlar bara om att förstå att det är relationsskapande det handlar om – ingenting annat. (Förutom själva innehållet då förstås).
Men nog om mina tankar nu… Håller ni med mig? Vad tycker ni? Är jag helt ute och reser? Tell me!

Kommentera (32)

Man ska känna sig stark, inspirerad, positiv och full av mod!

God morgon alla härliga! ☀️Jag håller som sagt på att skriva ihop manus till min föreläsning, och tanken är att jag ska köra den första gången i slutet av november. Om jag hinner få ihop det vill säga. Vi får se hur det känns efter att jag har haft en session med min retorikkonsult senare i veckan. Annars får det bli nånstans i mitten, slutet av januari, för jag tror inte att någon går på en föreläsning där kring jul. Hur som helst, i första hand så behöver jag hjälp med själva storytelling-delen. Ni vet när det är ens egen historia man berättar så blir man lätt hemmablind och har svårt att sortera i vad som är relevant och inte. Jag har redan fått väldigt mycket hjälp av min vän Kristina, som är enormt kritisk och starkt ogillar traditionellt “peppiga inspirationsföreläsningar”. Och det är bra – för det är inte en sån jag ska göra.
Den här underbara människan (Mandy♡) – Hur kan man ens sitta så? Bara hon som kan! – är också en stor kritiker när det kommer till peppiga föreläsningar så hon kommer också få vara med och påverka. 
Tanken är så klart att det ska vara inspirerande, men inte på ett klämkäckt och “Go, go, go, nu kör vi, you can do it”-sätt. Vilket i och för sig kan vara hur bra och inspirerande som helst, men det är inte jag. Jag vill istället visa baksidan av kalaset, eller egentligen både fram-och baksidan. Ups and downs… Att ingen (eller i alla fall få) är födda med en viss talang och bara, helt utan problem, kan glida fram i sin karriär och i livet. Att ingen bara har det smooth och att alla (eller i alla fall de flesta) kan ta makten själva och bestämma hur livet ska se ut. Jag kunde till exempel ingenting om företagande, säljande av aktier mellan bolag etc. i början och kan fortfarande känna mig som en bluff ibland. Jag har inte haft aktiebolag tillräckligt länge för att ha lärt mig allt och har, i vissa fall, fått erfara det den dyra vägen. Ja jag skulle kunna ge många exempel på där jag har kastat mig ut, och sen tagit reda på hur jag ska landa, på vägen ner. Och landat har jag ju alltid gjort. Men huuuur som helst nu då… anledningen till att jag tar upp det här med er är för att jag vet att ni är så himla bra på att komma med input. Ni vet ju lite hur jag är och vad jag håller på med. Och hur mitt liv ser ut. Vill ni hjälpa mig?
Det här är vad jag har skrivit till min retorikkonsult att jag tänker att man ska känna när man kommer från min föreläsning: “Man ska känna sig inspirerad till att själv ta tag i, och designa, sitt liv. Kanske göra den där stora förändringen eller det där stora hoppet som man aldrig ens hade trott att man skulle göra. Jag vill att man ska känna sig stark, inspirerad, positiv och full av mod. Som att det är man själv som har makten över, och kan kontrollera, sitt liv, att man själv har ansvar och faktiskt kan välja hur man ska ha det. Att allt är möjligt om man bara vill!”
Låter det bra? Har jag missat något? Och… vill ni vara med på det här? Jag vill gäääärna få era råd längs vägen, så jag hoppas att det är okej att det här blir nån slags följetong där jag delar med mig mer och kanske kan få input av er?
Nä hörni, nog pratat om det nu… Nu ska jag göra mig i ordning, väcka barnen och sen gå till gymmet och kontoret. Hejrå??

 
 

Kommentera (0)

Ibland är det bra att gå iväg för att kunna fokusera

Hej hopp allihop!☀️Vilket superduperfokus jag har haft idag! Jag tog bilen till stan och gick igenom Malmös soliga gator på morgonen.
Älskar att gå genom stan innan den har vaknat.
 
Förr gick jag på en gågata för att komma till jobbet, och det var den bästa stunden på dagen, när jag promenerade dit på morgnarna. Det är nåt visst med morgnar när alla andra sover. Nu kanske inte alla låg och sov klockan 8 imorse men det var i alla fall tomt på stan. Så mysigt!
Hur är det för er när ni ska fokusera? Har ni svårt för att hålla koncentrationen? Jag har lätt för det när jag sätter mig ensam på ett café som jag alltså gjorde idag. Jag har väl egentligen aldrig svårt för att fokusera om jag bara bestämmer mig, men jag tycker att det är svårare hemma eller på kontoret. På kontoret mest för att jag har trevliga kollegor där. Eller jo jag kan ju fokusera där, men såna här dagar då jag behöver vara 100% produktiv 100% av tiden så sitter jag gärna på café.
Där jobbar jag ju varenda minut och har bara typ en kvarts avbrott för lunch. Så det blir liksom så himla effektivt, vilket passade mig bra idag när jag skulle slutföra tre stora projekt:
1) Sammanställa årets statistik för vår kund (det tog fyra timmar av nitisk koncentration och precision).
2) Sammanställa allt kring min föreläsning och skicka det till min retorikkonsult.
3) Förbereda en workshop som jag och Anni ska hålla i på fredag hos en kund.
Jag har utöver det hunnit beta av en del på min to do-lista så jag känner mig så himla nöjd! Heja mig som gick och satte mig på café. ? Jag ska göra det oftare när jag har stora puckar att klara av. Hur är det för er? Kan ni fokusera på café eller tycker ni att det är för rörigt? Jag har faktiskt inga problem alls med stöket runt omkring mig. Märker det knapp. Det skulle i princip kunna vara så att någon jag känner har suttit två meter ifrån mig utan att jag har reagerat – för jag är så otroligt inne i det jag gör när jag jobbar fokuserat. 
När jag gick hem så insåg jag att det var sommar ute. Hade ingen aaaaning om att det var 26 grader och sol. Maj gadd! Jag var höstigt klädd och kände mig så fel när jag gick genom stan. Haha… ni vet när man kläderna gör att man känner sig blek, tråkig och glåmig. Och då var det bara för att det var sol och varmt. Hade det varit höst hade jag trivts. Ja ja, såna stora problem hittar jag en sån här dag NÄR MIO ÄR I SKOLAN och allt är bra här hemma. Igår var han dålig, och därför är jag extra lycklig över att han är bra idag! Låt oss hoppas att det bara är så att shunten ställde till det lite tillfälligt igår.??

Kommentera (32)

Idag sätter jag mig på ett café och jobbar

God morgon på er! ☀️Jag funderade ju över huruvida jag skulle sitta på kontoret eller på ett café idag, och nu har jag bestämt mig för att det blir på ett café. Mest för att jag så himla fokuserat ska grotta ner mig i siffror och statistik. Jag ska sammanställa hela det här årets statistik för en av våra kunder. Bara på Facebook visserligen, men poängen är att vi verkligen ska kunna dra riktigt bra och kloka slutsatser utifrån min statistik så jag måste göra en riktigt bra sammanställning. Ibland tycker jag att det är svårt att få ut siffror från Facebook, speciellt om man vill få ut från enbart en vecka, alltså en vecka som för länge sen har passerat. Ja ja, vi får se hur det går. Jag vet ju att jag kommer att greja det på ett bra sätt. Vi använder ju Agorapulse, för att hantera alla kommentarer som kommer in på Facebook, och de levererar i vissa fall bättre statistik. Så med både Facebook och Agorapulse i kombination kommer det lösa sig.
Och sen hoppas jag innerligt att jag på eftermiddagen har tid att förbereda min föreläsning. Hoppas på att statistiken bara tar en halvdag helt enkelt. ??‍♀️
Vad ska ni hitta på idag? Jobbar alla dagtid? Nu ska jag i alla fall kicka igång dagen med en av de tråkigaste aktiviteter jag vet (pga. att den är så svår och långdragen): Väcka barnen! Wish me good luck! ?
 

Kommentera (32)

Ett perfekt operfekt Instagram-flöde

God kväll på er! Nu har vi pratat tillräckligt mycket, både här i bloggen och IRL, om huruvida vi människor gillar perfekta Instagramflöden eller ej. I alla fall tillräckligt mycket för att jag ska kunna dra en slutsats. Ok, är ni med?
När Loppi var nere förra veckan så pratade de om att folk, enligt undersökningar, är trötta på alltför redigerade och perfekta Instagramflöden, och då började jag tänka efter. Är det verkligen så att vi är trötta på det eller är det bara så vi svarar i undersökningar? För vem säger “Jag vill följa ett oäkta och ogenuint konto med snygga bilder”? Vi tror ju inte att det är det vi vill följa, eller hur? Och samtidigt, som Elin sa, så skulle vi – om vi nu bara gillar att följa det som är “on the go” och operfekt – bara följt våra vänner. Eller hur!? 
Jag tänkte också på den här trenden med att vi opererar oss och fixar oss för att se naturligt vackra ut nuförtiden, att jämföras med förr då det verkligen syntes att folk var opererade och fixade. Det är en lite farlig trend, eftersom det ställer orimliga krav på framförallt unga tjejer. Hur kan alla vara så perfekta liksom? 
Och jag tror att det är exakt samma sak på Instagram; vi vill ha det som ser äkta och genuint ut, men det ska fortfarande vara snyggt och enhetligt. Med andra ord så kräver vi kvalitet och perfektion på precis samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det måste kännas mer personligt och unikt. Det räcker inte längre att ens inredningskonto är vitt, svart och avskalat. Förstår ni hur jag menar? Jag tror alltså att det är ännu viktigare nu att vi har en plan, en strategi, för hur våra bilder ska se ut – och att folk gillar när det ligger tid och tankeverksamhet bakom – men att det gärna får vara “on the go”-bilder som känns lite lagom operfekta ändå. Hmm, låter det förvirrat? Eller är ni med på vad jag menar? Håller ni med? Hit me med era tankar! ?

Kommentera (0)

Sitta på ett café och jobba

Gooood eftermiddag! Hur är det för er, gillar ni att jobba på cafe? Hemma? Eller sitter ni hellre på ett kontor? Jag gillar bäst att vara på kontoret eftersom mina kollegor är där och jag gillar när det är socialt. Men när jag ska fokusera på en eller två saker så sitter jag gärna på café, för då är jag nämligen så fokuserad på uppgiften att jag kommer väldigt långt. Jag tror det är för att jag gör en grej av det… Väljer café med omsorg, uteblir från kontoret en hel dag och liksom har ett tydligt mål med dagen.
När jag är på kontoret så har jag inte lika tydliga mål med dagen utan plockar mer lite saker här och där från min to do-lista. Att sitta hemma gillar jag däremot inte alls. Jag tror kanske att det beror på att det är förknippat med Mios sjukdom, plus att det är så lätt att sätta igång en tvättmaskin, bädda sängen och fixa annat. 
Hmmm, jag funderar faktiskt på att sitta på café imorgon, eftersom jag har bestämt mig för att inte åka till Stockholm. Jag behöver verkligen den här bonusdagen för att hinna med att förbereda allt som ska fixas med den här veckan. Jag ska sammanställa statistik för en ganska lång period – det är mitt absolut högsta prio eftersom jag ska presentera det på torsdag. Sen ska jag förbereda en workshop, och om jag har tid över även förbereda mig inför mitt möte som jag ska ha torsdag eftermiddag angående min föreläsning. Alternativet är att jag får förbereda det någon kväll. Vi får se… Allt hänger på hur lång tid det tar att sammanställa statistiken…
Vart presterar ni bäst? På café, hemma eller på er arbetsplats? Haha… himla kul fråga till er som är sjuksköterskor. ?

Kommentera (16)