alexandrabylund

Lite av varje

Så får du fler läsare till din blogg

Av Alexandra Bylund / 16 februari 2018, 09:00

Efter att många har läst det här inlägget (tack Blogg.se för att ni la det på startsidan) så har jag fått frågan om hur man gör för att få fler läsare till sin blogg, så jag tänker att jag skriver ihop ett inlägg om det också. Jag skulle absolut säga att jag har svaret på det, så häng med bara:
Skapa värdefullt innehåll
Först och främst – se till att skapa innehåll som har ett värde för dina läsare. Att skriva i dagboksform kan till exempel vara ganska ointressant om du inte är en känd person eller samtidigt passar på att ge några reflektioner från dagen, eller beskriver känslorna kring det. Om jag till exempel berättar om en dag på vårt kontor, så istället för att bara beskriva tidpunkter och aktiviteter så kanske jag kan berätta om någon tanke som slog mig efter att vi hade haft morgonmöte eller nåt. Eller hur jag kände. Alternativet är förstås att du inte skriver i dagboksform utan mer om ett ämne. Till exempel “Så får du fler läsare till din blogg” ?
Sprid det i dina sociala kanaler
När du har säkerställt att du har bra och värdefullt innehåll så sprid det i dina sociala kanaler. I alla fall på Facebook, och eventuellt även på Twitter och LinkedIn – beroende på vilka kanaler du använder och vad du skriver om förstås. Ett blogginlägg om när du hämtar på förskolan passar till exempel inte på LinkedIn… OM du inte kopplar det till något arbetsrelaterat förstås. Underskatta din “nära” crowd, utan börja där och försök få så många läsare som möjligt från ditt befintliga nätverk. Just det… en sak: Överposta inte utan försök hålla dig till de inlägg som du verkligen tror kan engagera och intressera ditt nätverk.
Gå med i blogg-Facebookgrupper
Gå med i olika Facebookgrupper där du får lov att lägga ut länk till ditt senaste blogginlägg. OBS! Lägg inte bara ut länken, utan skriv en lockande caption också så att folk blir intresserade och vill klicka sig in till din blogg. Förslag på Facebookgrupper som du kan gå med i: Bloggens värld, Bloggar & Läsare och BloggBoost.
Nätverka med andra bloggare
Nätverka med andra bloggare för att utöka ditt nätverk inom branschen. Kanske du kan gå ihop med några andra och bilda en grupp där ni bestämmer er för att hjälpa varandra med länkningar till varandras bloggar.
Länka till andra
Länka till andra! Länka alltid till andra när du skriver om dem, så ska du se att du så småningom får länkar tillbaks. Och oavsett vilket – länka ändå! Det tillhör vett och etikett och jag tycker att det är riktigt pinsamt med folk som inte gör det. Länka alltid alltså.
Gör intervjuer
Gör kvalitativa intervjuer med andra bloggare. Har du tur så länkar de till dig när intervjun ligger ute. När jag skriver kvalitativa så menar jag att de måste ha ett värde för läsarna, och vara bra gjorda, så att du inte bara gör de för länkningarnas skull.
Gör hållbara inlägg och få trafik när du sover
Gör hållbara inlägg så får du hjälp av Google. Med hållbara inlägg menar jag inlägg som besvarar sånt som folk söker efter på Google. Ett av mina mest lästa inlägg varje vecka är det som heter “9 tips för att lyckas på Instagram”. Underskatta inte de hållbara inläggen, för de jobbar ju för dig även när du ligger och sover.
 

Kommentera (0)
Lite av varje

God morgon helg och sportlov

Av Alexandra Bylund / 16 februari 2018, 07:13

God morgon härliga ni och god morgon härliga fredag. Hur ser er helg ut? Ska ni göra något kul? Ni som är från Malmö och Skåne, nu börjar ju sportlovet. Ska ni resa iväg någonstans? Jag hade älskat att åka iväg med barnen en vecka men det ligger väldigt långt borta, dels eftersom det inte går att åka utomlands med Mio just nu, och dels eftersom vi har rätt mycket på jobbet ett par veckor framöver. Egentligen hade jag velat åka skidor, men det skulle ju vara ännu svårare med Mio just nu…
Men det är i alla fall ledigt för barnen, och det är skönt. Och eftersom det är studiedag idag så blev det en sån där härlig kväll i soffan igår, och ett tag fick jag till och med känslan av att det var lördag imorgon (som idag då alltså). Men jag är helnöjd med att jobba en dag till, för jag vill nämligen skriva mer på boken. Idag går jag in på dag fyra, och jag ska så klart skriva ett inlägg sen om reflektioner och hur det gick dag tre. 
Men nu ska jag sätta på mig träningskläder och sen åka och sätta mig och skriva nånstans. Har inte bestämt mig för var jag ska sitta idag. Det är så kallt på biblioteket men samtidigt så är det väldigt bra att sitta där. Varför jag ska ha träningskläder? Jo för att jag ska köra ett träningspass i eftermiddag innan jag åker hem. 

Men nog om mig nu, berätta om er helg! Eller om ert sportlov kanske. Och om ni ska åka skidor – åk ett åk för mig ⛷?
 
 
 

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Om att våga gå din egen väg

Av Alexandra Bylund / 15 februari 2018, 18:42

Hej och god kväll kära ni! Idag har jag skrivit ytterligare 7000 ord på min bok och är så nöjd med det, men mer om det i ett annat inlägg. Jag har precis poddat med Linda, och idag vi pratade om det som jag skrev om häromdagen – om att våga gå sin egen väg. Jag förklarade lite djupare vad jag har kommit fram till och bekräftade återigen hur nöjd jag är med att jag äntligen förstod att det är ok att inte göra på “rätt sätt” här i livet. Inte med någonting egentligen. Jag kan göra hur jag vill, så länge jag får saker gjorda och når samma resultat, eller hur?
Och visst hör man om folk som har valt att gå sin egen väg, men det är oftast efteråt, när de står på en scen och berättar hur de lyckades nå dit de har nått. Och då känns det så klart väldigt inspirerande men ändå så långt ifrån en själv. Jag har svårt att förlika mig med Petter Stordalen och andra “storheter” som har lyckats. Jag är liksom så långt ifrån. 
Vi pratade också om det här med att inte bry sig så mycket om vad andra människor tycker, och kom fram till att Linda bryr sig mycket mindre om det än jag, men jag kämpar för att få lite mer “fuck it-attityd” utan att för den sakens skull bli arg eller bitter. För det här handlar bara om mig själv.
Vi kom fram till att vi ska göra en övning, som vi ska prata om i ett poddavsnitt lite längre fram. Vi ska skriva ner vad vi vill att folk ska säga om oss på våra begravningar… Jag ska berätta mer om det här i ett eget blogginlägg, men tills dess får ni gärna lyssna på vårt senaste poddavsnitt som alltså är rykande färskt och på väg ut just precis nu.
Här kan ni lyssna på det. Alldeles strax. Puss ♡

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Lite om er – min bloggstatistik

Av Alexandra Bylund / 15 februari 2018, 11:20

Jag älskar att kolla i statistiken för att ta reda på vilka ni är som läser min blogg är. Många av er känner jag ju till, med namn och nu även yrke, men det finns ändå en del som jag grottar ner mig i och som jag tycker är så himla intressant.
Först och främst – många av er är ganska unga. Härligt att jag kan inspirera er tänker jag. Men jag undrar också vad ni hittar som är intressant här? Så här ser det ut. De flesta är alltså mellan 25 och 34. Wow! Jag känner mig ändå rätt smickrad att ni, som förmodligen har helt annorlunda liv än jag, följer mig ??
Sen ser jag också att det är flest kvinnor. Det förvånar mig väl i och för sig inte direkt. 
De flesta av er bor i Sverige (så klart) men jag har även en del läsare i USA. Vilka är ni? Är det gamla startup/ entreprenörs-vänner?
Och de flesta av er bor i Skåne. Det är inte heller särskilt förvånande egentligen. Men varför är det så svårt att nå ut till er som bor Stockholm undrar jag? ?

Sen är det en sak jag inte förstår… Alla de här siffrorna har samma datum inställt. Varför är totalsiffrorna olika då? Förstår inte hur det kan bli så? Ser ni vad jag menar? Titta på länderna, där är totalen på över 5,000 och om vi istället tittar på t ex. åldersspannet så är det mycket färre. Förstår inte… Kanske ska ta mig ett snack med Elin. Hon känns som den största gurun ever inom tech och internet. 
 

Kommentera (0)
Lite av varje

När man får en liten stunds andrum

Av Alexandra Bylund / 15 februari 2018, 06:50

God morgon! Dags för dag 3 nu då. Förstår inte varför jag är så trött på morgnarna. Jag är egentligen en morgonpigg typ, men tydligen inte just nu. Hur som helst, nu ska jag berätta en sak som jag behöver bli påmind om: Att ha tid för mig själv där jag inte har några åtaganden, aktiviteter eller tider att passa på kvällen efter jobbet GÖR SÅ FÖRBASKAT GOTT. Tid utan barnen alltså, men där jag inte ska vara på Malmö Näringslivsgala ett held dygn eller jobba och sen på på fest eller AW. Ja men ni fattar. Tid där jag har som plan att göra INGENTING, och sen om det ändå skulle hända någonting, ja men det gör liksom inte nåt. Det är mest den där känslan, som jag går omkring med hela dagen när jag vet att jag inte har några planer för kvällen, som jag är ute efter. Den ger harmoni!
Hur som helst, jag vaknade ju på hotell i förrgår och satt där hela dagen och skrev min bok. Jag njöt så mycket hela dagen över att inte ha en enda tid att passa och inga åtaganden kring barnen på kvällen. Det är väldigt stort eftersom jag nästan alltid har någonting i görningen, och om jag inte har barnen så brukar jag ändå vara inblandad i logistiken. Men den är gången var jag alltså inte det utan hade två dygn helt för mig själv. Första dygnet körde jag ju Malmö Näringslivsgala och bokskrivning, och jag njöt som sagt hela tiden av att bara ha mig själv att tänka på. Det var i och för sig väldigt tomt att komma hem tisdag kväll, och en liten del av mig saknade barnen väldigt mycket, men en ännu större del av mig njöt så mycket. Jag tror inte att ni förstår hur mycket jag njöt.
Jag packade upp, lagade mat, tvättade, vek tvätt, fotade lite, läste bok och hann till och med spela lite på mitt nyinköpta Nintendo. Japp, jag köpte ett gammalt nostalgi-Nintendo i helgen. Ni anar inte hur mycket jag spelade förr i tiden, innan internet och sociala medier fanns. Jag älskade tv-spel.
Och i tisdags kväll fick jag alltså tid att spela lite, trots att jag gjorde så mycket annat och ändå kände mig väldigt lugn, harmonisk och inte alls i nåt produktivt mode. 
Och igår när jag gick upp så hade jag bara mig själv att tänka på. Klockan var jag på gymmet och körde ett pass med min PT och sen hade jag hela dagen för mig själv med mitt bokskrivande.
Hur som helst, det jag märker när jag har det här lilla andrummet (det behövs inte så mycket) är att det plötsligt kommer fram en lust till att göra sånt som annars bara är ett nödvändigt ont. Det blir plötsligt lite kul att laga mat…
… något som jag annars starkt ogillar.
Och att ställa mig och skära upp till en fruktsallad är inga som helst problem. Jag tycker vanligtvis att det är rätt jobbigt.
Vi hade en jättemysig middag igår, jag och barnen, och de fick ett varsitt kort där jag hade skrivit en text om och till dem, och så en pytteliten nalle.
Och sen då, som pricken över i, när vi hade spelat Chicago och Alvin hade bestämt sig för att det inte var kul när jag vann, så satt jag en stund i soffan och läste. Vilken grej va. Himmelrike.
Nu förstår jag varför jag sällan får till det där med att sitta framför tvn eller sitta och läsa en bok halva kvällen, och varför jag tycker att matlagning är så trist. Jag har INGA som helst marginaler i vardagen, och framförallt så extremt lite tid för mig själv där jag inte har några planer eller intryck från andra människor. De här dagarna gjorde himla gott måste jag säga, och snälla påminn mig om att jag måste införa sånt här regelbundet. Det krävs inte så mycket, det behövs bara lite luft. Puh, det blev ett långt inlägg. Hoppas ni orkade läsa! 
 

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Reflektioner från dag två i mitt bokskrivande

Av Alexandra Bylund / 14 februari 2018, 18:00

Så. Då var dag två i mitt bokskrivande över, och jag känner fortfarande att jag har ett himlans flow. Haha… ni som har gjort det här förr sitter säkert och skrattar nu och tänker “Vänta du bara, skrivkrampen då du inte får ner en enda bokstav kommer att komma” Och jag tror er, men ser inte fram emot det…
Men om vi ska prata om dag två nu då… Dagen började med att jag körde ett träningspass med min PT på gymmet. Fasiken vad skönt det är att börja dagen så alltså. Och just nu känner jag mig dessutom så stark. Älskar det!
Sen gick jag direkt och satte mig och skrev. Började med att sitta på Lilla Kafferosteriet här i Malmö, men där får man tydligen inte sitta och jobba, så jag gick till biblioteket istället.
Där trivdes jag alldeles utmärkt så det var bara positivt. Skön skrivutsikt måste jag säga. Och den där parken, som ligger där på andra sidan gatan, är dessutom min “hemmapark”, där jag är uppväxt. Ja, inte i parken förstås, men precis bredvid. Och vi hade parken som någon slags megastor lekplats. Jag känner till varenda träd, buske och dunge där. Så det var alltså en extra fin utsikt ♡
Hur som helst så måste jag alltså säga att dag två i mitt bokskrivande också har gått alldeles lysande. Jag fick i och för sig känna på en släng av skrivkramp efter lunch. Det var en stund där jag undrade över om jag egentligen hade så mycket mer att säga. Men så tog jag ett varv i inkorgen och besvarade några mail och släppte boktankarna för en kvart, och vips så var jag igång igen och kunde skriva. Det handlar om, för mig i alla fall – alla har säkert olika utmaningar – att hela tiden släppa prestigen och kraven och överhuvudtaget inte tänka på meningsuppbyggnad, ordning i texten och stavning, utan bara köra på. Så fort jag har fått ur mig allt så kan jag ju gå tillbaka och putsa och flytta om i texterna. 
Men jag tänker ändå att jag kommer att känna av den där känslan av “Har jag verkligen mer att säga?” igen, så därför tänker jag att jag ska ta hjälp av de bästa, när det kommer till feedback, som jag har – nämligen av er. 
Om ni ska läsa en bok där det i förordet står att ni kommer att bli proffs på sociala medier efter att ha läst den – vad förväntar ni er då att den ska innehålla? Jag förstår att ni inte orkar sitta här och göra en hel innehållsförteckning, men varenda liten ledtråd som ni kan ge mig kommer att vara GULD värd när jag sitter där med nästa släng av skrivkramp. Så jag tackar allra ödmjukast på förhand ♡?
Reflektioner från dag två:
  • När jag fastnar och börjar ifrågasätta och fundera över om jag verkligen har mer att säga, så ska jag ta en kort paus, och sen gå in iskrivandet igen utan att vara så ifrågasättande. Jag tänker att jag ska skriva som om jag ska förklara för en vän, och så släpper jag all prestige och tvekan och bara kör.
  • Idag har jag skrivit cirka 6000 ord, vilket alltså är lite mer än igår. Nu är jag väldigt spänd på morgondagen. Är det nu det kommer att bli svårt? 
Nu är det Alla hjärtans dag-mys med mina små killar. Åh vad jag har saknat dem ♡

Kommentera (0)
Entreprenörskap

4700 ord senare

Av Alexandra Bylund / 14 februari 2018, 11:20

Hur gick första dagen av bokskrivandet då? Jo men jag måste VERKLIGEN säga att det gick långt över förväntan. Jag var lite rädd över att inte riktigt hitta innehållet och själva formen, men det gick alldeles strålande. Jag började som sagt bara skriva, och hade så himla mycket att säga att det flöt på i en rasande fart. Eller det är det jag inte vet egentligen. Vad är en rasande fart när det kommer till bokskrivande?
I effektiv tid så skrev jag mellan 9,15 -12, och sen ca. klockan 13-16, med ett break för utcheckning och på jakt efter en ny plats, inom hotellet, att sitta på. Så säg att jag förlorade en halvtimme där. Sen, efter klockan 16, så satt jag med lite jobbgrejer. Jag har egentligen inget planerat den här veckan, förutom att skriva bok då, men det KOMMER ju dyka upp lite jobbsaker ändå, det vet jag. 
Men vad blev det nu då i effektiv skrivtid? Typ fem timmar lite drygt. Det låter kanske inte så mycket, men jag kände ändå att det räckte.

Kanske jag kan klara av fler timmar idag när jag för det första inte är så trött från gårdagen, och för det andra kanske inte behöver göra andra halvtunga jobbgrejer, som igår. Vi får se.
Jag fick ihop 4700 ord igår i alla fall. Ni som vet, är det lagom? Eller bör jag öka takten? Jag bara kastar ur mig orden just nu (någonting som jag lärde mig när jag frilansade för Aftonbladet en gång i tiden. Jag skrev “hemma hos-reportage” bland annat) och skriver helt ohämmat, så det kommer självklart bli en hel del ändringar sen när jag redigerar texten. Men jag vill ändå veta på ett ungefär hur mycket jag bör skriva per dag om jag ska kunna komma väldigt långt på en vecka. Nån som vet hur lång en faktabok brukar vara? Hur många ord?
Reflektioner efter första dagen:
  • Skriv, bara skriv! Om jag tvekar över synopsis och hur jag ska sälja in den till ett förlag, lägg det åt sidan och bara skriv!
  • Fem, sex timmars effektiv skrivtid känns som en rimlig nivå för mig. Jag menar verkligen att jag under de timmarna är tokfokuserad och inte gör någonting annat, förutom under mina femminuterspauser.
  • Jag gillar att bestämma mig för hur långt race jag ska köra innan jag tar en kortare paus. Och under de racen så gör jag INGETING annat än svarar i telefon när Mio ringer.
  • Jag skrev 4700 ord första dagen, och om boken ska bli 150 sidor, så innebär det, enligt den här sidan, att det är cirka 33,750 ord. Det skulle innebära att jag kan få ur mig “basen” på sju arbetsdagar. Basen alltså… Efter basen finns det ju mycket mer att göra, och det krävs ju att jag också sitter heltid i sju dagar och dessutom har samma tempo. Jag räknar iskallt med att vissa dagar kommer att vara mycket trögare… Men vi får se.

Kommentera (0)
Lite av varje

Idag ska vi gå all in för Alla hjärtans dag

Av Alexandra Bylund / 14 februari 2018, 06:00

God morgon och Glad alla hjärtans dag kära ni ♡ Jag måste återigen säga att jag är så glad att ni hänger här och läser i bloggen. Ibland, som till exempel i förrgår när jag var frånvarande från bloggen hela dagen (men hade förtidsinställda inlägg) så har jag en känsla av att det ska bli så kul att komma hem sen och berätta om allt jag har upplevt för er. Ni känns väldigt närvarande och engagerade och det peppar mig så otroligt mycket ska ni veta. Så tack för att ni finns och tack för att ni hänger här dag ut och dag in och kommenterar och pratar med mig ♡
Sen vill jag också prata om en annan sak: Jag älskar att fira saker och har nog fört det vidare på mina barn. Alvin har i och för sig klagat på att vi aldrig firar högtider, men med tanke på vad bakgrunden var så tar jag det inte så hårt:
– Mamma, vi firar ALDRIG högtider och traditioner. Varför gör vi inte det?
– VA? Skojar du?
– Nej vi gör aldrig det (Det här sa han alltså väldigt surt)
– Men alltså, känner du någon som är ett värre julfreak än jag? Eller som går så all in på födelsedagar?
– Men vi firar liksom ALDRIG våffeldagen, kanelbullens dag och såna där viktiga dagar.
Okeeej, så det var det han menade… Nä, det är nog rätt, vi firar inte de dagarna direkt. Shame on me och skärpning. Nästa “Kanelbullens dag” vet ni vad som händer, då äter vi kanelbullar så att det sprutar ur öronen på oss. 
Hur som helst, jag skulle ändå vilja påstå mig vara en person som gillar att uppmärksamma och fira både stort och smått, och jag haussar gärna upp det innan, för att det ska bli extra peppigt. För det är så himla härligt, speciellt för barnen har jag märkt, att gå och se fram emot jultiden (som här hemma pågår non-stop i en och en halv månad), mot fredagsmyset i flera dagar, eller som nu till Alla hjärtans dag. Och vi ska egentligen inte göra så mycket mer än att ha myskväll. Så att fira behöver alltså inte betyda presenter, uppklätt och partystämning, utan det kan vara något så simpelt som att ha myskväll och äta något gott mitt i veckan. Och så kanske få vara uppe lite extra länge. Lyx för barnen ju, och eftersom har jag redan har pratat så mycket om det så vet jag att de ser väldigt mycket fram emot det och därmed kommer att vara på strålande humör, vilket ju gör myset ännu mysigare ♡ 
Jag längtar tills ikväll! Firar ni Alla hjärtans dag? Eller tycker ni mest att det är ett hittepå-jippo?

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Det krävs mod – och kanske lite vuxenhet – att gå mot strömmen

Av Alexandra Bylund / 13 februari 2018, 18:57

Jag kom på en sak idag och skulle vilja höra om ni känner igen er… Varje dag gör jag saker som jag gör av gammal vana eller för att alla andra gör det. Men kanske främst för att jag alltid har gjort så tidigare. Jag är uppväxt på ett sätt – eftersom jag är 70-talist – där det liksom inte har gått att påverka så mycket. Vi fick liksom acceptera att det var som det var, i samhället till exempel. Det var en omöjighet att nå ut eftersom det bara var journalister som hade möjlighet att publicera saker och det kändes liksom inte som att det fanns någon möjlighet att påverka. Ni som är typ lika gamla som jag, känner ni igen det här? Det var liksom som det var… Eller?
Det är väl därför jag är skadad och hela tiden kommer på att jag, trots att jag är över 40 år, gör saker för att alla andra gör det eller för att jag alltid har gjort det, utan att på något sätt ifrågasätta det. 

Mardrömmen skulle ju vara att “råka” bo på ett ställe bara för att det “blev så” eller jobba med något för att jag “råkade” hamna där, men lyckligtvis har det inte gått så långt ?
Men jag måste ändå säga att jag VARJE dag kommer på nya grejer som jag skulle kunna göra på ett annat som om jag bara tänkte själv och inte bara gjorde så som jag, och alla andra, alltid har gjort.
Idag var det det här med hur man gör när man skriver en bok. Vadå “man”? Jag kan väl göra som jag vill? Eller hur?
Tanken har dock hela tiden varit att jag måste göra det på rätt sätt. Jag måste hitta den där listan som talar om hur man skriver en bok, läsa på vad förlagen vill ha och ta första dagen till det helt enkelt. Men så kom jag på att jag gör det på mitt sätt istället. Jag förstår att jag behöver pitcha in boken på ett visst sätt men jag ville bara börja skriva, så det gjorde jag som sagt. Jag tycker att det är mycket lättare att låta den växa fram och SEN göra en sammanfattning. På mitt sätt helt enkelt. Jag har nu lovat mig själv att börja ifrågasätta saker mer (i det tysta) innan jag bestämmer mig för vad och hur jag vill göra det. Ja det handlar om att göra medvetna val egentligen, men också att kasta omkull normerna lite och tänka från scratch. Och jag älskar den tanken, för jag är som bäst när jag får vara fri och göra på mitt sätt. Hur är det för er? Funkar ni som jag eller känner ni inte alls igen er? 
PS. Det här innebär inte att jag inte vill ha hjälp och feedback från andra – jag ÄLSKAR att få hjälp och feedback – bara att jag själv måste jobba med att ta reda på vad JAG vill. 

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Mina första steg i bokskrivandet

Av Alexandra Bylund / 13 februari 2018, 12:01

Jag har äntligen börjat skriva på boken. Det är så skönt att vara igång. Jag har vetat hela tiden att jag har det inom mig, det jag vill förmedla alltså, men så har jag funderat och stött och blött det här med hur jag ska göra det intressant. Hur ska jag lyckas skriva en bok om sociala medier som inte är “ännu en bok om sociala medier”?
För jag vet att det jag kan och förmedlar på våra utbildningar, är så givande och bra. Riktigt bra alltså, det vet jag, men så har jag som sagt tvekat över hur jag ska lyckas förmedla det. Och i vilken form jag ska skriva för att det ska bli så där bra och givande. Precis som utbildningarna.
Men så satte jag mig idag och bara började.
Jag bestämde mig, innan jul, för att ta en hel vecka åt att skriva. Egentligen skulle jag ha rest iväg så att jag verkligen fick en massa tid till det, men efter det som hände när jag var i Åre, så vågar jag inte. Jag vill vara på hemmaplan. 
Så nu har jag suttit här på hotellrummet och skrivit oavbrutet i två timmar, och jag fick direkt sånt bra flow. Det känns som att jag har gått och haft det här inom mig så länge och nu äntligen fick börja. Så nu är jag igång, och jag älskar det!
Nu känner jag att jag kommer att få till den där boken som sticker ut och bara MÅSTE läsas av de som jobbar med sociala medier på något sätt. Jag skriver och skriver och skriver utan att tänka på stavning, meningsbyggnad och vilken ordning det kommer i, jag bara skriver. Huvudsaken är att jag håller mig inom rätt kapitel tänker jag. Nu har jag skrivit i två timmar, och tar ett lunchbreak. Jag har ringt ner till receptionen, och får lov att behålla rummet ända till 14,30 (Yay!) så jag ska äta snabbt och sen gå upp och köra ett tvåtimmarsrace till.
Är det kul att följa bokskrivandet? För om det är det så kan jag dokumentera här i bloggen under tiden. Jag vet hur det är sen när den är klar, då har jag glömt alla detaljer kring hur det egentligen var, vilken ångest det var ibland (för det säger alla att det är emellanåt), hur jag började, vilken teknik jag använde och så vidare. Vill ni veta? För i såna fall får ni hänga med på resan.
Det jag började med idag var i alla fall det här:
  • Först skrev jag inledningen/ förordet eftersom jag då fick ur mig hela mitt “varför”. Varför jag skriver den här boken alltså, och vem den är till.
  • Sen kollade jag lite snabbt på min KeyNote för mina utbildningar och satte, väldigt roughly, upp kapitel utifrån det. Väldigt roughly alltså. Jag vet att jag inte gör så “som man ska göra” när man skriver en bok, men jag funkar bäst när jag gör det i skarpt läge. Att jag alltså börjar med att skriva på boken, och sen får ut synopsis, strategi och hela baletten, utifrån det. Jag har alltid funkat så och gör exakt likadant med bloggen och med andra artiklar som jag skriver. Visst har jag en tanke bakom innan jag börjar, men sen när jag börjar skriva så växer innehållet fram “av sig själv” och kan ibland bli till något helt annat än jag först tänkte. 
  • Sen valde jag ett kapitel och började skriva. Enklast var så klart att välja det kapitel som jag brinner och känner mest för, så det gjorde jag. Och fick bra flow. 
Men nu ska jag äta… Vill ni att jag berättar om bokskrivandet efter hand eller är det bättre att jag berättar efteråt?
 
 

Kommentera (0)