alexandrabylund

Entreprenörskap

Jag är så jäkla grym!

Av Alexandra Bylund / 8 januari 2018, 18:46

Hej kära ni, hur mår ni? Är ni också tillbaka på jobbet på riktigt idag? Jag är verkligen tillbaka på riktigt och är redan inne i stresshjulet. Ja men vadå, hur ska jag göra då? Hjälp! Alltså jag känner mig inte så stressad i kroppen, har faktiskt kvar jullunken, men jag känner hur arbetsuppgifterna redan hopar sig över mig som en liten hög som snart kommer växa sig större och större. Just den här veckan är lite knäpp eftersom jag ska läggas in tillsammans med Mio på onsdag. Så jag har ju bara två arbetsdagar… inte så konstigt då nä, jag vet.
Men hur som helst… Det är särskilt en sak som “tynger” mig. Och tynger är egentligen fel ord – det gläder mig egentligen. Jättemycket till och med. 
Jag ska föreläsa i Göteborg nästa vecka, om neurokommunikation – det vill säga hur hjärnan fungerar och hur vi sen, utifrån det, ska kommunicera för att nå ut.
Är det bara jag som tycker att det låter svinintressant? Snälla säg att det låter lockande. Jag hoppas verkligen att det är fler än jag som går igång på det. 
Men… som varje gång när jag ska föreläsa om något nytt så är det förstås mycket förberedelser, och jag är så sjukt noga med att det ska bli perfekt. Så noga att jag först trycker ner mig själv i flera dagar, under den processen när jag ska börja bygga föreläsningen. Då kan jag tänka “När tusan ska jag fixa det här?” och “Hur sjutton ska jag hinna?” 
Samtidigt så har jag en sån enorm tillit till mig själv och VET ju att jag kommer att fixa det. Jag VET att jag alltid grejar det och att jag aldrig INTE skulle göra det. En nästan otäckt självsäker känsla som jag ändå älskar att luta mig på. Den ger mig trygghet eftersom jag ser framför mig hur jag kommer vara helt hög efteråt och säga till mina vänner och kollegor “Alltså jag är så JÄKLA grym!”
Ja men jag menar det. Och tur är väl det nu när jag sitter här och emellanåt svär inombords när jag inte får till det.
Det blir bra, det blir det alltid i slutändan. Jag vill bara försöka hålla det till att inte jobba för mycket på kvällar och helger, men visst kan jag acceptera det om det är så här inför något slags performance, eller hur? Det ska bara inte bli en vana. Hur har det varit för er idag? Har ni kastats in i jobbkarusellen?

Kommentera (0)
Lite av varje

Vegetariska biffar

Av Alexandra Bylund / 8 januari 2018, 11:00

Igår tog jag tag i mig själv och testade äntligen att göra de där vegobiffarna som jag har funderat på att göra så länge. Med inspiration från min enda inspirationskälla när det kommer till matlagning förstås: Tuvessonskan. Och jag gjorde det som man tänker att man ska göra när man gör vegobiffar: Slängde ihop det jag hade. Kände mig som ett proffs✌️
Det här “slängde” jag (ängsligt) i:
2 jättestora sötpotatisar
2 mellanstora potatisar
1 gul lök
1 konservburk med kikärtor
4 mellanstora morötter
1 ägg
4 msk. ströbröd
2 msk. dijonsenap
3 msk. jordnötssmör
Jag grovrev rotfrukterna och tog sen stavmixern och malde en liten stund. Det blev halvt smetigt och lite halvt rivet, förstår ni hur jag menar?
Sen satte jag in det i kylen i en kvart, och så var det bara att börja göra biffar. Vissa av dem panerade jag i sesamfrön, men eftersom det tog slut och det blev väldigt många biffar så körde jag de flesta utan.
Sen var det dags att steka dem. Jag steker gärna i smör.
Det här är, som ni vet, ett ganska sällsynt inlägg i min blogg. Det har inte hänt särskilt ofta och lär kanske inte hända så frekvent, men ibland chockar jag minsann.
Tack till Tuvessonskan som med fast hand leder mig i den vegetariska vardagsmatlagningen. Nix, jag är inte vegetarian, och planerar inte heller att bli det, men jag älskar vegetarisk mat ute och vill gärna lära mig att göra det själv. 

Kommentera (0)
Barnen

Snart dags för Mio att läggas in

Av Alexandra Bylund / 8 januari 2018, 06:00

God morgon fina ni! På onsdag ska Mio läggas in i Lund. Alvin ska vara med pappa Jonas, men eftersom han går i skolan så kommer både jag och Jonas vara på sjukhuset på onsdag på dagen. Vi vill så gärna få rätsida med det här nu, och beroende på vad Mios provsvar säger, så behöver vi ju lite kraftansträngning för att komma vidare. Vi kan inte bara låta dagarna, veckorna och månaderna gå utan att det sker någonting. Så som det har gjort i flera år. 
Han går i sjuan nu och behöver verkligen gå i skolan. Hela hans liv börjar ju formas nu. Det känns så hopplöst och som en never ending story. Jag får fysiskt ont i varenda del i kroppen och känner mig helt svag när jag tänker på hur han har det, min älskade lilla kille ♡ Han spenderar alldeles för mycket tid i soffan och sängen.
Just nu vet jag inte heller vad jag ska hoppas på… Han hade ju lågt kortisol och lågt järnvärde när vi senast tog prover. Vet inte om det är bra eller dåligt om det skulle visa sig att han har Addisons sjukdom, som det ju har varit tal om. 
Ja vi får se helt enkelt. Är det inte Addison så tror jag helt klart att den här shunten måste bytas ut, för den har ju varit sämre än någon annan shunt. Nu har han ju INGA bra dagar. 
Ja men vi får se helt enkelt… han ska som sagt läggas in på onsdag och ska ligga inne i ett eller två dygn. Ni får så klart följa med via bloggen. Håll tummarna för honom.
Kommer ni ihåg det här? Så fint.
 
 

Kommentera (0)
Lite av varje

Hur når man sin dröm?

Av Alexandra Bylund / 7 januari 2018, 19:02

Jag pratade med en kompis häromdagen om en grej som hon har drömt om att göra i flera år och som hon fortfarande drömmer om. Och jag tycker verkligen att hon ska satsa på det där och frågar ibland hur det går.
– Hur går det med det där nu då? Ska du inte köra all in och verkligen satsa på det nu när det är nytt år? Du borde göra det, du är ju grym på att xxx!
– Jo men det är bara det att… bla bla bla…
– Ja fast det där är ju bara en oviktig detalj som du inte alls är beroende av för att komma igång. 
– Ja, jo jag vet, men jag måste också… bla bla bla…
– Ja men det kan jag hjälpa dig med. Jag gör det nu direkt…
Förstår ni vad jag menar? Känner ni igen det? Varför fokuserar vi på det negativa när vi vill göra något som vi verkligen drömmer om?
Om det nu finns (som i det här fallet) många riktigt bra argument för varför hon skulle köra, varför fokuserar hon på de små detaljerna som är små, små minihinder som bara är att ta ett kliv över?
Det här är en väldigt bra vän till mig och hon är långt ifrån negativ, det är bara så här vi funkar om vi inte tänker oss för. Jag gör precis likadant! Och jag tror att vi alla har det i oss.
Men jag har också en riktig jäkla “Jag-kommer-klara-det-om-jag-verkligen-vill”-ådra.
Jag vet att om jag vill bli framgångsrik som personlig tränare så kan jag bli det, om jag vill bli ännu mer framgångsrik med Mama Said  så kan jag bli det, om jag vill bli framgångsrik som influencer kan jag bli det, om jag vill bli framgångsrik som författare eller föreläsare kan jag bli det. 
Det handlar om VILJA och att göra val. Eller att välja bort rättare sagt. För om jag vill bli framgångsrik inom någonting på riktigt så måste jag verkligen satsa på det och gå all in. Och då funkar det kanske inte att ha för många grejer vid sidan om. Man måste eventutellt försaka någonting. 
Men om jag nu vill lyckas med någonting – hur sjutton ska jag göra då?

Vårt största hinder är i de allra flesta fall att vi ser hindren istället för möjligheter. Om du drömmer om någonting – dröm om det positiva som kommer att hända när du har lyckats. Dröm om hur härligt ditt liv är när du gör sånt som du vill göra. Dröm om hur du känner dig när du har nått ditt mål.
Dröm om det som är bra helt enkelt och låt de där småhindren dyka upp först när du sätter dig och gör en affärsplan eller vad det nu är du ska göra. Du kommer att ha tid till att fundera över hindren i alla fall, tro mig. Det är oftast inte där problemet ligger – att vi inte ser vad som skulle kunna stoppa oss, utan tvärtom.
Så… det första och enklaste steget – som kan appliceras på de flesta av oss – för att lyckas nå våra drömmar är att DRÖMMA POSITIVT! 
 

Kommentera (0)
Inspirerande kvinnor

Tre bloggar och Instagram-konton som jag alltid tipsar om IRL

Av Alexandra Bylund / 7 januari 2018, 14:02

Det finns några bloggar som jag alltid tipsar om IRL, och jag tänkte att det nu är dags att tipsa även här i min blogg. Jag gnäller ju ofta över att det är för lite delande och länkande mellan bloggare men inser att jag själv är lika dålig (Att bara tänka på det verkar inte funka), så nu ska jag börja. 
Tuvessonskan – Det går nog inte en dag utan att jag pratar och tipsar om hennes blogg. Ofta är det den här geniala vebobiffsguiden som jag tipsar om, men också hennes andra recept, och inte minst Instagramkontot. Tuvessonskan är den enda som får mig sugen på att testa nya rätter. Och ett extra plus för att det är vegetariskt förstås. Jag tycker att hon är helt grym på det hon gör.
Testa hennes halloumi-stroganoff  till exempel. Mums!

Teknifik – Samma sak här, det går knappt en dag utan att jag tipsar om hennes blogg. Jag pratar alltid om den under mina utbildningar.
Dels så ger jag hennes omåttligt populära blogginlägg om Instagram som exempel när jag pratar om hållbart innehåll, och dels så berättar jag kort om hennes influencerresa ibland när vi råkar komma lite djupare in på Influcencer marketing-branschen.
Midiss – Jag tipsar om Christins Instagramkonto i mina utbildningar, som ett exempel på hur man nischar sig på Instagram, och hur ett flöde kan se ut när man har en tydlig strategi. 
Gemensamt för de här är att de har väldigt tydliga nischer och kör på sin grej all in. Och jag tycker att de är grymma, håller ni inte med?

Kommentera (0)
Entreprenörskap

“Hur hinner du med allt?”

Av Alexandra Bylund / 7 januari 2018, 09:49

God morgon kära vänner! Vet ni vad den vanligaste frågan är som jag får från random människor? Nä hur ska ni kunna veta det… Men det är i alla fall “Hur hinner du med allt?” Och mitt svar är “Det gör jag inte!” Haha… jo men det gör jag ju, uppenbarligen. 
Jag tror att det handlar om att välja bort vissa saker, och det är det jag gör. Jag är inte ute och dricker särskilt ofta även om jag tycker att det är svinkul när jag väl gör det. Alltså riktigt kul. Jag älskar att gå ut och dricka bubbel när jag är på g, men tycker också att det tar mycket tid och kraft. Det tar tid från träningen, och man blir så klart tröttare när man sover mindre. Så där har jag tjänat in ganska mycket varje helg som jag inte är bakis. Nu är det i och för sig ingen uppoffring jag gör, det bara blir så.
Sen är det morgnarna… jag är en morgonpigg person som oftast sitter flera timmar både lördag och söndag morgon och skriver blogginlägg, kanske lär mig ett nytt videoredigeringsprogram, läser på inför en föreläsning eller liknande.
Jag jobbar nästan aldrig med det “vanliga” jobbet på helgerna, men det händer som sagt att jag läser på inför nåt eller lär mig ett nytt program. Och så målar jag naglarna.
Med det här nagellacket. I alla fall just idag. Jag har alltid underlack, färg och överlack.
Men där har vi det i alla fall… mina helgmorgnar är ju nästan en hel arbetsdag extra om jag nu sitter tre timmar på lördagen och tre timmar på söndagen. 
Och så har jag PT-dag på fredagar, det vill säga en hel dag då jag jobbar som personlig tränare och då är jag alltså inte på kontoret.
Och sen har vi barnen då, de är ju stora nu vilket innebär att de till exempel sover på helgmorgnarna så att jag då har den tiden helt för mig själv, och sen hänger de ju inte med mig hela tiden när vi är här hemma. De gör ju egna saker också. Just det… det är den här lille killen också – Bruno – men honom hjälps vi åt med. Jag går ut med honom var tredje gång.
Visst har jag många saker för mig, men jag gillar väl det antar. Annars hade jag gjort annorlunda. 

Kommentera (0)
Lite av varje

Visionboard och pepp 2018

Av Alexandra Bylund / 6 januari 2018, 11:23

Min moster sa nåt, när jag ställde frågan om vad jag borde utveckla i bloggen, som jag tog till mig:
“Du som är så positiv skulle kunna ha en punkt om enbart positivt tänkande.”
Och ja, jag är – av mig själv – en person som oftast tänker positivt. Det är ingenting som jag har övat in utan jag bara ÄR sån. Oftast är det bra, men det är klart att det kan ställa till det ibland också. 
Men hur som helst… jag tänkte så här, att nu när det är nytt år och vi är många som pratar om och tänker på förändringar och nytändning så kommer jag dela med mig av vad jag går och funderar på, och vad för slags pepp jag själv går igång på. Egentligen så är jag lite allergisk mot peppiga citat, men samtidigt, om jag väljer ut de som verkligen gäller för MIG just nu, så kan jag gå igång på dem. 
Så jag tänker att jag delar med mig till er också. Blir det för cheesy så får ni helt enkelt scrolla, okej? 
Jag vill så gärna ha någon slags vision board, som jag då själv har skapat alltså, nära sängen där jag ser den ofta, och tänker att jag ska åka till Clas Ohlson idag (Clas Ohlson har ALLT! Bästa butiken när man ska ha… någon slags bakgrund till en vision board… tror jag?)
Givetvis kommer jag visa er om jag hittar nånting, så kan ni också – om ni tycker att det är en bra idé – göra era egna vision boards. Antingen så kanske ni fastnar för nåt citat, eller nåt annat som jag delar med mig av eller så hittar ni på nåt helt eget. Allt det här utgår ju förstås från mig och vart jag står just nu.
Vill ni vara med på det här? Är det kul om jag delar med mig? Jag har gjort en ny kategori som heter “Pepp” – hoppas ni gillar det. Puss ♡
 
 

Kommentera (0)
Lite av varje

Jag älskar mörkret och myset på vintern

Av Alexandra Bylund / 6 januari 2018, 06:00

God morgon i mörkret! Jag vet att ni är många som hatar när det är mörkt och kallt, och jag ska villigt erkänna att jag inte är något stort fan av att vara ute i blåst och minusgrader, jag HATAR att frysa. MEN… jag måste ändå säga att jag under de senaste åren faktiskt har börjat älska höst, vinter och mörker. Det är ju jättemysigt att vara hemma och tända ljus, pyssla, se på film och serier… mysa runt liksom. Visst är sommaren härlig – jag älskar sommaren – men det är ändå något visst med att vara hemma och tända ljus och mysa omkring på kvällarna.
Igår när jag kom hem så frågade jag barnen om vi inte skulle ha myskväll eftersom det ändå var “fredag”… kind of. Vi har ju röd dag på Mama Said idag 😉 Och de båda två sa “Jaaaa, vad mysigt!” De blir alltid lika glada när vi har myskväll, även om det sker typ varje fredag och lördag. På vinterhalvåret.
Det är ett visst pirr som uppstår när man kommer hem och slänger av sig kläderna och bara har ett mål: hänga i soffan hela kvällen. Det är så mysigt och så välbehövligt efter en supersocial jobbvecka. Ha ha, har jag blivit gammal? Nää, jag kan ju njuta av en AW också, med massa bubbel, men oftast tycker jag att vi har det som bäst när vi hänger hemma i soffan en fredagkväll. Det är så mysigt.
Och så tänder vi ljus i hela lägenheten. Jag köper ett stort paket stearinljus varannan vecka tror jag. Och på tal om det – stearinljus, såna där långa, ger så himla mycket mer mys än värmeljus.
Det mysigaste jag vet är att åka skidor en hel dag och sen, med brännande trötta ben, sitta framför en brasa och värma sig. Älskar spraket och lukten av eld.
Tycker ni inte att det är liiite mysigt ändå med mörker? Eller är det bara ångest?

Kommentera (0)
Lite av varje

Nu har vi äntligen fått nya matstolar

Av Alexandra Bylund / 5 januari 2018, 16:36

Ni som har hängt med här i bloggen har säkert fångat upp att jag har varit på jakt efter stolar. Och att jag inte har velat köpa några “så länge” utan hellre lägga ner vad det kostar, även om det skulle bli lite dyrt, för att få kvalitet. Men så fick jag tips från flera av er om de här stolarna. 
Och efter många om och men, och ett höjt pris, som de (Jysk) sen tog sig samman och sänkte till fantastiska 250:- (!) så gjorde jag en beställning. Och idag, på vår röda dag, så kom de. De var VÄL inpackade, så bara den grejen att packa upp de, tog lååång tid. Och sen var det bara att börja skruva. Jag köpte sex stycken så det blev en del skruvar. 
Men visst blev det fint? 
Både jag och barnen är helnöjda.
De passar perfekt till vårt bord, och är dessutom väldigt sköna att sitta på. 
Nu kanske ALLA stolar skulle vara det om man har suttit på pallar ett tag…
Så här ser de ut i närbild.
Färgen (konjak) är alldeles perfekt…
… och benen, i trä, känns stabila och alltså inte ett dugg rangliga.
Så vi är väldigt nöjda. De känns stabila och sköna att sitta på och är dessutom snygga. Sen gillar jag också priset förstås. Så nu får vi ha fler fester på Mama Said. Sist, när vi hade julfest, så var vi ju här hemma och åt först – och då var sittkomforten sådär…

Kommentera (0)
Barnen

Vi kanske har hittat en lösning för Mio

Av Alexandra Bylund / 5 januari 2018, 11:00

Det KAN hända att vi har hittat en lösning för Mio när det kommer till diabeteshjälpmedel.
Min fina Diabetesmamma-vän Josefine, som jag gör Barndiabetespodden med, skickade tejpen till Dexcom till oss för några veckor sen, så att Mio kunde testa ifall han tålde den. 
Och han hade den på sig i en hel vecka utan att få eksem. Wow! Jag vågar inte riktigt ropa hej, för det har hänt förr att det har tagit tid innan eksemet har slagit till, och då har det kommit rejält…
…men JAG HOPPAS JU! Tänk om han skulle kunna ha Dexcom. Det hade förenklat hans liv sååå himla mycket! 
Håll tummarna! Jag ska ringa diabetesmottagningen imorgon och säga att det verkar hoppfullt och att vi vill testa. Hoppas! Hoppas! Hoppas!
Tack Josefine ♡
 

Kommentera (0)