Nu börjar lugnet
God morgon! Nu är min utbildningsturné slut, och som vanligt när saker tar slut så tycker jag att det är lite sorgligt. Är det inte märkligt? Har ni också den egenskapen, att det är jobbigt när det tar slut?
Det har varit kul att jobba med Tourism in Skåne, som alltså är uppdragsgivaren till de upphandlingar som vi vann, och utbilda en himla massa människor inom besöksnäringen. Det har varit allt ifrån små bed & breakfast, till kanotuthyrningar och kommuner. Jag älskar att träffa så många olika människor och att sätta in mig i deras branscher. Det är nog en av mina bästa superkrafter förresten, att jag är så otroligt bra på att sätta mig in i andra situationer, oavsett om det handlar om jobb eller privata saker. Nästan lite för bra ibland, för i privata situationer kan det nästan bli jobbigt att “förstå” så mycket, förstår ni vad jag menar?
I alla fall… så känns det känns lite tomt nu när jag är klar med mina utbildningar för i år. Jag tycker att det är kul att vara iväg så där ibland och sprida det jag brinner för. För det är verkligen så att jag brinner för att hjälpa folk att bli bättre på att skapa bra innehåll och jobba i sociala medier för att nå ut med sina tjänster.
Så när jag kom hem igår så gick luften ur mig. Fast på ett bra sätt alltså. Det var svinjobbigt att köra i över två timmar i ett beckmörkt och emellanåt snöigt Skåne, och när jag väl kom hem så var jag tvungen att sticka inom Malmborgs och handla.
Sen passade jag på att göra något som jag aldrig gör – jag köpte en tidning, Amelia, och la mig i soffan och läste bland annat om Angelica och hennes skilsmässa. Så himla fin artikel ♡ Jag är så himla imponerad av henne, dels för att hon ändå har orkat dela med sig av sina egna känslor och dels för att hon har “klarat” det så bra och jobbat på med ett gott humör utåt. Jag förstår att det finns mycket bakom det goda humöret så klart, men jag tycker ändå att hon är så jäkla grym.
Och så kan jag inte låta bli att bli arg på hennes ex-man som bara kom hem en dag och plötsligt ville skiljas. Ja jag VET att det alltid finns en sträcka innan det och bla bla bla… men är man gift och har barn så känns det som att man vill ha lite mer heads up än så. Det tar väl ändå ett tag att komma fram till att man vill skiljas? VARFÖR SÄGER MAN INGENTING DÅ??? Innan det är för sent menar jag. Ja ja, det där är ju inte min sak att avgöra om det är rätt eller fel, men jag kan inte hjälpa att jag känner lite ilska mot honom.
Men Angelica, som också är ena halvan av Tvillingpodden förresten, imponerar verkligen! Hon är fin. Och det var en fin artikel i Amelia.
Nu ska jag hämta barnen hos pappa Jonas, och köra de till skolan. Sen ska jag direkt till en kund och bestämma detaljer inför att vi ska börja jobba ihop. Hoppas jag. Vi har inte signat än, men det ser ut att kunna bli ett samarbete. Wiiiii!!!
Och senare idag så har jag lunchdejt med Johanna Kajson. Det blir en bra dag idag, utan några tider att passa i eftermiddag, eftersom barnen är hos Jonas. Det gör att jag inte känner nån som helst stress på hela dagen. Jag kan liksom jobba tills jag är klar. UNDERBART!
Kommentera (0)