Månad: oktober 2016

Personligt

Varför jag inte följer sexiga gymtjejer på Instagram

Av Alexandra Bylund / 5 oktober 2016, 19:25

Jag ska berätta varför jag inte följer tjejer på Instagram som poserar med plutmunnar, sexiga rumpor, stora bröst och djupa svankar på gymmet. Först och främst så hörde jag i en teaser till Kakan Hermanssons podd att hon inte känner många tjejer som inte har en komplicerad relation till mat. Och jag håller med. Och varför är det så tror ni? Jo, för att vi har helt sjuka kroppsideal och är inmatade med att våra kroppar ska vara smala (på rätt ställen) men ändå kurviga.
 
Vi har ju, sen vi var små, matats med hur kvinnokroppen ska se ut, i stora välbekostade reklamkampanjer med allt (retusch) vad det innebär. Och så klagar vi på de stora varumärkena när de har för smala modeller. Men samtidigt så skapar vi tjejer en helt otrolig hets på Instagram och i de andra sociala kanalerna. En hets med objektifierade kvinnokroppar. Varför gör vi så mot oss själva? Vem vill på riktigt sprida det här till sina döttrar? Och ja, jag vet att det även råder kropphets hos killar, men det finns ändå en hel del statistik som tyder på att det här ett väldigt mycket större problem för tjejer. Jag ger några exempel: 
  • 90 % av alla som har anorexia är tjejer (!)
  • En mamma som har en komplicerad relation till sin kropp och till mat överför ofta (omedvetet) det beteendet till sin dotter.
  • Kvinnor äter mindre när de är tillsammans med män (för att man inte vill anses vara glupsk) Säg den man som skulle tänka så i en kvinnas sällskap…
Det är inget fel i att vilja vara fin – jag vill också vara snygg, sexig, attraktiv och allt det där – men jag kommer aldrig, aldrig, aldrig att feeda den där sjuka trenden som går. Ni kommer aldrig se en sexy pose från gymmet med mig. Jag vill inte visa upp min kropp över huvudtaget faktiskt utan i såna fall hellre vad den kan göra. För just det ger en väldigt skön inställning till den egna kroppen: när den får användas och jobba lite. Jag önskar så innerligt att vi kunde bjussa på sånt istället. Kan vi inte det?
PS. Den där djupa svanken, om man har den på riktigt så innebär det att man har ett framåttippat bäcken på grund av otränad mage, och det är inget jag inspireras av. 
 
Jag säger inte att jag har rätt i den här frågan – det här är som jag känner (väldigt starkt). Jag blir negativt påverkad av att ha en massa osunda ideal i min feed. Hur känner ni? Vad för slags konton blir ni inspirerade av?
 

Kommentera (0)
Träning

Tjejkväll på gymmet

Av Alexandra Bylund / 5 oktober 2016, 17:00

Vi planerar att ha en tjejkväll på gymmet, och det ska bli så himla roligt. Vi är fyra PT's som jobbar på The Raw Gym och vi tillsammans ska arrangera en tjejkväll.
 
Det jag har märkt från mina kunder – och från er bloggläsare – är att många tjejer tycker att det är lite läskigt och pinsamt att gå in på ett gym när man inte riktigt vet hur maskinerna funkar. Och att det känns ännu läskigare i den där hörnan där det finns väldigt mycket testosteron (och fria vikter). Just det här gymmet har dessutom många killar som medlemmar, och framförallt många som tar sin träning på allvar. Men det finns en viktig sak att komma ihåg, och som gäller vart man än tränar: Det är sällan de som är erfarna inom träning som tittar på och dömer andra, ofta är det mer man själv som gör det. Eller kanske andra som är osäkra. Och vad spelar det egentligen för roll om man är nybörjare?
 
Hur som helst – jag vet att det här är ett hinder för många, så det är en av grejerna vi tänker göra under tjejkvällen – ha en ordentlig genomgång av de vanligaste maskinerna. Typ visa vilka handtag man kan använda till vad, hur man ska hålla i dem och i vilka muskler det ska kännas.
Vi tänker också att vi ska ha en föreläsning, kanske om motivation och hur man på ett enkelt sätt får ett mer hälsosamt liv (utan att försaka alltför mycket). Finns det nåt annat ni skulle vilja att vi pratar om? Det vore så bra om vi fick lite tips.
Och så kommer vi givetvis köra nåt slags gruppass också, på en nivå som funkar för alla. Kanske nåt som man kan ta med sig hem och köra hemma eller utomhus, men jag vet inte än.
På fredag ska vi ha möte om det här så om ni har några som helst tips på vad en tjejkväll på gymmet borde innehålla – lämna gärna en kommentar! För självklart så kommer jag att dela med mig sen i bloggen också. 

Kommentera (0)
Sociala medier

Att använda smileys i texter

Av Alexandra Bylund / 5 oktober 2016, 09:10

Använder ni smileys när ni skriver? Många gör väl det, men sen så vet jag också andra som inte gör det, och det är – enligt min egen lilla undersökning ofta av två olika anledningar – antingen för att man tycker att det är oseriöst, tramsigt och barnsligt eller för att man helt enkelt inte tänker på det och hellre skriver snabba och effektiva svar. Både jag, Anni och Amanda använder oss av smileys i våra konversationer, men Sanna gör det inte. Och hon har ingen direkt orsak till att hon inte gör det, mer än att hon är effektiv. 
 
Så när vi skriver “Jippi, mötet är avbokat, så då kan vi alla luncha ?” så svarar Sanna “Ok.” Ok och en punkt. Hur kan man skriva så?? Ha ha… Nu känner vi ju henne och vet att hon är en varm och härlig person…
 
… men vi kan ändå inte låta bli att reta henne för hennes väldigt korta och raka tonalitet. 
Igår kollade vi igenom hennes och Annis konversationer i Messenger, och det var så himla kul. Anni framstår som ödmjuk och Sanna som en kall människa.
Sanna själv skämdes…
… men tyckte ändå att det var lite kul när hon såg skillnaderna. 
Hur gör ni – använder ni er av smileys i sms och messenger? Och i mail?
 
 
 

Kommentera (0)
Träning

Tankar om träningsutbildningar

Av Alexandra Bylund / 5 oktober 2016, 06:21

Det är en himla härlig känsla att ha träningsvärk. Igår körde jag ett pass med min PT, och jag ville fokusera på tekniken i knäböj och marklyft. Jag har aldrig varit ett fan av styrketräning innan utan det intresset väcktes under min PT-utbildning förra hösten, och har sedan blivit ännu större tack vare att jag går till min PT. Att gå till honom är som en vidareutbildning och väldigt nyttigt för mig som nyutbildad. Och det fina, när jag tränar på min egen teknik, är att jag blir grym på det och kan lära ut det vidare. 
 
Jag har lovat mig själv att vidareutbilda mig varje år, gärna en utbildning per år, och är intresserad av “Kostrådgivare” (fast jag kan redan väldigt, väldigt mycket om kost eftersom jag alltid har varit intresserad av det. Inte av matlagning alltså – men av kosthållning. Plus att jag har ett diabetikerbarn – då blir man kunnig vare sig man vill eller ej), och “Träning under och efter graviditet“. Men också av “Kommunikologi” – den utbildningen verkar såå bra! Jag är väldigt intresserad av psykologi, beteenden, motivation och kommunikation och tycker att det skulle vara så värdefullt att fördjupa mig inom detta. Funderar på om jag ska gå den i Göteborg i början av december eller kanske gravid-utbildningen i Stockholm.
 
När jag ser tillbaka till hur mina kunskaper var under utbildningen så ser jag verkligen hur mycket jag har lärt mig. Utbildningen var väldigt rolig, och den allra roligaste delen var när vi fick hänga hela dagarna i gymmet. Vi jobbade jättemycket med att korrigera varandras teknik.

Och med passningsteknik.
Gud vad kul det var. Men också mycket att ta in och mycket att plugga. 
 
 
 

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Bästa tipsen på hur man skapar bra content

Av Alexandra Bylund / 4 oktober 2016, 20:36

Idag blev jag intervjuad av Adam från Apelöga. Vi pratade om content, och jag fick berätta om varför jag tycker att företag ska jobba med det och hur man ska göra för att lyckas med sitt content. Nu ska jag inte spoila hela grejen eftersom det kommer komma ut en artikel i Adams blogg, men jag skulle ändå vilja ge mina tre bästa tips för att skapa riktigt bra innehåll:
  1. Tänk “What's in it for the reader!” Det vill säga – allt innehåll som du skapar ska ha ett värde för mottagaren snarare än för avsändaren (dig). För om det har ett värde för mottagaren så ger det även dig nåt.
  2. Tvåvägskommunikation! Jag tycker att det är väldigt nonchalant och faktiskt respektlöst att inte svara på kommentarer i en blogg eller på till exempel Facebook. Man behöver förstås inte svara på alla kommentarer om det bara står “Snyggt” –  men man ska alltid visa att man lyssnar. Och alltid svara när folk ställer frågor. Vad ska man annars ha en blogg eller en Facebook-sida till? Du kan lika gärna skriva på en hemsida om du inte är intresserad av att vara social och ha tvåvägskommunikation. Envägskommunikation hör hemma på en hemsida.
  3. Timing! Tänk på vilket läge mottagaren är i när du postar något i de sociala kanalerna. Klockan 20,00 en fredagkväll, när halva Sverige sitter och tittar på Idol, är det kanske inte läge att posta några djupare artiklar. På morgnarna vid 07.30-08,00 kan man tänka sig att många sitter på en buss eller tunnelbana på väg till jobbet – Vad passar att posta då?
Det här var några av de tips som jag gav idag när jag pratade med Adam. Ännu fler kommer han presentera i sin blogg inom kort. Jag kommer att länka när det sker förstås. 
 

Kommentera (0)
Sociala medier

Inspirerande med hängande växter

Av Alexandra Bylund / 4 oktober 2016, 15:57

På Holy Greens – mitt all time favvis-lunch-ställe så har de en så himlans fin växt-och-ljus-installation hängandes över bordet. Jag tycker att det är så fint att få upp växter på lite andra ställen än på hyllor och i fönsterkarmar. Och framförallt så har man ju inte så många hyllor och fönsterkarmar, plus att det vore fint att få grönt mitt i rummet också, inte bara längs väggar och i hörnor.
 
Tänk om man skulle kunna få till nåt sånt här hemma…
… och kanske på kontoret. Vi ska ju göra om på vårt lilla kontor och har bestämt oss, utifrån de förutsättningar vi har (med betonggolv, en svart vägg samt resten glasväggar) att det ska bli ganska cleant och svart och vitt, men med mycket växter. Och för att slippa ha dem på borden så är det här ju en alldeles fenomenal lösning.
Annars, om man vill göra en enklare variant hemma så går det ju att hänga upp såna här: (bilderna lånade härifrån)
 
 
 
 
Tittar runt lite och skulle kunna tänka mig den här:
eller den här (det är alltså själva hänganordningen, inte krukan, som man köper i det här fallet) Den hade varit fin i sovrummet.

Och den här är också fin. Gillar att den är i tre våningar. Den skulle passa på kontoret.
Hur brukar ni placera era blommor? Kom gärna med tips!

Kommentera (0)
Personligt

Morgon-tankar kring diabetes

Av Alexandra Bylund / 4 oktober 2016, 06:28

God morgon! Idag ska jag köra ett pass med min PT. Det är så skönt att vara frisk och stark igen. Men först – en stunds jobb för att besvara alla mail som jag inte hann med igår bland annat.
 
Och så har jag några tankar om Mios diabetes och om diabetes överlag:
  • Det är så deppigt att han får så mycket eksem överallt. Både av Omnipoden och av libren. Och de två är egentligen fantastiska hjälpmedel för att han ska slippa sticka sig i fingrarna jämt och ständigt (och till slut tappa känseln)  och för att han ska få bort de där insulinkuddarna på magen. Till slut blir det liksom svullet av allt stickande och i värsta fall kan man inte sticka där mer på länge.
Ni ser hur det ser ut… som två kuddar på magen. Det ser ut som att han håller in magen men det gör han inte. Det ser ut så. Och så nytt eksem som startade igår, och som snart kommer bli sårigt och ännu mer svullet. Han har ett stort ärr på andra sidan – och han tycker att det är jättejobbigt när eksemet sprider sig dig. Så sista platsen att sätta Omnipoden på nu var på låret. Vi får se hur det går. Efter det finns det inga fler eksemfria ytor.
 
  • Jag läste något väldigt igenkännande i diabetesgruppen på Facebook som jag är med i. Som en pappa har skrivit: 

“Fem bra saker att ha i diabetesväskan.

* Kristallkula inställd på 20 minuter in i framtiden.

* Öronproppar så att man slipper höra alla korkade kommentarer runt sjukdomen.

* Direktverkande insulin som inte verkar om 20 minuter utan DIREKT.

* Telefon med nummer till en person på försäkringskassan som verkligen förstår.

* En perfekt bolus för pizza som funkar varje gång.”

För om det är något man kan säga om diabetes typ 1 (som är en helt annan sjukdom än typ 2) så är det att det är oförutsägbart och att det aldrig, aldrig går att säga “Ja men nu har allt ställt in sig och funkar bra” För så kommer det aldrig bli. Varje dag innebär en kamp för att uppnå balans. Jag skulle också vilja tillägga: En assistent som kollar blodsocker på nätterna och en akutspruta som man kan ha med sig jämt. (Akutsprutan måste ligga i kylen)

  • En kvinna från Kuala Lumpur skrev till mig på Instagram: “Hi I'm looking for friends to help when I get my Omnipod in a few weeks. Everyone seems really helpful on IG so hoping this will help me. Right now I don't know anyone and am a bit overwhelmed. Would you mind helping if I have questions? I'm Jaja”

Och jag fick så ont i hjärtat. Vi får jättebra hjälp av sjukvården här när det kommer till dia1, och får ordentlig utbildning om de nya hjälpmedlen som vi får, och så finns det ju några stängda Facebookgrupper som är guld värda. Vi är ett så himla fint community och alla känner för varandra och försöker hjälpa. Det har hjälpt oss jättemycket. Jag kan slänga iväg en fråga och få tuuuusen tips av föräldrar som, precis som vi, har testat hur mycket som helst. På riktigt.

 
Min lilla hjälte (här med mätaren inkopplad till huvudet) ♥ Det låter så klyschigt att säga “hjälte” men det är helt osannolikt allt som han är med om i sjukdomsväg, och hur mycket han måste kämpa med det varje dag. Jag är så stolt över honom. 
 
 
 

Kommentera (0)
Sociala medier

Uppsnappat

Av Alexandra Bylund / 3 oktober 2016, 20:55

  • Dr. Mikael berättar i Läkarpodden (avsnitt 15), som han har tillsammans med Tilde de Paula, om sömn och sömnbrist. Han säger att om man är vaken i 17 timmar så har man ungefär samma reaktionsmönster som en person som har 0,5 promille alkohol i blodet. 
  • I samma podd så säger Dr. Mikael att efter två dygn fungerar sömnbrist som tortyr, efter tre, fyra, fem, sex så dör man. Dör!!? Herregud, det är inte konstigt att man kan få långvarig huvudvärk när man går upp varje timme varenda natt under en hel vecka. För då hamnar man ju aldrig i djupsömn. 
  • I samma podd igen så berättare Mikael att stress (kortvarig) är bra, det är liksom det som har gjort att vi har överlevt och är de vi är idag. Kortvarig stress – och när man får återhämtning efteråt – är bara positivt alltså. Det är när man går med en långvarig stress utan återhämtning som det är farligt.
Kommer ni förresten ihåg att jag poddade med Peter om sömn och sömnproblem? Han är expert i ämnet så in och lyssna om ni har lite problem med sömnen.
  • Amanda (min kollega) har skrivit en bra artikel till en av våra kunder, och där tipsar hon om några verktyg (online) där man kan göra en likviditetsbudget. Ja men hallå! Vad har jag tänkt med egentligen? Varför öppnar jag alltid ett tomt excelblad när jag ska börja göra min budget? Det är inte konstigt att det slutar med att jag aldrig hinner klart. Det är klart att jag ska göra det i ett onlineverktyg istället. Tack Mandy! Här är de verktyg som hon tipsar om: 
  • Floatapp
  • Pulseapp
  • Vismas mall för likviditetsbudget
Hon är grym den där Mandy.
  • Hannah & Amanda sa i nåt poddavsnitt för länge sen, och skrev även i “The Golden Year” att: “Det bästa med livet är att man får ändra sig. Och sedan får man ändra sig igen.” Och jag försöker hela tiden påminna mig själv om det, eftersom jag liksom tror att om jag säger nåt idag så måste jag stå för det. Alltid. Och det måste jag ju inte alls. Jag kom att tänka på det när jag läste Vanjas inlägg om hur hon vid en tidpunkt i helgen tänkte att hon aldrig nånsin skulle kunna skaffa ett barn till. Och detta säger hon fast hon vet att hon kanske vill. Och det är ju inget med det, det måste jag lära mig att förstå. Man får ändra sig. Ja varje dag om man vill. 
Jag får förändra mig hur ofta jag vill.

 

 

Kommentera (0)
Träning

Mammor! Kolla om magmusklerna är delade

Av Alexandra Bylund / 3 oktober 2016, 19:56

Men suck… När jag bytte plattform för bloggen så fick jag hjälp med att föra över alla gamla blogginlägg, men eftersom URL'erna är uppbyggda på annat sätt så kan jag inte söka bakåt i bloggen. Störigt! Ska se om inte någon på blogg.se kan hjälpa mig med det. Men hur som helst… så här kommer en upprepning som flera har bett om: Så här kollar du om magmusklerna är delade:
  • Lägg dig på golvet och dra upp benen så som jag har gjort här:

  • Sätt fingrarna ett par centimeter ovanför naveln. (Ca. 2 fingrar upp)
  • Res upp huvudet en bit så att skuldrorna lyfter från golvet, och andas ut. Känn efter hur stort hål du har mellan musklerna genom att liksom trycka ner fingrarna mellan musklerna.

Om det är mindre än två fingrar brett – bra. Om det är mer än 2 fingrar brett så är dina magmuskler fortfarande delade, och du ska alltså inte träna raka bukmuskeln (sit ups och crunches). Då är det plankan och Russian Twists som gäller.

 
Om jag har förklarat dåligt eller om det är nåt du inte förstår så lämna en kommentar 🙂

Kommentera (0)