Dag: 10 november, 2016

Sociala medier

Utmaning: Räkna hur många färger du äter

Av Alexandra Bylund / 10 november 2016, 18:58

Det här med att äta, det gör vi ju för att vi är hungriga men också för att vi behöver näringsämnen. Så att tänka att ett choklad kan ersätta en näringsrik middag är väldigt dumt. För även om det är samma antal kalorier så innebär det att du bara får i dig en massa tomma kalorier – och inga näringsämnen. Och det är näringsämnen som vi vill åt.
Vissa har som mål att äta få kalorier, och det är väl fine, men fortfarande – om du vill må bra och ge kroppen det bränsle som den är värd och faktiskt kan fungera bättre av (muskelbyggnad, förbränning etc.) – så behöver du få i dig näringsämnen.
Och istället för att göra det svårt för dig – gör det enkelt. Välj bra livsmedel och ät tills du blir mätt – inte mer än så. Skippa onödigt småätande och våga bli hungrig innan du äter nästa mål.
Ett superenkelt tips för att få i sig så många näringsämnen som möjligt under en dag är att äta så många färger som möjligt. Se det som en utmaning att räkna hur många färger du äter imorgon, och om du har lust – kika in här sen och lämna en kommentar. 
Jag äter ofta på Holy Greens eftersom jag älskar deras sallader – och där får jag många färger i en enda måltid.

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Hjälp oss att välja namn

Av Alexandra Bylund / 10 november 2016, 14:40

Nu hörni, nu har vi två namn som vi gillar. Jag skrev ju i det förra inlägget vad vi jobbar med, det kan ni läsa om här. Och här har ni vår hemsida som den ser ut idag. Och nu har vi alltså två namn som vi funderar på. Häng inte upp er på layouten nu – den kommer vi fixa när vi väl har bestämt oss. Här har vi bara börjat testa lite… Men nu vill vi så himla gärna ha åsikter från er som vet. Från er som är inne i blogg- och influencervärlden och som därmed förstår dagens och morgondagens media.
Vad säger ni? Mama Said Media eller Tomorrow Agency?
 

 

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Tankar om framtiden – Namnändring, prishöjning och nyanställning

Av Alexandra Bylund / 10 november 2016, 11:13

Idag ska vi ha möte igen angående det här med namnbyte. Anledningen är att vi inte riktigt kan identifiera oss med en PR-byrå. Är vi ens en PR-byrå tänker vi? Vissa, som jag har luftat det här med, säger att
– Ja men det är ju därför namnet “PR with an Edge” är så himla bra – eftersom ni gör PR på ett 2016-sätt istället för traditionellt.
Typ. Och det kan man väl säga att vi gör.
Visst, vi skapar också pressmeddelanden och kontaktar media, men det är en ganska dyr process för kunderna och det finns aldrig någon garanti för framgång, hur bra jobb vi än har gjort. Så därför tänker vi ofta att det finns andra – mer kostnadseffektiva sätt – att nå ut på.
För det är vårt absoluta huvudsyfte: Att hjälpa företag att nå ut. Ofta genom att skapa ett community som sen kan bli kunder. Det är vad vi kallar “Social Selling”. (som jag förresten ska prata om nästa vecka på Minc. Kom om du är i krokarna, vetja!)
Vi gör det dels genom att skriva artiklar – vi skapar bloggartiklar inom såna ämnen som företagets kunder är intresserade av – för att sen sprida i de sociala kanalerna… 
Typ såna här artiklar:
…och dels genom att göra podcasts åt vissa företag – det är ett annat sätt att nå ut på.
Sen gör vi videos också (det här är ett område som vi vill bli bättre på och göra mer av. Video är the shit!) Och i tillägg till det så jobbar vi mycket med influencers. Vi brukar ibland uppmana våra kunder att sponsra blogginlägg.
Man skulle kunna säga att vi jobbar i alla kanaler, men givetvis så anpassar vi det efter kunden. Ett management-konsultbolag kanske inte har så mycket att hämta på Snapchat till exempel.
Det här är alltså vad vi jobbar allra mest med… Det där med pressmeddelanden tar upp väldigt lite av vår tid och det andra mer. Så vi borde kanske byta namn. Eller?
Sen funderar jag lite över vår prissättning också.
Igår träffade jag en PR/ reklamkille som pratade om att vi i den här branschen inte går upp ur sängen för under 25,000 SEK. Oj! Det känner jag inte alls igen. Och det får mig att ännu starkare inse att vi har alldeles för låga priser. Vi är väldigt duktiga på det vi gör, och jag tror att det är det där med att vi startade som en PR-byrå som ställde till det i huvudet på mig. Jag tänkte att eftersom vi var gröna inom PR-byrå-branschen så borde vi ha rätt låga priser. Men nu när jag ser vilket värde vi faktiskt ger, och hur effektiva vi är (vi har till exempel aldrig tagit betalt för workshoptid och sånt vilket kan vara många, många timmar ibland) för varje krona som kunden betalar så inser jag att vi måste göra en förändring. Vi kommer höja priserna efter nyår! Det kommer att bli win-win eftersom vi kommer kunna leverera ännu högre kvalitet till våra kunder. Frågan är bara till vilket pris vi ska höja. Våra gamla kunder kommer få ha kvar sina priser – de trodde på oss när vi var små och nystartade och det ska de ha cred för. Det är tillsammans med dem (och mycket tack vare dem) som vi har kunnat växa och kommit dit där vi är idag. 
Den 1 november fyllde vi två år, men det var först i januari i år som jag bestämde mig för att satsa helhjärtat på PR with an Edge.
Och sen dess har det gått bra. Vi är fyra stycken nu, och om bara några få veckor är vi fem. Vi har anställt Zandra, som tillsammans med sin kompis Clara har ett väldigt härligt Instagramkonto: Lilla Vardag. Och så har de en podcast också, som också heter Lilla Vardag. Vi valde Zandra eftersom hon redan hänger i de kanaler som vi jobbar i – och är duktig där – och eftersom hon verkar ha helt rätt personlighet och driv för oss. Utbildning spelar mindre roll i det här läget. Det viktiga är att man är väldigt engagerad och kan sociala medier och content för att man är intresserad av det, inte för att man har pluggat det. 
 

Kommentera (0)
Personligt

Ett dygn av kaos

Av Alexandra Bylund / 10 november 2016, 07:36

Det började med att jag var hemma med sjukt barn (Alvin) igår på förmiddagen. Sen skulle jag till Stockholm. Och jag visste ju att det var snökaos – men ändå så är det så svårt att förstå omfattningen när man inte är där. Så jag åkte till flygplatsen. Flygresan gick jättebra. Inga som helst problem. Men det var sen allt började. Arlanda Express gick lite så där sporadiskt, så jag väntade väl ungefär en timme. Och när jag kom på tåget så var det förstås knökfullt. Men så tänkte jag att tjugo minuter är väl ingenting, jag kan stå hur trångt som helst, bara jag kommer in till stan.
Men det gjorde vi inte. Inte på väldigt länge i alla fall. Resan tog över en och en halv timme (!) och det som var mest frustrerande, näst efter att min mobil började ladda ur och att det var så otroligt trångt, var att vi stod en minut från Stockholms central. En minut! Förstår ni frustrationen? Man vill ju bara gå av. Hur som helst – vi kom ju fram. Till slut. Gissa hur lång taxikö det var? Den var jäkligt lång. Så lång att jag insåg att det här är ingen idé. Om jag ska komma fram innan kvällen är slut så är det lika bra att ta tunnelbanan istället. Så det gjorde jag. Kön där? Ja men den var också svinlång. Och jag fick vänta rätt länge innan jag fick plats. Det var nämligen många som hade tänkt som jag. Som liksom inte hade något annat alternativ. 
Jag kom i alla fall på en tunnelbana till slut och gick av på Söder. Tanken var att jag sen skulle ta en taxi till hotellet, men det var ju helt omöjligt så det var bara att börja gå. Götgatan, som ju är rätt trafikerad av fotgängare var som en enda isbana. Hur kan man inte salta en sån stor gata undrar jag? Jag gick i snigeltakt eftersom inget annat var möjligt. Var femte person jag mötte halkade omkring och ramlade. Helt galet allting.
Efter ett tag insåg jag att jag inte kommer hinna mellanlanda för en dusch på hotellet, utan vände om och letade upp en toalett för att byta om och fräscha till mig lite. Och sen åkte jag skridskor tillbaka längs Götgatsbacken ner till Slussplan. 
Där var det däremot väldigt trevligt. Jag var på en nätverksträff igår med ett gäng grymma entreprenörer. Vi träffas en gång i kvartalet under väldigt trevliga former med vin och småplock. Ämnet igår var “att göra en exit” eftersom en av killarna just har gjort det. Intressant ämne som inte har någon som helst botten eller några som helst gränser. När jag skulle hem så fick jag tag i en Uber. Priset var 2,4 gånger högre än vanligt (ja men det ser man ju i appen när man loggar in). Det han (chauffören) inte visste var att jag hade betalt 10 gånger mer om nödvändigt. 
I morse fick jag gå upp klockan 5 och missa hotellfrukosten (årets sämsta va?) för att vara säker på att komma till Arlanda i tid. Mitt flyg går klockan 9 men med tanke på omständigheterna så finns det liksom inga gränser för vad som kan hända på vägen mellan Söder och Arlanda. När jag igår kväll bad recptionen om att boka en taxi så sa de att de skulle försöka, men att de absolut inte kunde lova nånting. Jag somnade med en inställning att “ja ja, om jag fastnar i Stockholm så får jag bara göra det bästa av situationen”. Men det gjorde jag inte. Eller det tror jag inte i alla fall. Jag är på Arlanda (Yey!) och mitt flyg är inte inställt (Yey!) som så många var igår. 
Det blev fyra dyra timmar på hotell inatt. Jag har precis bara hoppat ner där i ena sidan av sängen, sovit några timmar, och sen studsat uppn ige. Men det var fyra vääääldigt sköna timmar.
 
 

Kommentera (0)