Dag: 16 mars, 2017

Misslyckanden

Jag och Linda har precis poddat. I det här avsnittet pratade vi om misslyckanden, och för min del så är det framförallt två saker som jag ser som misslyckanden i mitt entreprenörskap:
1) Att starta företag med fel person. Fel person innebär inte att det behöver vara något fel på hen, men att det liksom inte funkar. I det här fallet så var det när jag startade Foap tillsammans med min medgrundare. Vi jobbade så otroligt hårt för att ta in många miljoner i kapital från både affärsänglar och riskkapitalbolag, och vi gjorde ett fantastiskt jobb för att nå ut i hela världen. Och när vi syntes i precis alla tidningar du kan tänka dig – Fast Company, Techcrunch, Mashable (som till och med gjorde en video om tjänsten) och till och med i internationell TV på CNN – ja men då var vi verkligen lyckliga.

Kan ni tänka er trafiken till appen och sajten? Det var helt fantastiskt att vår lilla bebis mottogs med sånt engagemang från hela västvärlden, och därför var det extra tungt att lämna… för det var det jag till slut tvingades göra. Jag lämnade eftersom jag mådde svindåligt av klimatet mellan mig och min medgrundare, och eftersom jag under alltför lång tid hade burit “problem och humörsvängningar” på mina axlar. Och där kommer vi in på misstag två:

2) Att bära problem på mina axlar för att “bevara husefriden”.  Jag bar det här under alldeles för lång tid på mina axlar, så att jag – när jag bestämde mig för att hoppa av (det berättar jag mer om i podden) mådde så otroligt dåligt och hade noll energi kvar. Jag kommer aldrig igen låta någon annans humör eller dagsform påverka mitt liv och min vardag. Om någon annan går bananas så är det hens problem, inte mitt, och något som hen själv får stå för. Jag kommer aldrig göra det igen. Det kostar för mycket.
Vi pratar också om hur jobbigt det är att misslyckas men hur inspirerade vi blir av folk som, utan att komma med ursäkter, pratar om sina misslyckanden. Man vill ju liksom kunna relatera…
Ja men det här var ett smakprov av det som kommer i podden… som kommer ut nu ikväll. Lyssna gärna. Här eller i din podcastapp.
Hur funkar ni förresten? Tycker ni också att det är skönt att få höra om andras misslyckanden och tillkortakommanden?

Kommentera (0)

Sociala medier och bot på grönt finger

Så. Nu har jag och Sanna kört utbildning och workshop om Sociala medier för ett nytt företag.
Jag älskar att kastas mellan branscher – igår caféer och konditorier, idag fastighetsmäklare. Det är lite det som är vår grej, att vi är duktiga på att sätta oss in i och förstå, dels branscherna och dels vad deras målgrupp går igång på för slags innehåll.  
Nästa steg i just den här processen är att göra en Sociala medier-strategi åt företaget. Vi har gjort en hel del såna men nu känner jag att vi skulle vilja hotta up layouten lite. Har ni koll på nån bra onlinetjänst där man kan göra snygga presentationer? Vi använder ofta KeyNote, men när det ska innehålla mycket text så är det ingen hit. Är ute efter en snygg mall… väldigt clean och väldigt snygg. Tips någon? 
Efter utbildningen rusade jag iväg och hämtade Alvin för att åka till vårdcentralen. De hade happy hour… höll jag på att säga… de hade öppen mottagning så att vi precis hann in och få hjälp med hans gröna lilla fingertopp, som hade blivit dubbelt så mycket grönt under dagen, innan de stängde. Bra! Nu är det fixat. Nu ska vi bara hålla koll så att det inte blir värre. 

Dagens bästa… ska jag berätta om sen ikväll 🙂

Kommentera (0)

Oh what a night

Det här är så typiskt… Igår när jag kom hem – trött efter min tågresa (som blev försenad) så hade Mio dunderlågt blodsocker. Han var nere på 2,3, och så fort man är nere under 4 så är det risk att man svimmar, så då är det viktigt att man snabbt äter druvsocker. Druvsocker är det viktigaste en diabetiker har, man kan inte ens gå utanför dörren utan druvsocker, just för att man snabbt måste äta det om man blir låg.
På ett sätt är det väldigt bra att han har börjat bli låg – efter en lång period av skyhöga blodsocker – och anledningen till det är att han har varit i skolan i tre dagar och rört på sig. Så fort man börjar vara igång lite mer (speciellt när man har varit sjuk så länge och mest legat eller suttit stilla) så svarar kroppen med att förbränna mer och man behöver därför mindre insulin. Problemet är att man aldrig vet när man ska höja eller sänka sina insulindoser, utan det är något man får testa sig fram till. Och den testperioden är vi alltså i nu när hans förutsättningar har förändrats. 
Hur som helst – detta innebar att natten var vidrig. Jag var uppe en gång i timmen första delen av natten och en gång varannan timme andra delen. Allt för att hålla koll så att han inte blev alltför låg och skulle få en känning, som det heter. Dagtid känner han själv tydligt om han får en känning, då blir han darrig, svag och yr. Det går liksom inte att undvika. Men om han sover så måste vi hålla koll, för annars slutar det med att han svimmar… om han blir alltför låg. Och han vaknar inte förrän vi ger honom en akutspruta eller ev. nåt slags flytande socker, honung eller liknande under läpparna. Och (kan knappt säga det här) skulle han inte få det inom kort så hamnar han i koma och kan skada hjärnan för livet. Det får inte hända, så det här med att gå upp på nätterna när det krävs… ja men det är ju en no-brainer, jag bara gör det förstås. Men det hindrar inte mig från att känna att jag är sviiintrött idag.
Ja ja, för Mios skull var natten faktiskt bra. För hans lilla kropp är det mycket bättre att ligga på låga värden än höga. 
Sen räckte det inte med Mios historia. Alvin klagade över att han hade ont i ett finger, och när jag tittade på det så var det svullet och han hade en grön fläck intill nageln. Färgen var så väldigt… grön… att jag först trodde att han hade målat med tuschpennor och råkat få färg där… men eftersom han hade ont och även var svullen så kom jag på att jag ju kunde logga in på KRY (Tack vare att jag lyssnar på så mycket poddar så låg det Top of mind, eftersom de just nu sponsrar rätt många poddar).
Men hallå, vilken otroligt bra tjänst! Efter att ha googlat lite så såg jag att grön färg = bakteriellt och att man måste besöka läkare innan det sprider sig, men istället för att få panik och åka in med honom en sen kväll så kunde jag alltså få en tid med en läkare hos KRY. Man älskar ju KRY! Så himla smidigt. Jag loggade in med hjälp av mitt bank-id och fick tid inom 20 minuter. Läkaren tittade och sa: “Den gröna färgen innebär att det är en bakterie så ni måste tömma det och få antibiotika.” Men så länge det inte sprider sig, eller att han får feber, under natten så kunde vi vänta tills idag.
Men idag har jag ju utbildning igen ? Jag ska ringa när de öppnar och hoppas innerligt på att vi kan få en tid under tidig eftermiddag när utbildningen är slut. Det kommer liksom ner folk från Göteborg och andra ställen så det känns inte som ett alternativ att skjuta på det…
 
 
 

Kommentera (0)