Månad: september 2017

Barnen

Hos neurokirugen för att ställa om shunten – igen

Av Alexandra Bylund / 19 september 2017, 18:35

Sen sist Mio ställde om shunten har det bara blivit sämre och sämre, så det står helt klart att när den är inställd på 6 så har han riktigt ont. Därför ringde jag idag igen och bad att få komma in och ställa tillbaka den till 7. Pest eller kolera helt enkelt. Han mår inte bra med någon av de inställningarna men vi kan återigen konstatera att 7 verkar bättre än 6. Kanske han skulle må som bäst om den var på 6,5? Men det finns inte så det kan vi bara spekulera i…

Hur som helst – de känner till oss väl på neurokirurgen så det var i princip bara att lyfta luren och fråga om det var ok att vi kom in. “Ja visst, kom ni så ringer vi en jourläkare som kan hjälpa er”. Så långt helt perfekt ju. Det enda som inte var perfekt var att jag då var tvungen att lämna kontoret redan vid lunch och sen inte var hemma förrän nu precis. För det var inte så enkelt den här gången heller… Suck…

Hur som helst, vi kom dit vid 14…

… och läkaren kom direkt och försökte ställa om den. Finfint ju.

Bara det att enligt honom så var den redan inställd på 6… ena sekunden… sen såg det ut som att den var på 7… eller 6… eller hur var det nu? Det verkade återigen som att den där ventilen lever sitt eget liv. Eller om det är magneten utanför som gör det? Hur som helst – han kunde ju inte hålla på i blindo utan var tvungen att skicka oss på röntgen. Igen. Min lilla kille, jag vill inte veta hur många gånger hans huvud har blivit röntgat. Usch… all strålning han har fått… det känns så läskigt.

Vi fick vänta ett bra tag på att få komma in på röntgen. Förstås. Vi hade ju ingen tid bokad så det förstår man ju. Men ändå… det är så stressande att sitta och vänta när man har 10% batteri på telefonen och Alvin är hos en kompis, jag var superhungrig och hade (har fortfarande) massor att göra som jag missade under eftermiddagen på kontoret. Mio tyckte mest att det var långtråkigt och höll på att somna.

Till slut kom vi i alla fall in på röntgen, och läkaren hade sagt till oss att det var ok att gå hem om det skulle visa sig att han hade lyckats ställa om den till 7, annars fick vi komma tillbaka till honom igen så att han skulle kunna justera det. Efter en misslyckad röntgenbild fick vi gå in igen och göra en till, och sen kom hon ut och sa att den står på 6 så det är bara att åka tillbaka upp till neurokirurgen igen. Nu hade jag 2% batteri kvar i min telefon. Hjälp. Det funkar liksom inte när man har ett barn nån annanstans. Hatar den stressen ?

Det slutade i alla fall med att läkaren (förhoppningsvis) ställde om den till 7 igen, så nu håller vi tummarna för att det 1) funkade 2) gör så att han får mindre ont.

Nu ska jag ut med vår lille vovve och sen se Idol med mina små älsklingar. Från klockan 21, när Idol är slut, ska jag sätta mig och ta igen det som jag missade nu på eftermiddagen. Ska bli skönt att börja av min to do-lista som bara växer och växer.

Kommentera (0)

Lite av varje

“Fokusera på din succé istället för på hur du eventuellt skulle kunna misslyckas”

Av Alexandra Bylund / 19 september 2017, 11:09

I helgen lyssnade jag på en väldigt peppig podd: Framgångspodden med Johannes Hansen. Jag hade ingen aning om vem han var, att han var Sveriges (och kanske en av världens?) främsta mentala rådgivare. Är det bara jag som har missat honom? Visste ni vem han var?

Hur som helst – hans historia är fantastisk. Han berättar allt från hur han som 21-åring tog ett banklån på en kvarts miljon (!) för att åka på nåt slags träningsprogram i USA med målet att bli en av de största mentala coacherna i världen. Och om hur Bob Proctor då berättade för honom att de flesta av oss kommer med ursäkter till varför vi inte gör det vi vill göra istället för att bara göra det. Johannes säger också, vid nåt tillfälle i podden, att om vi vill bli framgångsrika i någonting så ska vi spendera mer tid på att visualisera själva framgången än på att komma med nedtryckande ursäkter och liknande.

Så här: Om jag till exempel ska hålla ett tal på ett bröllop – då menar han att jag 90% av tiden borde fokusera på att visualisera hur bra det kommer att gå och hur det kommer att kännas efteråt när jag har gjort succé – och bara 10% på att öva på själva talet. Typ så. Som vanligt så är det här fritt tolkat. Lyssna på podden själva istället. Här. Just det här avsnittet är väldigt bra. Älskar att han är så ödmjuk också. Och att han kostar mellan 6,250 – 20,000 kronor i timmen (!)

Men… vet ni vad jag såg nu när jag skulle länka till hans sida? Han är ju ute på turné. Så jag har köpt biljetter till när han kommer till Malmö och ser sååå mycket fram emot att gå och lyssna på honom.

Kommentera (0)

Entreprenörskap

Möten, möten, möten

Av Alexandra Bylund / 19 september 2017, 05:39

Idag har jag möten mest hela dagen! Vi börjar redan klockan åtta med en intern brainstorming-workshop hela gänget för att komma med ett förslag och en pitch till den där potentiella kunden som jag träffade igår. Det är rätt bråttom så vi bestämde att vi kör igång direkt.

Sen kommer en kvinna hit från en kommun och hälsar på. Hon lyssnade på mig när jag föreläste i våras och skrev till mig och frågade om vi ville vara med i en upphandling. Jaaa det ville vi! Så hon kommer alltså idag och jag ska presentera hur vi jobbar och vad vi skulle kunna göra för dem.

Efter det är det poddinspelning med självaste Linda. Det är vår entreprenörspodd “Vad fan håller jag på med?” som ska spelas in. Lyssnar ni på den?

Lunchen kommer förmodligen intas i bilen på väg till vårdcentralen… Jag ska dit för att kolla två “blåmärken” eller vad det nu är som jag har på ryggen. Jag är inte särskilt orolig eftersom inte vårdcentralen verkade vara det när jag ringde och bokade tid, men jag måste ju ändå kolla förstås.

Sen, i eftermiddag, ska jag och Mandy på ett möte off-office, det vill säga utanför vårt kontor. Vi har fördelen att vi lyckas ha de flesta möten hos oss, även i de fall då vi är leverantören, eftersom vi sitter i ett stort mediakluster som är en naturlig mötesplats där många vill vara. Fint va? Men idag ska vi alltså besöka vår kunds kontor istället.

Hela dagen är med andra ord full av möten och jag kommer förmodligen inte ens hinna öppna datorn, men så är det ibland. Vad sysslar ni med idag?

Kommentera (0)

Barnen

Det går upp och ner – och diabetes 1 suger

Av Alexandra Bylund / 18 september 2017, 19:34

Den där jäkla diabetesen alltså. Ibland tycker jag – i alla fall om man jämför med de andra sjukdomarna han har – att diabetesen är helt ok att leva med och väldigt hanterbar. Men så ibland så tycker jag precis tvärtom. Och det gör jag vid de tillfällen då han är sjuk (på grund av shunten) under en längre period. För det påverkar nämligen blodsockret väldigt negativt att vara sjuk. Och att ständigt gå med för högt blodsocker sliter ut organen och gör att han tidigare drabbas av de senkomplikationer som uppstår när man är sjuk i diabetes. Vad senkomplikationer är orkar jag knappt gå in på, men det är väldigt allvarligt och väldigt trista och jobbiga konsekvenser av diabetes 1. Och också det som gör att diabetiker ofta dör i förtid. Min älskade lilla kille ♡ Nu hoppas jag att vi kan få rätt på huvudvärksproblematiken så att även diabetesen kan hållas lite mer i styr.

Kommentera (0)

Barnen

Min dag idag

Av Alexandra Bylund / 18 september 2017, 16:47

Ni är många som frågar hur mina dagar brukar se ut, och det är också sånt som jag själv gillar att läsa om i andras bloggar, så here we go:

Jag gick upp klockan 6 i morse och hoppade rakt ner i ett par joggingbrallor, innan Bruno (vår hund) skulle få för sig att jag ignorerade honom och därmed kissa inne på golvet. Hade ni sett mig den där tiden på morgonen, när jag slänger på mig det som ligger närmast (oftast helknasiga kombos) hade ni börjat undra. Men så får det vara. Där är jag lat och väldigt effektiv.

Efter turen med Bruno satte jag på ugnen och hoppade snabbt in i duschen. (Japp, jag är en morgonduschare! Även om jag ibland duschar på kvällen efter träning så kör jag en snabbis även på morgonen) Brödrosten har gått sönder och just nu äter barnen rostat, grovt bröd på morgnarna. Det är väldigt dåligt för Mio (som är diabetiker) att äta vitt bröd så jag försöker verkligen göra allt jag kan för att han ska äta grovt istället. Och då är rostat bra. Så det får bli i ugnen tills vidare.

Just idag åt barnen frukost själva eftersom vi på måndagar äter frukost tillsammans på kontoret. Ja jag satt ju med dem förstås, men jag åt inte. Älskar morgonstunderna när de är på gott och mysigt humör.

Efter frukost, dusch, tandborstning och påklädning körde jag Alvin till skolan, men fick vända igen eftersom han mådde illa. Mio var tyvärr också sämre och stannade hemma. Just idag var de hemma själva en stund eftersom jag hade väldigt viktiga möten på kontoret. Ibland brukar jag ta med dem om de är sjuka men eftersom de var två stycken så gick jag iväg. Men ändå ångest! Önskar att jag hade kunnat dela mig i två bitar ibland.

På kontoret började vi med lite privat snack… det har blivit en del av det under den sista veckan eftersom vi helt enkelt har haft mycket att prata om. När man jobbar ihop så tätt som vi gör och är så små (och få) blir man väldigt nära varandra på nåt sätt. Men sen, efter privatsnacket, körde vi igång med vårt måndagsmöte där vi går igenom kund för kund och exakt vad vi ska göra för dem under veckan. Jag har, som ni ser, ett ståbord och älskar att stå upp.

På lunchen körde jag iväg till andra sidan stan, jag skulle nämligen ha ett lunchmöte med en potentiellt ny kund. Ett väldigt givande möte. Håll tummarna för att det här går vägen. Vi vill sååå himla gärna jobba med de här!

Jag läste sen en artikel om att “Sluta kritisera Linda Hörnfeldt…” på Breakit. Läs den! Det har varit en himlans massa rabalder om Influencers of Sweden på sistone, och jag måste säga att det är trist när de som tjänar (enormt!) stora pengar på influencers sätter sig emot en ekonomisk förening som vill jobba för branschen och medlemmarna på det här sättet som Influencers of Sweden gör. Läs om det här. Och heja Alexander Gradin som står upp för Linda och Inos.

Sen slutkorrade jag en text som ska ut ikväll. Jag brukar göra den där allra, allra sista korren (den som inte tar många minuter) på allt material som ska ut i våra kunders kanaler…

… och pysslade ihop början till en KeyNote. Vi ska göra en snygg presentation till det där företaget som jag träffade på lunch idag så jag påbörjade det direkt. Imorgon bitti ska vi ses extra tidigt hela gänget (klockan 8) för att brainstorma och sy ihop ett förslag. Eller egentligen är det fyra förslag. För det är fyra företag det handlar om (!)

Det här var ungefär vad jag hann med under en arbetsdag en måndag som denna. Nu är det middagsdags med mina två små sjuklingar.

Hmm… Blev det här för utförligt, detaljrikt och långrandigt kanske? ?

Kommentera (0)

Entreprenörskap

God morgon måndag

Av Alexandra Bylund / 18 september 2017, 06:26

Nu kör vi då! Ny vecka och därmed även nya tag. Förra veckan var tung och jag tror egentligen att den här kommer bli minst lika tung men jag vaknar ändå alltid med en positivism i kroppen.

Idag ska jag som vanligt ha måndagsmöte med tjejerna, sen ska jag iväg på tidig lunch med en potentiell kund. Det är ett så kallat kundmöte över lunchen alltså. Jag hoppas väldigt mycket på den här kunden så håll tummarna för mig! Nu är det bara ett första möte så det blir så klart inget beslut taget idag, men ändå. Håll tummarna bara 🙂

Jag ska också göra ett gästspel på Influencers of Swedens Instagram-konto, precis som jag gjorde förra veckan. Då körde jag en liten podcastskola på Insta stories – som ni kan se här om ni missade det – och idag ska jag köra en contentskola. Tipsa på hur man skapar bra content alltså. Kolla in Influencers of Sweden på Instagram här om du vill se.

Men nu måste jag sticka och lämna mina små killar först. Hörs sen ♡

Kommentera (0)

Entreprenörskap

Frilansuppdrag för WordPress-kunniga

Av Alexandra Bylund / 17 september 2017, 16:25

Jag vill flytta tillbaka min blogg till WordPress och behöver hjälp med det. Vem kan hjälpa? Mot betalning förstås… Jag skulle vilja ha hjälp med att:

Fixa designen när jag har bestämt mig för vilken template jag vill ha.
Flytta över alla sidor så att jag inte tappar SEOn (vilket skedde när blogg.se hjälpte mig att flytta bloggen hit)
Göra själva överföringen och fixa med allt tekniskt på loopia (där den alltså ligger)

Det är ett krav att du har koll på bloggar och bloggande – för att kunna förstå behovet, samt att du har känsla för layout. Hör av dig genom att skriva en kommentar här eller genom att skicka ett mail till alexandra@mamasaid.se. Jag vill gärna ha ett prisförslag också. Sen vill jag att du tar tag i projektet och gör det från början till slut. Kan du det? Eller nån du känner? Tipsa gärna. Vill få det här ordnat så fort som möjligt 🙂

Kommentera (0)

Entreprenörskap

Söndagstankar

Av Alexandra Bylund / 17 september 2017, 16:07

Imorgon är det ny vecka igen och på nåt sätt så ser jag extra mycket fram emot det. Just nu är det ganska mycket som är rörigt och då är det extra skönt att komma till jobbet måndag morgon, kavla upp ärmarna och bara köra. Jag har många projekt på gång just nu och mitt stora fokus i höst (och för alltid från och med nu?) är att sälja. Jag har verkligen kommit till insikt med hur man gör. Och att det liksom inte finns nåt rätt sätt – det handlar bara om att göra det på nåt sätt. Så det gör jag nu. Ibland är det frustrerande när jag fastnar i för många vardagsdetaljer, men det är ju bara så det är. Vi är ganska små och jag är så klart involverad i alla kunder på ett eller annat sätt. Det vill jag vara också. Inte för att de andra tjejerna inte fixar det själva (de är väldigt mycket duktigare på det jobb de gör mot våra kunder än vad jag är) men ibland behöver jag bara vara med på ett litet hörn. Ja ni fattar säkert.

Här står jag och Sanna och blir inspelade när vi promotar vårt frukostseminarie som vi ska ha om hur man som företag kan starta en podcast. Vi gör alltid videos numera eftersom det attraherar väldigt mycket mer än text och bild. Ja det är enligt alla undersökningar. Video är the shit! Mer sånt i sociala medier om ni vill ha engagemang!

Jag har också kommit till insikt med att det tar väldigt mycket tid att sälja. Att leta upp företag som passar (ibland behöver jag lämna kontoret och sätta mig med nån annan för att brainstorma), att göra research, att fundera över hur jag ska närma mig (att skicka mail till en info-adress går oftast bort – istället försöker jag hitta någon som känner någon…), att skriva mailet, att dokumentera allt så att jag kommer ihåg vad jag har gjort, att följa upp… och så vidare.

Och så är det faktiskt flera produkter jag säljer: Utibldningen som jag håller i om Sociala medier (både i Stockholm och Malmö) , hela Mama Said och det som vi gör (skapar content och sköter företags sociala medier), sponsorskap till vår podcast “På Insidan“, webbutbildningen med mera.

Och sen håller vi också på att dra igång säljprojekt för andra också. Jag vill dra igång ett nytt affärsområde där vi säljer åt andra poddar och influencers. Handplockade. Men shit vad det tar tid. Önskar att jag hade haft en till person med mig, men det har vi inte råd med just nu tyvärr.

Kommentera (0)

Barnen

Shuntproblem, svimningar och snart till Tyskland

Av Alexandra Bylund / 17 september 2017, 08:50

Hej söndag och hej alla ni som tittar in ibland fast jag är en urusel bloggare just nu. Jag känner mig faktiskt väldigt peppad för att dra igång ordentligt igen – men så är det några praktiska saker som jag vill lösa först.

Hur som helst – hösten har börjat sådär halvbra för Mio. Ibland har jag så svårt att se hur läget är – när jag står mitt i det – men nu när jag tittar tillbaka så kan jag se att han har varit relativt bra sedan den senaste operationen, som var i slutet av april. Då bytte de ut shunten, och det verkar som att så fort de gör det så är det bättre ett tag. Men nu är det alltså dåligt igen.

För två veckor sen var han hos läkaren för att ändra inställningen på den, och det var första gången som inte jag var med. Jag är riktigt blödig när det kommer till barnen och sjukhus och har turen att Jonas alltid låter mig ligga inne med barnen om de är inlagda. Jag vet att han, som ju är deras pappa, lika gärna hade kunnat göra det, men jag fixar inte det. Helt av egoisitiska skäl, jag vet. Men hur som helst – den här gången tänkte jag att jag inte behövde följa med eftersom jag hade mycket att göra på jobbet, och att det där med att ändra inställningen ändå bara är en väldigt enkel procedur som sker med hjälp av magnet som inte ens känns för Mio. Så jag följde inte med.

Jag tror att vi har gjort det här ett 50-tal gånger men just den här gången gick ingenting som det skulle. Apparaten verkade gå bananas och de kallade in flera olika läkare som tryckte och kände och pillade och hade sig. Tills Mio svimmade. Min älskade lilla kille. Hur kunde jag inte vara där??? Han sa till mig efteråt att han hade tänkt precis innan han hade svimmat: Om mamma hade varit här nu hade hon sagt “Herregud Mio, du är alldeles vit om läpparna”. Han hann precis säga till läkaren att han höll på att svimma – och så gjorde han det.

Att svimma är väl kanske inget farligt men jag har ont i varenda liten del i kroppen så fort jag tänker på att det hände när jag inte var med. Min älskade lilla kille. De slutade i alla fall med att de ställde om shunten. Nu gick de från 7 till 6 (Jag skriver det för att själv kunna titta tillbaka och ha koll, det säger säkert inte er någonting) och vår erfarenhet säger att det kommer vara bra ett tag – som det har varit nu – men sen när den når full effekt (det tar ett tag innan den nya inställningen är 100% där) så brukar det bli för bra, och då får vi ställa om den igen.

Men… det positiva är att vi nu (snart) ska åka till Tyskland. Det har varit många turer med läkarna där om vad de vill göra, och de har börjat prata om att planera för eventuell operation, vilket inte alls var tanken från början. Vi vill ju ha de grundliga undersökningarna – om han sen skulle behöva opereras så kan vi ju “kräva” det här i Sverige. Så det är vad som kommer att hända. Precis som vi sa från början. Som det ser ut nu så får vi tid i mitten av oktober. Väntar på slutgiltigt svar som jag nog får imorgon eller på tisdag. Äntligen! Jag är så glad och tacksam att vi kan åka dit – och givetvis kommer vi dokumentera hela resan (Är det bäst med blogg eller YouTube? Eller kanske Insta stories? Det är ju väldigt lätt, och då kan jag blogga också. Vad tycker ni?)

Sen är jag också så otroligt orolig. Tänk om de inte hittar orsaken. Tänk om vi står kvar på noll… Nej det kan vi väl ändå inte göra. Håll tummarna för att det här kommer att vara milstolpen som gör att Mio får ett bättre liv ♡

Kommentera (0)