God morgon! Dags för dag 3 nu då. Förstår inte varför jag är så trött på morgnarna. Jag är egentligen en morgonpigg typ, men tydligen inte just nu. Hur som helst, nu ska jag berätta en sak som jag behöver bli påmind om: Att ha tid för mig själv där jag inte har några åtaganden, aktiviteter eller tider att passa på kvällen efter jobbet GÖR SÅ FÖRBASKAT GOTT. Tid utan barnen alltså, men där jag inte ska vara på Malmö Näringslivsgala ett held dygn eller jobba och sen på på fest eller AW. Ja men ni fattar. Tid där jag har som plan att göra INGENTING, och sen om det ändå skulle hända någonting, ja men det gör liksom inte nåt. Det är mest den där känslan, som jag går omkring med hela dagen när jag vet att jag inte har några planer för kvällen, som jag är ute efter. Den ger harmoni!
Hur som helst, jag vaknade ju på hotell i förrgår och satt där hela dagen och skrev min bok. Jag njöt så mycket hela dagen över att inte ha en enda tid att passa och inga åtaganden kring barnen på kvällen. Det är väldigt stort eftersom jag nästan alltid har någonting i görningen, och om jag inte har barnen så brukar jag ändå vara inblandad i logistiken. Men den är gången var jag alltså inte det utan hade två dygn helt för mig själv. Första dygnet körde jag ju Malmö Näringslivsgala och bokskrivning, och jag njöt som sagt hela tiden av att bara ha mig själv att tänka på. Det var i och för sig väldigt tomt att komma hem tisdag kväll, och en liten del av mig saknade barnen väldigt mycket, men en ännu större del av mig njöt så mycket. Jag tror inte att ni förstår hur mycket jag njöt.
Jag packade upp, lagade mat, tvättade, vek tvätt, fotade lite, läste bok och hann till och med spela lite på mitt nyinköpta Nintendo. Japp, jag köpte ett gammalt nostalgi-Nintendo i helgen. Ni anar inte hur mycket jag spelade förr i tiden, innan internet och sociala medier fanns. Jag älskade tv-spel.
Och i tisdags kväll fick jag alltså tid att spela lite, trots att jag gjorde så mycket annat och ändå kände mig väldigt lugn, harmonisk och inte alls i nåt produktivt mode.
Och igår när jag gick upp så hade jag bara mig själv att tänka på. Klockan var jag på gymmet och körde ett pass med min PT och sen hade jag hela dagen för mig själv med mitt bokskrivande.
Hur som helst, det jag märker när jag har det här lilla andrummet (det behövs inte så mycket) är att det plötsligt kommer fram en lust till att göra sånt som annars bara är ett nödvändigt ont. Det blir plötsligt lite kul att laga mat…
… något som jag annars starkt ogillar.
Och att ställa mig och skära upp till en fruktsallad är inga som helst problem. Jag tycker vanligtvis att det är rätt jobbigt.
Vi hade en jättemysig middag igår, jag och barnen, och de fick ett varsitt kort där jag hade skrivit en text om och till dem, och så en pytteliten nalle.
Och sen då, som pricken över i, när vi hade spelat Chicago och Alvin hade bestämt sig för att det inte var kul när jag vann, så satt jag en stund i soffan och läste. Vilken grej va. Himmelrike.
Nu förstår jag varför jag sällan får till det där med att sitta framför tvn eller sitta och läsa en bok halva kvällen, och varför jag tycker att matlagning är så trist. Jag har INGA som helst marginaler i vardagen, och framförallt så extremt lite tid för mig själv där jag inte har några planer eller intryck från andra människor. De här dagarna gjorde himla gott måste jag säga, och snälla påminn mig om att jag måste införa sånt här regelbundet. Det krävs inte så mycket, det behövs bara lite luft. Puh, det blev ett långt inlägg. Hoppas ni orkade läsa!
Egentid är guld värd. Jag är sjukskriven pga en utmattningsdepression och har äntligen fått lära mig hur viktigt det är att få stunder för sig själv där man gör saker man mår bra av. Det ger energi så att man orkar med vardagen.