Dag: 19 augusti, 2018

Vad händer med bloggen nu då?

För ett tag sen så pratade vi om innehållet i min blogg. Flera av er undrade vart barnen hade tagit vägen. Varför fick de aldrig vara med i bloggen längre? Och varför är det så mycket (enbart) skrivande om mitt entreprenörskap och sociala medier? Och så var det andra som tyckte att det var ju alldeles toppen att jag bara skrev om
entreprenörskap och sociala medier numera. Haha, ja men det är fint att ni tycker olika ♡
Och jag märker att jag har två väldigt starka (olika) gäng; ett som gillar att följa allt om entreprenörskap och sociala medier och ett annat som vill följa mig och barnen. Och jag sa ju att jag skulle ta mig en funderare och återkomma med hur jag ska göra. För det ÄR svårt (i alla fall för mig) att bestämma sig för vad som ska få vara med i bloggen.
För som ni säkert förstår så är det bara en bråkdel av livet som ryms här. Det finns dagar då allt går och h-vete och livet känns rätt pissigt, och så finns det andra dagar då det händer något svinskoj och jag springer omkring som på moln, eller dagar då jag bråkar med barnen och känner mig som den mest urvattnade, stressade och tråkiga mamman… utan att det nämns här i bloggen. Ja för det hade blivit väldigt jobbigt för er att läsa om jag dokumenterade allt. Det är en vanlig missuppfattning – att en bloggare dokumenterar allt. Det gör vi inte. Det skulle aldrig funka, utan vi väljer ut vissa delar av livet.
Och i mitt fall så tycker jag att det är så svårt att välja vilka delar som ska få vara med. Jag vill inte förstöra varenda litet tillfälle med barnen genom att slänga fram kameran och dokumentera, men samtidigt så får de så klart vara med om de vill och om det tillför någonting. Och det har jag förstått att det gör, i alla fall för vissa av er. ?
Sen… när jag själv funderar på vilka bloggar jag följer, så är det enbart såna där man får lära känna personen bakom och där det finns någon slags följetong. Och det även om det också dyker upp mer innehållsrika inlägg om specifika ämnen.
Så… trumvirvel nu då?…
…det jag har kommit fram till (Sjukt spännande det här va? ?) är att min blogg ska vara som “En entreprenör och mammas dagbok” (Gud vad klyschigt det lät) med en blandning av företagande, vardagsinlägg från kontoret, vardagsinlägg hemifrån (men inte som i att jag kommer att dokumentera middagar och exakt vad vi gör varenda dag och så, utan mer utifrån mig och även hur barnen mår så klart. Det är oundvikligt eftersom sjukdom tyvärr är en så stor del av vårt liv), sociala medier och kommunikation (som ju är mitt jobb) och balans i livet (jobb vs. fritid) eftersom det numera är en stor bit för mig. (Jag jobbar ju på det även om jag är lååångt ifrån perfekt…)
Så… jag ser framför mig inlägg från en dag på kontoret, inlägg om hur det går för Mio, inlägg om sociala medier och kommunikation, inlägg med insikter om gud-vet-vad, inlägg om prissättning, nya idéer eller funderingar kring affärsplaner, processbeskrivningar och liknande. Ja men lite som nu de senaste veckorna. Men med en tydlig förändring i att det får rymmas lite mer vardag och tankar kring den. Men utan att jag för den sakens skull tappar sociala medier och entreprenörskap. Ja men som en entreprenör (inom kommunikation och sociala medier! och mammas dagbok som sagt! Är ni med? Låter det bra? För mig känns det alldeles perfekt. Jag skriver om allt som jag tycker är kul i mitt jobb, väver in lite vardag och får därmed en fin kontakt med er. För det saknar jag när jag bara skriver om sociala medier och entreprenörskapet. Er! ♡ Puss!
 
 

Kommentera (90)

Jag ska börja inspirationsföreläsa!

Hörni, igår hade jag ett samtal med min vän Kristina, och av en händelse så “råkade” vi börja prata om hösten och mina satsningar. Jag har funderat mycket under sommaren och har en hel del idéer som jag eventuellt vill sätta igång, men så vill jag ju som sagt fokusera och köra all in helhjärtat om jag ger mig in i nåt. Jag vill verkligen inte starta ett projekt som jag inte kan lägga min själ i. Och så måste det dessutom vara nånting som genererar i intäkter. Jag skulle helst ha lön därifrån snarare än från Mama Said, även om mitt fokus ligger på Mama Said-driften så klart. 
I alla fall… genom uteslutningsmetoden, och mätning av pirr i magen, så kom vi fram till vad jag ska göra! ? Och nu när det är bestämt så känns det så himla självklart. Jag ska föreläsa! Och då menar jag inte om sociala medier och entreprenörskap – det betalar för det första inte så bra och sen så finns det inte obegränsat med tillställningar där det passar – utan snarare inspirationsföreläsa! Så kul, eller hur? Jag har alltid tänkt att Vad tusan skulle jag säga då?? Jag kan väl inte inspirationsföreläsa?! Jag gillar inte när det blir för peppigt i stil med “You can do it!?” och sånt, så vad skulle jag säga då? Visst, det finns säkert stories att berätta men vad skulle själva poängen och den röda tråden vara? Vad skulle publiken få med sig? Ja men typ så har jag tänkt. Så vi började dissikera mina argument och kom fram till (mycket tack vare Kristina) vilka stories jag ska berätta, vad den röda tråden ska vara samt vad folk ska få med sig. Och det blir ju så bra! Jag HAR ju bra stories att berätta. Det kommer bli skrattigt, gråtigt, wow'igt, djupt, lättsamt och kul. 
Och det här passar finfint att kombinera med Mama Said och bloggen, så det känns klockrent, och jag är säker på att om jag verkligen, verkligen vill så kommer jag kunna göra det bra. Tror ni inte det? Nu har jag preciiis kläckt den här idén, så ni är med i mina allra första tankar. Jag behöver alltid ett par dagar (och nätter) på mig för att bestämma mig för huruvida jag ska gå vidare med en idé eller inte, men om jag ska låta pirret i magen avgöra så tror jag verkligen att jag kommer att göra det här. 
Och i såna fall så skriver jag ihop mina stories, paketererar det snyggt, skriver ihop vad det är för slags föreläsning så att folk kan läsa och boka, gör layout och en bokningssida, lägger ut en annons på Facebook och börjar sälja in det. Sen, medan folk rusar och köper biljetter…?, så tränar jag. Bra va? Tänker att mitten av november känns som ett bra tillfälle. Jag vet vilken lokal jag vill ha, men det återkommer jag till när det är bokat och klart.
PS. Och OM det nu skulle visa sig att jag om några dagar känner att Nää, det här var nog ändå ingen bra grej, ja men då ska jag tala om det för er, så att ni inte rusar iväg och letar efter biljetter ?

Kommentera (45)