År: 2018

Ett ja är alltid ett ja och ett nej är alltid ett nej

Hörnini, har ni tänkt på en sak? Eller ja jag har tänkt på en sak som jag tänkte lufta här nu. Nu ska vi se så att jag får till det utan att förvirra er för mycket. Men god morgon förresten!☀️För er som läser det här nu på morgonen när jag postar alltså…
Hur som helst, det jag vill prata om är tvetydighet. Att det så ofta tolkas in ett nja när någon säger ett ja, eller att någon säger ja till dig men så finns det surhet och bitterhet bakom det. Förstår ni hur jag menar? Jag har alltid tyckt att det har varit svårt att be om hjälp eftersom jag tänker på den andra personens situation. Typ “Hon har ju själv så mycket med sin dotter” eller “Det är väl lika tufft för honom att få ihop vardagen så hur ska han kunna avvara tid till mig?” Ja men ni fattar. Jag har liksom deras “ursäkter” i mig och struntar i att fråga. Och det är nog dels för att jag tror att folk har svårt för att säga nej om det inte kan/ vill, och därmed har svårt för att säga ja och faktiskt mena det. Historiskt i alla fall. Jag har börjat förändra den tanken och tycker egentligen att det är så himla enkelt. Säger man ja så är det ja, och det är den andra personens ansvar att bara säga ja om det är glatt, ärligt och kommer från hjärtat, eller hur?
Jag tar ofta diskussioner om det är något som jag inte riktigt håller med om, men säger jag sen ja så menar jag det. Och står för det. Mitt ja är liksom mitt ansvar, så om jag säger ja och egentligen är sur, bitter eller arg så är det mitt eget “fel”. För jag kan ju aldrig hålla någon annan ansvarig för mina handlingar. Det är aldrig någon annans fel att jag säger “Ja jag hjälper dig”, eller “Ja, jag hänger med!” och så vidare. Är ni med på vad jag menar? Då är det ju bättre att säga nej, det går ju det med eller hur? Jag älskar människor som säger ja och menar det. Eller som säger nej om de inte kan, vill, orkar, känner för det. Det är så enkelt. Ett ja är alltid ett ja och ett nej är alltid ett nej, och det är vårt eget ansvar att stå för det vi väljer, eller hur?

Kommentera (15)

Filminspelning och redigering för hela slanten

God kväll! Idag har jag och Johanna ägnat nästan hela dagen åt att spela in videos plus redigera dem i Final Cut. Det började med att vi intervjuade en kvinna i morse. Vi jobbar ju med Moderaterna, och i den här videon ställde vi frågor till henne från folk som inte är så intresserade av politik men som ändå har en röst att ge. Dagen började med utsläppt hår, så jag fick ett meddelande från Linda med frågan om vad det var frågan om. Jag måste ha mer utsläppt, det är bara det att det liksom inte blir nån frisyr av det. 

Haha… och innan Linda visste ordet av det så var ju håret uppsatt igen. Så klart. Så tråkigt. Ni får leta efter en tråkigare frisyrmänniska…
Inspelningen gick bra men som vanligt så tog det närmare en timme istället för de 10 minuter som jag hade trott. 
Sen skulle det klippas. Det är snabba ryck just nu. Vi har mååånga videos att spela in och klippa så det är bara att köra på i ett högt tempo. Jag lärde mig Final cut pro X, som vi klipper i, i julas när jag fick feeling och satt och nördade ner mig några dagar, men sen dess har jag inte jobbat i det så jag var minst sagt lite ringrostig. Och nybörjare i det verktyget ju. Men jag satte mig och skulle lära upp Johanna, min nya kollega, samtidigt som jag fräschade upp mina egna kunskaper och det gick till slut väldigt bra. Men oj vad man behöver tålamod när man håller på med sånt där. Jag vill gärna att det ska bli perfekt, i alla fall så perfekt som jag har kompetens till, och då ger jag mig inte förrän det blir så. Så vi satt och testade och testade och testade, och till slut så tack vare lite hjälp via Instagram… så fick vi till det. Yes!!
Nu har vi bara nio filmer till att klippa den här veckan. Och imorgon ska jag och Anni iväg till en annan kund och spela in en helt annan video. Och så kommer Elin och fotar.  Hon ska vara hos oss ett par timmar varje vecka och fota så att vi får hjälp med bilder. Det är särskilt bra nu när Mandy först är på semester och sen Anni. Men ni då hörni, hur är det med er?
 

Kommentera (0)

Kolla vad jag har köpt!

God morgon! Imorgon ska vi köra filminspelning hela dagen, med min iPhone X. Och det betyder ju att jag inte är särskilt nåbar för barnen, så jag har gått och köpt en gammal hederlig knapptelefon.
Den är sååå himla söt. Det enda man kan köra är ringa, skicka sms, fota och filma (oklart i vilken kvalitet men garanterat ganska dålig) och ställa alarm. Hur kul? Och jag älskar att hålla i den eftersom den är så liten.
Jag ville verkligen ha en vikbar så jag valde den här, den enda vikbara som jag hittade, från Denver. 429:- kostade den, på Teknikmagasinet, och sen gick jag och köpte ett kontantkort på Ica Maxi. Himla kul och väldigt mycket nostalgi. Mina barn tyckte att det var en sån telefon som finns i filmer medan jag tänkte på så himla mycket annat. Så många sms man har skickat från en sån här alltså ?
 

Kommentera (45)

Nu kickar vi igång podden igen

Nu hörni, är det dags att damma av podden igen och kicka igång den på allvar. Jag och Linda körde ett Skypemöte i morse där vi planerade den närmaste månaden, bestämde att vi skulle ha månadsmöte samt bestämde inspelningstider två månader framåt. Bra va? Ett av mina mål under hösten, och för alltid egentligen, är att inte ge mig in i saker om jag inte kan/ vill/ hinner göra det fullt ut. 
Här är några av de ämnen som vi kommer ha i kommande poddar. OBS! Ni får de nu i anteckningsform, men jag tror att ni förstår ändå? Och ni är mer än välkomna att fylla på listan, ni som lyssnar på podden.
  • Reflektion 
  • Verktyg/ onlinetjänster som vi använder
  • Ekonomi
  • Kvalitet
  • Framtid
  • Affärsplan
  • Work life balance 
  • Sälj
  • Prissättning
  • Bucket list
Vad tror ni? Låter det som bra ämnen? Jag är så peppad på att köra igång igen men vi har bestämt oss för att podda på vardagar i första hand. 
 

Kommentera (45)

Utegym, hemmajobb och hängtävling

God morgon! Eller nåt… Klockan är ju närmare halv tolv, men jag har ägnat morgonen till att jobba och att ha Skypemöte med Linda (mer om det senare). Och nu tänker ni kanske: Amen hon skulle ju inte jobba på kvällar och helger! Och det stämmer att jag inte per automatik ska jobba kvällar och helger, men ibland behöver jag förlägga arbetstid på helgen och det hade jag alltså gjort idag. Det fina är att den är “inrutad” och har ett slut. Bra va? Det blir så mycket lättare när jag har en arbetsplats att gå till, för den lämnar jag lättare än när jag har en laptop som får hänga med överallt.

Som vanligt har jag min följeslagare max två meter ifrån mig. Han är alltid där jag är om jag är hemma.

Hur som helst, igår var vi på stranden igen. Mio var hemma, mest för att han inte riktigt orkade hänga med tror jag, men även lite på grund av huvudvärken (som fortfarande kommer och går ganska mycket tyvärr. Ibland mer, ibland mindre. Jag ska göra en Mio-update sen så att ni får veta läget lite närmare)
Så det blev i alla fall i vanlig ordning jag och Alvin som drog till stranden. Den här gången hade han med sig en kompis dock, så jag satt mest uppe på land och lyssnade på podd och tittade på killarna som lekte med en boll i vattnet tills deras händer var alldeles skrynkliga.
Sen, på vägen hem, gick vi till utegymmet. Alvin älskar att träna med mig så vi stannade där och körde lite. Ja inte jag då, eftersom jag redan hade varit på gymmet på morgonen, men jag visade honom lite.

Barn är så otroligt grundstarka när de använder sina egna kroppar alltså.
Vi hade hängtävling, jag och Alvin… Ser att det ser ut som att mina fötter är i marken, men det är de alltså inte. Eller? ??
… och hann vann med typ en sekund. Så klart! Han är världsbäst på att hänga. (Japp, det innebär att jag är tvåa efter världsbästa ?)
Idag är det ju lite “kallt” och blåsigt ute och det passar alldeles utmärkt eftersom jag ska till Emporia och köpa en gammal traditionell mobiltelefon, plus att Mio behöver en massa diabetesprylar från Apoteket. Ni då? Vad ska ni göra idag?

Kommentera (15)

Några mobilbilder från senaste dagarna

Den här sommaren alltså… det tål att nämnas igen: Vilken fantastisk sommar vi har! Jag och Alvin är iväg och kvällsbadar varje dag.
 
Det finns inte en chans att jag skulle kunna komma undan. Ibland badar vi båda två och ibland är det bara han. Han är just nu heeelt inne på att dyka så vi sticker alltid ner till kajen här hemma och gör just det; dyker. Och dyker och dyker.
Häromkvällen var vi ute och åt födelsedagsmiddag (Alvin fyllde ju år förra veckan) med pappa Jonas och farbror Robert, och då blev det så klart ett kvällsdopp även efter det. Vi stack ner till Västra hamnen och Alvin dök ikapp med Robert. Jag och Mio satt som en tant och farbror på bryggan ?

Mina tre första arbetsdagar har gått jättebra. Och med bra menar jag att jag inte har jobbat på kvällarna. Nu är det ju lättare nu i början när det inte är lika hög belastning (det kommer knappt några mail nu mitt i sommaren till exempel, och vår kund som jag jobbar med kommer det bli högre tryck hos från och med nästnästa vecka) men det handlar till stor del om mitt eget mindset. För många gånger har jag ju suttit och jobbat kvällar och helger för att “komma ikapp” – något som jag aldrig kommer göra, det är bara att inse. Att komma ikapp behöver ju inte innebära att ALLT är fixat. Det FÅR lov att finnas saker som tas imorgon och det går också att säga nej. Och jag har som sagt börjat bra. Nu innebär det inte att jag aldrig kommer att jobba kvällar och helger, utan jag har ungefär 4-6 timmar per vecka som jag behöver svara på kommentarer på Facebook för vår kunds räkning. Men då gör jag bara det och ingenting annat. Så ja, jag tycker som sagt att det har gått bra.
Jag har ju vår nya kollega, Johanna, vid min sida och det är alldeles toppen. Hon har bara varit där i två och en halv dag men det har redan hjälpt, och ju mer upplärd hon blir desto bättre kommer det ju bli! Igår höll vi på att preppa inför en filminspelning som vi ska ha på måndag och nästa vecka är det tänkt att hon ska lära sig att klippa videos. Vi får se hur snabbt det går… det är liksom ingenting man lär sig på en kvart…
Det som har varit så himla fint med den här sommaren är att jag har fått hänga så otroligt mycket med den här lilla killen. Normalt sett hade han kanske valt kompisarna, men om det är bad involverat så måste ju även jag vara med. Då är det bra att hänga med henne. Han fyllde ju 11 förra veckan så jag suger åt mig allt vad jag kan av de här sista åren innan han inte vill hänga med mig lika mycket mer… ♡
Nu hörnini så ska jag äta frukost och gå till gymmet. Jag körde BodyJam (danspass) för första gången på länge igår kväll, och det var såååå underbart. Jag älskar, älskar, älskar danspass och vill verkligen rekommendera det till ALLA. Någon slags dans borde det finnas för alla! Och jag vet att det känns som att man bara flaxar omkring första gångerna, men tro mig, det blir bättre gång 3! Och det ÄR ingen som bryr sig, alla har fullt upp med att själva få till det. Testa att dansa! Ni kommer att bli lyckligare, och dessutom så rör man ju på sig. Testa!! ♡

Kommentera (30)

Organisera och strukturera för att få mer frihet

Jag har så himla lätt att tro att ju mer jag organiserar, strukturerar och planerar min tid, desto mindre frihet får jag… Men jag VET ju att det är precis tvärtom. Och det är så himla skönt när jag har den insikten eftersom livet blir så mycket enklare då. Nu när jag har haft lång semester så har jag verkligen hunnit komma ikapp med alla pappershögar, mail och to do-listor och kan börja om på noll. Min inkorg är nollad (Ja alltså jag hade 11,600 mail… och nu har jag lagt de alla i en egen mailkorg som heter “gamla mail” – bara så att jag kunde nolla inkorgn. Smart va?), jag har ingen pappershög nånstans (varken på kontoret eller hemma) och all ekonomi till och med juni är snart klar. Johanna, min nya kollega sitter med den här bredvid mig. Och det hörni, är en ovan känsla… att mina saker blir gjorda fast jag inte gör de själv. Wow alltså! Mitt prio just nu är ju vår kund, men det är ändå så häftigt att det andra inte behöver läggas på hög under tiden utan blir gjort i tid utan att jag jobbar ihjäl mig. Det ger mig utrymme att hinna reflektera över det här med hur jag organiserar saker… att det hjälper att göra det för att skapa mer frihet. Så himla härligt ju! ?
Mer tid till vänner, familj och nöjen vetja! 
 

Kommentera (0)

Hur gick det nu då?

Tjoho! Första arbetsdagen är avklarad. Och jag som har pratat och tänkt så mycket på att jag verkligen ska lugna ner mig och inte jobba på kvällarna och inte göra tusen saker samtidigt utan följa min plan för dagen… hur har det nu gått så här dag ett då?
Jo men jag ska erkänna att jag flera gånger under dagen har tänkt att “Äsch, det där tar jag ikväll”, men så har jag kommit på mig själv. Haha… Det är ju helt sjukt att det ska vara så svårt. Jag lyssnade på en podd i morse när jag cyklade till jobbet; Framgångspoddens senaste avsnitt med Johannes Hansen  – och där säger han något väldigt klokt: “Som entreprenör måste man förlika sig med att man går och lägger sig med problem och man vaknar med problem.” Nåt sånt! Och det stämmer så jäkla bra! Det är bara att inse. Jorden går inte under för att nåt får vänta till morgondagen, det vet jag ju, nu ska jag bara lära mig att leva på det sättet också. Och det kommer bli mycket lättare nu när jag har en ny kollega som ska hjälpa mig. Säg hej till Johanna?
 
 
 

Kommentera (15)

Sista semesterdagen

 

Jaha! Då har jag alltså avnjutit sista semesterdagen för den här sommaren. Jag har varit borta från kontoret lääänge, men har jobbat lagom mycket och kopplat av lagom mycket så det känns som en alldeles perfekt mix av jobb och ledighet. Men nu ska jag kavla upp ärmarna och köra på rätt hårt fram till mitten av september. Vi är en person kort, vilket innebär att jag kommer jobba en hel del ute hos vår kund under en period. Men fortfarande utan att förlägga en massa arbetstid kvällar och helger om det inte är så att vi har en peak. 

Hur som helst, den här sommaren har på så många sätt varit helt magsik. Jag har…
… umgåtts hur mycket som helst med barnen
… varit massor av timmar på stranden och badat
… läst flera böcker och även skrivit med papper och penna (!) Det ni!
… börjat samla på såna här figurer. Har alltid älskat såna sen jag var liten, och har hittills bara en i min samling, men det kommer
… läst alla tidningar som går att få tag i
… varit ute och ätit och druckit med vänner
… pratat, pratat, pratat med vänner
… påbörjat (och kommit långt) med vår nya affärsplan
… planerat hösten jobbmässigt (även om jag har en del kvar)…
… varit i Stockholms skärgård och vaknat till den här utsikten varje morgon
… varit i Småland
… varit på Gothia cup och på Knippla
… kört många, många mil med bilen
… kommit till flera kloka insikter
… kört meditation nästan varje morgon (och planerar att fortsätta med det när jag börjar jobba)
… och helt enkelt haft det väldigt, väldigt bra! Men imorgon är det alltså dags för allvaret igen. Ena sidan av mig vill vara den här lugna personen som har massor av tid till barnen, men andra sidan älskar att det drar igång igen. Ännu roligare är det sen i mitten på augusti när hela Sverige vaknar till liv. Just nu känns det fortfarande lite semesteraktigt i luften, eller hur? Ni då? Hur har ni haft det? Eller ni kanske fortfarande har semester? Eller ska påbörja semestern snart kanske?
 

Kommentera (30)

Nu sker det förändring här

Den här semestern alltså… det är första gången på… ett år tror jag, som jag verkligen har hunnit stanna upp och tänka efter. Och jag har nämnt det för er flera gånger tidigare, men det tål att upprepas, för jag går nämligen och tänker på det väldigt, väldigt mycket. Jag måste göra en radikal förändring i höst. Och jag planerar att den ska vara for life.
Jag har alltid varit en person som har sökt mig till arbetsplatser där det är högt tempo och där jag får lov att jobba som mest när det är mycket och göra, och kan jobba mindre när det är lugnt. Och det är ju fint om det funkar i praktiken. Sen jag blev egenföretagare har det dock varit ganska svårt… jag är nämligen världssämst på att sätta gränser för mig själv och tänker alltid att “Ja men det där gör jag ikväll” och “Ja men det är lugnt, jag fixar det under helgmorgnarna”. Alltid! Varje vecka. Hela tiden. Jag har liksom utgått från att mina veckor, mitt liv, ser ut så att jag först jobbar här hemma på morgonen innan barnen vaknar, sen jobbar jag på kontoret, och sen jobbar jag här hemma igen på kvällen, och så på helgerna. Det är ju helt sjukt! Helt jäkla sinnessjukt. 
Det är helt okej att göra det under hektiska perioder – då skulle jag utan några som helst problem kunna jobba hur mycket som helst – men det är det där med att jag ALDRIG låter min hjärna få ett break, att jag alltid är så tillgänglig och… framförallt… att jag planerar arbetstid på kvällar och helger som om det vore det mest normala i världen.
Som egenföretagare får man räkna med att det är mycket ibland, ja det händer även anställda så klart, så ÄR det ju, men att förutsätta att mitt arbete är centrum av mitt liv, att det (arbetet) liksom kan förvänta sig att jag alltid jobbar, det är helt snett. Det är fel! Och jag måste förändra det. Det som inte hinns med under dagen får göras dagen efter, och från och med nu så kommer mina arbetsdagar vara åtta timmar långa, om det inte sker något utöver det vanliga förstås (Än en gång, jag pratar om det vardagliga, det som sker VARJE dag och har så gjort under lång tid). Om jag börjar 9 så jobbar jag till 18 och sen är arbetsdagen slut, och kommer jag 8 så jobbar jag till 17. Åtta timmar om dagen alltså, men jag vet redan nu att det kommer att bli mer flexibelt än det låter… det funkar inte att vara så precis i verkligheten, men ni (och framförallt jag) förstår poängen, eller hur?!
Just det… en liten detalj är att nu i augusti och september så kommer jag behöva göra en del kvällsjobb eftersom vi har en kund med ett väldigt aktivt Facebook-flöde som behöver support kvällstid, men det kommer jag ta igen genom att gå hem tidigare. Och så ska jag turas om med en kollega så att vi delar på det. Men också: Jag ska se det som jobb och jag ska räkna tiden, jag ska inte bara låtsas som ingenting, är ni med?
Vad har jag för plan för att det här ska fungera nu då? Ja för i ärlighetens namn så är jag svinorolig att jag ska “glömma” bort det här nu när saker börjar rulla igång och att jag snart sitter i samma karusell och inte kan stanna. Men det VILL JAG VERKLIGEN inte… Så jag har sagt det högt till mina vänner, skrivit ner det till mig själv, sagt det till barnen OCH flyttat in datorn i sovrummet. Skapat en arbetsplats där jag sitter och jobbar, inget annat. 

Plötsligt står inte datorn i mitten av lägenheten längre, där jag alltid är nära och kan “råka” sätta mig och jobba. Bra va? Håll nu tummarna för mig att jag klarar det här!
Och som sagt – det innebär inte att jag inte kommer att behöva jobba över utan mer att jag inte ska se det som en självklarhet att min arbetstid är… alltid. Det är liksom väldigt mycket en arbetsplats att sätta sig här. Innan jag har suttit med min laptop vid matbordet. 

Ok, nu ska jag sluta. Jag har fått fram det jag ville säga tror jag. Jag orkar inte läsa igenom blogginlägget och korra idag utan ska lägga mig och läsa lite istället innan vi ska gå och lägga oss. Puss på er och hoppas att ni tror på mig. Jag behöver verkligen det för jag är livrädd för mig själv?♡
 

Kommentera (75)