Igår hade Mio jätteont i huvudet hela dagen. Mitt älskade lilla barn ♡
Jag hoppas att läkaren hör av sig innan vår telefontid på fredag. Jag undrar så om det är Addisons sjukdom han har. Läkaren i Tyskland var ju 100 procent säker på det till en början, men tvekade sen när värdena förändrades. Jag funderar på om vi har hittat sjukdomen i ett väldigt tidigt skede, precis som vi gjorde med hans diabetes. Skulle det vara så så skulle det bara vara negativt eftersom han har haft huvudvärken sen han var riktigt liten. Åh, det här är så frustrerande, och som vanligt så handlar det om tid. Det är bara att vänta. Vänta tills läkaren ringer, vänta tills remissen blir ivägskickad, vänta tills vi får en tid hem i brevlådan, vänta tills vi ska till endokrinologen och vänta tills provsvaren kommer. En ständig väntan, det är vad det innebär att vara sjuk. Man får verkligen lära sig att ha tålamod. Fast det har jag ju inte så jag vet inte om jag har lärt mig så mycket av de här åren egentligen… och om jag ens vill lära mig…
Tänk vilken tur att han har lilla Bruno som ofta ligger och myser med honom.
Stackars Mio! Jag har följt dig sedan långt innan Mio blev sjuk och det är svårt att föreställa sig hur denna väntan känns. Kram <3
Ja du har ju varit med länge!! 🙂 Kram <3
ha en underbar dag
kram kramis