Månad: januari 2018

Lite av varje

Egopeppigt inlägg – Nu jäklar är jag stark igen!

Av Alexandra Bylund / 4 januari 2018, 06:00

God morgon kära ni! Förbered er nu på en himlans massa egopepp i det här inlägget.
Det är så otroligt härligt när det vänder. Eftersom jag hade en rätt dålig träningsperiod tidigt i höstas så fick jag känna på det i form av att jag lyfte mindre och mindre för varje pass jag körde. Jag blev helt enkelt svagare för varje pass. Och hur mycket jag än VET att det alltid bara är en period så är det klart att det inte direkt ökar motivationen.
Men NU är jag på g igen. Nu har trenden vänt, och det fina med att vara en person som tränar regelbundet, är att muskelminnet finns ju där. Så när man väl lägger manken till så går det rätt fort.
Och det positiva med att ha varit nere på botten och härjat lite är att det är så FANTASTISKT kul när det sen vänder. När man lyfter tyngre och tyngre för varje pass, och självförtroendet bara växer.
Igår morse körde jag ett styrkepass med min PT och jag hade sån jäkla power! Nu är jag på g och snart tillbaka där jag var innan sommaren. Åh vad det känns härligt!
Jag ska komma ihåg det här nästa gång jag hamnar i en svacka… att det blir otroligt roligt när jag sen tar tag i det så att det vänder. För då får man så snabba resultat. Är man redan på sitt starkaste så är det mycket svårare. Det finns inte nåt ont som inte har nåt gott med sig, eller hur?
Till och med på bänkpressen var jag extra stark idag. Det är annars en av mina svaga punkter.
Halleluja! Ja men ni hör ju hur frälst jag är. 
PS. En sak som jag älskar med min träning är att jag inte har NÅGRA som helst utseendemål, det handlar mer bara om prestation. Hur är det för er? Har ni utseendemål? Prestationsmål? Inga mål alls? Ingenting av det är rätt eller fel men jag tycker bara att det är så befriande att “bara” ha prestationsmål, som inte är så bara det heller.

Kommentera (0)
Lite av varje

Hur går det med makeovern då?

Av Alexandra Bylund / 3 januari 2018, 19:12

Jag pratade ju, häromdagen, om att jag vill göra en makeover – och jag tänker att ni knappt kan sova om nätterna av nyfikenhet. Hur har det gått egentligen? Jo men tackar som frågar, det har gått alldeles utmärkt.
Jag var och solade en gång mellan jul och nyår, och det kändes väl bra. Jag tyckte att jag fick färg på kroppen, det ser jag om inte annat på märkena efter trosorna, men i ansiktet var jag lika blek. 
Det bekräftade min fina vän och kollega Mandy igår morse när vi var tillbaka på kontoret. 
– Skulle du inte sola? 
Men så igår eftermiddag gick jag, efter tre dygns HYSTERISK huvudvärk, till naprapaten för att knäcka bort det stela i nacken och bröstryggen, och vips när jag kom tillbaka till kontoret så lät det annorlunda:
– VA?? Har du solat också? Du är ju jättebrun!
Både Anni och Mandy tyckte att jag var jättebrun efter naprapaten. Alltså att det var jättestor skillnad, och jag tror bannemej att det beror på nån slags blodtillförsel till huvudet. Kan det vara så att blodcirkulationen har varit så dålig på grund av att jag var så stel? Ja men det MÅSTE ha varit så för jag kan ju själv se hur jag har fått tillbaka färgen i ansiktet. Jag är inte genomskinlig längre. YAY!
Och så idag så gick jag på ansiktsbehandling. Det är första gången på… få se nu… 20 år. Hjälp, vad gammal man är när man säger att det var 20 år sen! 
Och oj vad underskattat det här med ansiktsbehandling har varit i min värld. Men det är ju sååå skönt. Så rogivande.
Jag gjorde en djuprengöring eftersom jag inte har nån problemhy att fokusera på, och sa att jag ville ha en massa fukt eftersom det är mitt i vintern. Jag är alltid torrare i hyn på vintern. Är ni också det? Är alla det liksom? Alltså jag menar, är det så det är? Att man är torrare på vintern?
Även om jag ser lite härdad ut i ansiktet så här efteråt så känner jag mig så ung och fräsch. Det ser ni väl?
Ja men det här kommer jag definitivt att göra om. Jag känner mig så reeeeen och vill aldrig sminka mig igen.
Och imorgon ska jag till läkaren med mitt onda finger. För nä, det har verkligen inte blivit bättre. Snart är jag en hel person. Jag lagar mig och fixar mig så här i början av året, fint va? 

Kommentera (0)
Lite av varje

Träningsmål 2018

Av Alexandra Bylund / 3 januari 2018, 11:00

Har ni några träningsmål för 2018? Om inte så har jag ett förslag! Förr var jag typen som ofta “började om”, som tänkte att nu jäklar ska jag köra igång med den här typen av träning och köra X antal gånger i veckan. Och så körde jag hårt, gick liksom all in för att sen efter ett tag tappa lusten. Det kunde räcka med en förkylning eller nåt annat slags avbrott, så var jag av banan. Och då är det så otroligt svårt att hoppa på tåget igen, eftersom man måste börja om från början. 
Så istället för att köra all in, börja om, testa nya träningsformer och så vidare så bestämde jag mig en dag för att “Jag är en person som tränar!” Punkt! 
Och om jag är en person som tränar så är det okej att få svackor ibland, det är okej att vabba, att vara sjuk, att inte kunna träna för att jag är bortrest och så vidare. Så är ju livet! Det är precis som med allt annat, ibland tvingas man prioritera bort saker av olika anledningar. Och ibland är man mer motiverad än annars. Det TILLHÖR!
Tidigt i höstas hade jag en liten svacka i styrketräningen, det är aldrig kul när man är svagare än man brukar men så samtidigt så visste jag ju vad det berodde på: Jag hade tränat mindre. Och det har jag ju bestämt mig för att acceptera. Det är ju som sagt okej att vara mindre motiverad ibland, jag är ändå en person som tränar.
Och nu är det SVINKUL igen eftersom jag lyfter tyngre och tyngre för varje gång jag går till gymmet, och det ÄVEN om jag inte är lika stark som i våras. Jag blir liksom ändå glad av själva progressionen. Och den kommer ALLTID när man har haft en svacka om man bara fortsätter. Så det är det det handlar om. Man måste fortsätta trots att det går trögt, trots att man har en motivationssvacka.
Och när du har en motivationssvacka så försök att inte värdera vikterna du lyfter eller kilometerna du springer utan bara GÖR det… Inte lika ofta kanske, men nån gång då och då eftersom du “är en person som tränar”. Snart kommer nämligen motivationen tillbaka, det lovar jag. Och då är det himla skönt att du inte la av helt. Det är svårare att hitta motivationen när du är på noll än om du nånstans lite, lite grann har hållit uppe träningen. Bara pyttelite i alla fall.
Så bestäm dig för att 2018 är året då du ska bli en person som tränar. Inte “Nu jäklar så kör jag” utan mer att du bara är en tränande person som har hela livet på dig att träna. Som inte blir stressad av att en förkylning pausar träningen, för du kan ju bara fortsätta sen, det är lugnt. Eller hur? Förstår ni hur jag menar? 
Har ni några träningsmål för 2018?

Kommentera (0)
Entreprenörskap

Älskar när vi får nya kunder!

Av Alexandra Bylund / 3 januari 2018, 06:04

God morgon denna tidiga morgon! Jag längtar tillbaka till mina jullovsmorgnar! 😉
Men det gör inget, för det är ändå så himla kul att vara igång igen. Igår fick vi två nya kunder! Och det är en sån härlig känsla när vi får det. Det är inte bara det att jag vet att vi tjänar mer när vi har fler kunder, utan det är nån slags tillfredsställande känsla att vi får lov att sköta deras kommunikation och sociala medier. Att de liksom lägger ansvaret på oss och litar på att vi ska öka kundinströmningen (eller vad det nu är som ska öka). Vi alla brinner så otroligt starkt för det vi gör och har en enorm yrkesstolthet, och jag tror att det är det, mer än själva intäkterna, som gör att det är så OTROLIGT kul när vi får nya kunder. Och när befintliga kunder vill förlänga avtalen. DÅ har vi ju verkligen tillfört värde. Älskar det.

Och igår så fick vi alltså två nya uppdrag plus att jag ju fick förfrågan om att börja skriva krönikor  för en tidning. Visst börjar 2018 bra hörni? Ja, lite skrockfull är jag nog. Jag gillar i alla fall när det börjar bra! Då får jag en bra känsla! Och den ska jag rida på. Jag är inte rädd för att jinxa saker, tvärtom så tror jag att om jag tror på framgång så kommer den. Hur är ni? Är ni rädda för att jinxa eller är ni mer för “The Secret”-grejen – det vill säga att det ni uttalar och tror på lättare kan bli verklighet?
Hur som helst! HEJ 2018! Du är sååå välkommen! Just bring it on! Jag är sååå förväntansfull.
 

Kommentera (0)
Barnen

Första arbetsdagen avklarad – och provtagningar gjorda

Av Alexandra Bylund / 2 januari 2018, 19:37

Så! Då var första arbetsdagen avklarad. Har ni jobbat idag eller är ni fortfarande lediga? Som ni vet så började dagen med att Mio skulle ta prover igen, och den här gången svimmade han INTE. Så himla skönt. Han låg ner under hela provtagningen. Jag har ingen aning om det var det som hjälpte eller om det bara var tur. Han är ju rädd, då hjälper det väl inte att ligga ner, eller? I vilket fall som helst så gick det bra.
Det var en trött liten kille som satt på vårdcentralen klockan åtta i morse. Det kanske var därför det gick så bra. Han kanske inte orkade vara för orolig 😉
Sen gick jag till kontoret. Vi startade med vårt vanliga veckomöte och gick igenom allt som ska göras denna korta minivecka (kan vi inte alltid ha det så? Tredagarsveckor for the win, eller hur?!)
På eftermiddagen hade jag möte med en kille som skrev till mig i mellandagarna och undrade om vi kunde ses för att prata om ett eventuellt samarbete.
Ett av mina mål för 2018 är som sagt att vara rakare och “kasta upp sakerna/ frågorna på bordet”, och i det här fallet var det att fråga lite närmare vad han menade. Innan jag sa ja alltså.
Konstigt nog så tycker jag att det är lite svårt att “ifrågasätta” på det sättet, men det ÄR ju inget konstigt med det, eller hur? Och han tyckte nog inte att det var ett dugg märkligt när jag skrev och frågade vad han lite mer specifikt hade tänkt sig.
Och så möttes vi alltså idag, och det var ett jättebra möte. Jag älskar när jag träffar personer som, precis som jag själv, går mycket på magänsla. Det är alltid kul att prata med folk som har likheter med en själv. 
Resultatet då? Jo men det är faktiskt jättekul. Jag ska börja skriva krönikor inom mitt expertisområde (sociala medier och kommunikation) för en tidning cirka var tredje vecka. Ännu mer innehåll som ska produceras alltså. Men det är bara kul! Och vi tjänar ju på det förstås. Om jag kan nå ut ännu mer med vad jag kan, så kommer det också ge Mama Said mer. Så klart. Jag är noga med att välja vart jag ska lägga min tid, men det här känns väldigt värt!
Lite senare under eftermiddagen satte jag och Amanda oss i köket för att göra upp en 2018-plan för en av våra kunder, och då fick vi minsann finbesök av “Henrik-på-banken”. Ja men det har typ blivit så att vi inte kan säga hans namn utan hela den ändelsen. Det är, som ni kanske förstår, vår bankkille. Som vi alltid blir lika glada över att träffa. Vi ska ses igen på torsdag när vi ska spela in nya sponsorslingor. De (Swedbank) sponsrar nämligen vår podcast “På Insidan“. 
Nu är jag hemma och sitter i pyjamas med tända ljus och två barn bredvid mig som vill spela spel. Så jag säger hejdå för en liten stund. Puss
 

Kommentera (0)
Lite av varje

Varför dricker jag inte alkohol?

Av Alexandra Bylund / 2 januari 2018, 11:00

Det var någon som ställde frågan om varför jag inte dricker alkohol. Bra fråga. Jag undrar också alltid varför de som inte dricker alkohol inte gör det, även om jag VET att det inte är något onormalt eller något som man ens ska behöva svara på om man inte vill. Men det ÄR ju fortfarande så att det är vanligare att folk dricker än inte.
Men vet ni vad? Jag dricker absolut alkohol! Jag älskar att dricka när det är fest, då dricker jag gärna bubbel eller vitt vin.
Jag letade igenom mina bilder på Facebook och ser att jag många gånger har ett glas bubbel i handen. Här är nog enda gången som jag sitter med en drink. Den här sommaren alltså… jag minns den väldigt väl. Jag och Maria hade sååå himla kul och det var mycket fest och mycket kul. Jag har inte alls samma tempo idag, men det var verkligen superkul då.
På vintern kan jag ta ett och annat glas rött vin också, men jag är ingen hemmadrickare. Jag tycker att det är godare att dricka läsk, vatten, juice, whatever om jag bara sitter hemma, men tycker att det är svinkul och festligt att dricka bubbel när det vankas fest. 
Det här var när jag och Anni kom första dagen till Gotland när vi var där under Almedalsveckan för några år sen. Vi firade så klart med bubbel.
Jag har inga regler kring hur och när jag dricker, utan det kommer av sig själv – jag dricker helt enkelt när det är fest, annars har jag inget sug. Så det där med att inte dricka när det är julafton är alltså ingen uppoffring för mig, och visst hade jag kunnat ta ett glas bubbel tillsammans med Tina igår när vi var i Båstad, men ofta kan jag prioritera att vara pigg i kroppen och kunna träna dagen efter istället, om det ändå inte är fest. Och eftersom Tina inte heller är något större fan av att dricka för drickandes skull så höll vi oss till vatten och Pepsi. Inte för att det kändes bättre utan bara för att vi inte kände för alkohol. Så det där är alltså ingen stor fråga för mig.
Hur är ni med alkohol? Dricker ni ofta ett glas vin hemma i soffan framför tv'n? Eller hellre på fest? Jag tror att jag är rätt ovanlig i mitt drickande, är det inte så? 

Kommentera (0)
Lite av varje

God morgon 2018 års första arbetsdag

Av Alexandra Bylund / 2 januari 2018, 06:00

Idag är det första arbetsdagen på nya året, men först ska vi till vårdcentralen och ta prover på Mio. Jag ber till högre makter att han inte ska svimma den här gången. Det är så obehagligt när han gör det, men han är ju så rädd för sprutor, och de senaste två gångerna har han svimmat så jag får liksom räkna med det.
Mitt lilla hjärta… Håll tummarna för att han inte svimmar ♡

Jag vet inte när vi kommer att få svar på proverna men eftersom han ska läggas in nästa vecka så gissar jag att det blir då.
Hur som helst – jag hade på ett sätt gärna kunna vara ledig en vecka till, men så tycker jag på ett annat sätt att det ska bli skönt att börja jobba nu när allt inte går i 190. Det blir en liten smygstart eftersom många fortfarande är lediga. Hur är det för er? När börjar ni jobba?
Jag har bara ett möte idag, och några poddinspelningar senare i veckan, och annars tänker jag att jag ska ta den här veckan till att förbereda min föreläsning som jag ska ha snart – om neurokommunikation. 
Jag har som sagt läst lite i den här boken och kommer att hämta vissa grejer därifrån, men det krävs mycket mer än så.
Jag ska föreläsa för ett gäng som är ganska högt uppsatta och som inte själva jobbar med sociala medier och kommunikation, så för de är det inte intressant att få konkreta råd på HUR man ska kommunicera för att nå ut (det som jag ofta föreläser om), utan här är det viktigare att prata om VARFÖR. Vad är det (i hjärnan) som gör att vi tror extra mycket på sånt som vi har hört om förut till exempel? Typ sånt. Och vissa av de grejerna skriver Henrik Fexeus om, men jag behöver lite mer – och det blir mitt fokus den här veckan, dels att hitta böcker och sajter och dels att “bygga” min föreläsning. Det tar alltid lång tid att göra det så här första gången, men sen när det är gjort så går det ju att återanvända om och om igen. Sånt gillar jag.
 

Kommentera (0)
Lite av varje

Ät så många färger som möjligt varje dag

Av Alexandra Bylund / 1 januari 2018, 18:39

Nääe vet ni vad… Hur står det till med era kroppar så här efter jul och nyår? Är ni fortfarande mätta efter all julmat? Jag känner mig ständigt mätt och är inte sugen på någonting alls. Efter den här hösten, och med julen och all julmat som härlig topping
på det, så känner jag verkligen att jag måste äta mer hälsosamt.
Inte det att jag ska gå på nån diet eller förbjuda mig själv att äta vissa saker, nej jag ska istället äta MER. Det låter kanske knäppt, men jag ska förklara: Även om jag äter, låt oss säga pizza eller nåt annat onyttigt, så vill jag vara mer noggrann
med att även få i mig sånt som det finns näring i. 
Jag har hittat en ny favvissallad på Holy Greens – Heja Hummus – så nu kan jag varva den med min Cesar. Mums!
Ett superenkelt sätt att säkerställa att man får i sig näring är att äta så många färger som möjligt varje dag. Jag tänker ofta på det och kan tack vare det ofta göra bättre val. Vill jag ha det eller det? Står jag och tvekar mellan två rätter så
väljer jag den med flest färger i. Smidigt va? Och ibland tävlar jag och barnen i “Vem har ätit flest färger?” Tyvärr så vinner alltid jag. 
Sushi – om man äter vegetarisk som jag gör – är det inte så himla många färger i, men i alla fall fler än i pizza. 

PS. Lösgodis och sylt räknas inte nej.

Kommentera (0)
Barnen

En riktig bakisdag

Av Alexandra Bylund / 1 januari 2018, 16:26

Nyårsdagen är ju en riktig bakisdag, och av någon underlig anledning så går jag omkring och känner mig riktigt bakis dag. Jag drack ju ingenting igår så det är inte möjligt att jag är bakis, så det är väl helt enkelt det att jag gick och la mig så sent.
När vi kom hem så slängde jag i alla fall genast av mig kläderna och hoppade i pyjamas och raggsockor – ja men det är ju nyårsdagen idag som sagt och alla är bakis – och la mig i soffan i fem minuter.
Men så fick jag nåt konstigt ryck och började packa upp, tvätta, vika gammal tvätt, plocka ner julgranen och julpyntet, gå ner i källaren… ja ni vet allt sånt där som man oftast INTE gör när man är bakis. Jag börjar ju jobba imorgon så det känns VÄLDIGT skönt att få ut julen först dock. Jag har tagit bort allt utom ljusstakarna som står i fönstren. Det är ju fint med lite ljus tänker jag.
Jag har, varje dag under jullovet, sett till att barnen har hängt så lite som möjligt vid sina datorer och spel, men idag är det fritt fram känner jag. De får också ha en bakisdag så klart.
Så då vet man vart man hittar dem. En här…
… och en här.
Alvin pendlar alltid mellan att sitta i den röda stolen, i soffan, på golvet och hoppandes på en pilatesboll. Oftast hoppar han på pilatesbollen och dunkar in fötterna i skåpet. Ja medan han spelar alltså. Men idag är det tydligen golvet som gäller.
Jag slängde ihop köttbullar till barnen när vi kom hem och nu kommer nästa stora fråga: VAD SKA VI ÄTA TILL MIDDAG? Är det pizza som gäller? Man kanske bara ska anamma trenden och köra på det. Jag orkar i alla fall inte laga nåt. Nu vill jag bara slöa.
Vad hittar ni på idag? Är ni slöa? Har ni kastat ut julen?
 

Kommentera (0)
Barnen

Nyårsafton i 24 bilder

Av Alexandra Bylund / 1 januari 2018, 09:39

God morgon! Hur hade ni det igår? Var det en bra nyårsafton? Är ni trötta? Bakis? Här blev det jättelyckat och även om jag inte är bakis (det blev en nykter nyårsafton) så är jag svintrött. Vi kom i säng sent och jag somnade nog vid 01,30.
Hur som helst. Jag vaknade själv hemma på morgonen och stack, direkt efter frukosten, iväg på ett extra långt Body Jam-pass. Sen åkte jag och hämtade barnen hos pappa Jonas.
Det tar bara en timme att köra till Båstad och vi lyssnade på musik hela vägen upp. Som vanligt körde vi önsketimme: en låt var i tur och ordning. Och igår var det lite extra mycket “Happy new year”, “Millennium 2”, ABBA och “We are the champions”. Nyårslåtar ändå, eller hur?
När vi kom fram till Riviera strand, där vi skulle bo, fick vi direkt ett gott intryck. Och vi är rätt känsliga skulle jag vilja påstå. Vi kan direkt känna om vi gillar stämningen när vi kommer till ett nytt ställe. Och det här gillade vi verkligen. Jag älskar när man blir bemött på ett sätt så att man reagerar för att det är så positivt. Alla var så trevliga och tillmötesgående. 
Och rummet låg perfekt. Nära receptionen, nära garaget (vi hade mycket packning) och nära poolhuset. 
Det var svårt att få barnen att göra annat än att gå direkt till poolen.
Det var en stor inomhuspool väl anpassad för barn. De hade hur mycket leksaker som helst där och barnen hade sååå kul.
När vi är iväg så här tillsammans är de himla duktiga på att komma på roliga lekar tillsammans. Det tar en stund men sen har de liksom nåt som de gör om och om igen.
Mio fick gå upp när han fick ont i huvudet, men var med på ett litet hörn ändå.
Och jag fick gå upp när jag började frysa (efter en liten stund bara) men var också med på ett litet hörn en stund.
Tills jag kastade bollen rakt i huvudet på en liten kille. Oops! Tur att det var en uppblåsbar, det hade blivit så jobbigt om det hade varit en basketboll.
Sen satt jag mest och tittade på barnen. Ocn njöt av att de hade så kul och av att göra typ ingenting. 
Efter badet gick vi upp och åt mat. Vi hade liksom bara halvätit lunch så det blev tidig middag. Jag dukade upp med guldduk, strösslade stjärnor över bordet och tände ljus. Det blev välidgt mysigt. 
Eftersom vi inte kunde laga mat här så blev det kallskuret, men det funkade alldeles utmärkt.
Vi får alltid vänta på Mio innan vi kan börja äta, eftersom han ska ta blodsocker, insulin och så vidare. Och han tar alltid tiiiid på sig. Han är inte typen som rusar genom livet. Så jag och Alvin skålade så länge.
Skål!

Sen kom Mio och skålade med oss. 
Vi pratade vi om vad vi ville göra 2018. Alvin vill åka till Madrid och se El Clasico, Mio vill bli frisk och jag vill ha friska barn. Bland annat. Vi skålade i 7UP och Festis.
Efter maten gick vi och… tadaaaa… badade igen. Så klart.
Både Mio och Alvin är outtröttliga när det kommer till vatten.
Då träffade vi också Tina och hennes dotter, som vi alltså hade bestämt med. Det här blev ju en väldigt spontan resa så det var superkul att de också ville hänga på.
Efter flera timmars (!) bad gick vi upp och bytte om till nyårskläderna igen.
Jag hade världens skönaste byxdress på mig, från Monki. 300 kr och det skönaste jag har haft på mig nånsin tror jag. 
Vi kollade på de sista tjugo minuterna av Grease.
Och så tog vi en runda med Bruno.
Det är så lyxigt att bo i bottenplan när man har hund.
Sen gick vi äntligen till lobbyn och träffade Tina och hennes dotter som är lika gammal som Mio. Tina är min barndomsvän.
Vi satt där ända till midnatt och pratade en massa, och Bruno fick också vara med hela tiden. Vid tolvslaget testade vi att vara utomhus med Bruno – och han som är LIVRÄDD för alla vuxna människor – var den coolaste hunden i världen. Han reagerade inte ens över raketerna utan gick omkring och nosade och drack regnvatten från terrassgolvet.
Jag tog inga bilder vid tolvslaget men fångade en raket sådär tio över.
Och nu hörni, ska jag packa ihop våra grejer och väcka barnen. Det är dags att gå och äta frukost snart, för vi ska lämna rummet klockan 11. Det här blev en riktigt lyckad nyårsafton och jag kan verkligen tänka mig att fira här på Riviera Strand  igen. Jag skulle gärna åka hit på sommaren också nån gång. Det ligger ju jättefint precis på stranden. Nästa år kanske man skulle dra ihop ett jättegäng och åka hit. Det funkar bra både med och utan barn, och det fina är att barnen själva kan röra sig väldigt fritt medan föräldrarna äter alldeles för länge i restaurangen. 
Nu är 2017 slut och det nya året har börjat. HEJ 2018. Jag älskar att du är här!
Hade ni en lyckad nyårsafton? Puss
 

Kommentera (0)