- Det här med att man borde ge varandra fler komplimanger. Ebba tar upp det i det avsnitt som heter “Den största smärtan” i Säker stil. Om hur vi borde bli duktigare på att slänga komplimanger omkring oss. Jag tänker ofta på att jag ska börja göra det mer men glömmer alltid bort det sen. Nu ska jag bli bättre på det. Det är så ofta jag tänker “Åh vilken fin tröja” eller “Oj vad hon gör det där bra” eller liknande. Vad är det för fel på mig? Varför säger jag inte det? Skärpning! Tack för påminnelsen Ebba!
- I samma avsnitt – “Den största smärtan” i Säker stil – så pratar de om att man inte kan tala om för andra människor när de ska njuta. Och jag håller såå mycket med. Typ “Njuuuuut nu av småbarnstiden, den är så häääärlig” – att säga det för att man själv tycker att det är härligt, till en person som håller på att gå under av sömnbrist och kolikskrik är nästan förnedrande (för den som säger det). Det är så lätt att utgå från sig själv…
- Instruktören som hade Body balance-passet på Nordic Wellness igår sa vid upprepade tillfällen hur det skulle kännas i varje position och la till “Bry er inte om hur det ser ut, det viktiga är hur det känns”. Jag tycker inte att man nog kan poängtera hur lite träning handlar om utseende och kroppsfixering och hur vi istället borde fokusera på vad vi tränar kroppen till att så småningom kunna göra.
- Och sist men absolut inte minst mitt alldeles egna supersmarta råd – jag vet -ödmjukt 😉 – till entreprenörer som vill starta eget: Jag brukar försöka se resan som en hinderbana, vilket betyder att det kommer att komma hinder, och de ska man försöka ta sig över. Det är lättare att tänka sig att det är en hinderbana för då kan man liksom se framför sig hur det planar ut ibland. Och man kan nästan se fram emot hindren, så att man liksom kommer över de för att komma närmare målet. Det pratar jag om i Karriärpodden. Här.
