Vi njuter, det gör vi absolut! Men det har uppstått en del små missöden idag. Först – Mios blodsocker är alldeles för högt hela tiden. (Det borde vara lågt eftersom han badar så mycket). Vi tar mer och mer insulin men det verkar inte hjälpa, så vi misstänker nu att hans basinsulin, det som han tar på morgonen och som ska verka hela dagen, har blivit dåligt p.g.a värmen. I morgon testar vi nytt basinsulin. Ja vi har ju med oss extra. Håller tummarna för att det går bättre…
… så att han slipper vara så knäckt min lille kille. Han blir så orolig när han har högt blodsocker.
Den här lille killen däremot hade inga större bekymmer vid frukosten, mer än att dividera om huruvida det var jag eller han som skulle dela hans pannkakor. Det blev jag.
Efter frukosten var vi en stund nere på stranden. Allt bra.
Mitt under lunchen kom de och stängde av poolen. Bajs i vattnet. Mysigt! En bebis hade råkat komma med en liten överraskning. (Ehm, det FINNS blöjor som funkar att bada med!) Måste vara sjukt störigt för hotellet att stänga av sin pool i 5 timmar. Och rätt störigt för oss.
Så då ville killarna vara på rummet en stund istället. Ni vet den där fantastiska stunden då jag ligger på stranden. Platt. Stilla. Jag tog hissen ner, när jag hade lämnat dem, glad över min kommande stund…
… som tyvärr inte blev så lång. Mio hade stoppat sin blodsockermätare i min väska, och den hade jag med mig på stranden. Och den är ju livsviktig. Bara att springa upp igen.
Så nu sitter vi här, och jag funderar på att gå en sån där vattenbrynspowerwalk, barfota. Det känns så sjukt skönt, men är kanske en myt det med? Låt mig testa och återkomma med svar.