Vi flyttade in på vårt kontor i… få se nu… september var det väl va… och det är så typiskt mig det här. Man flyttar in, jobbar dag och natt för att åka till Ikea, hämta, köra, bära, lasta, skruva, måla och så vidare, och så nöjer man sig när det är nästan klart. Och sen… så blir det aldrig klart! Jag känner mig själv och vet att jag måste göra allt direkt – annars blir det så himla tungt att komma igång igen. 2.0 liksom. Men nu är vi där… jag har inte riktigt trivts på min arbetsplats (alltså vid skrivbordet), utan har ofta satt mig lite här och där. Men nu har vi fixat, och fixar. Idag tog jag dit mattan hemifrån, som jag ändå har slängt ut på baksidan (vi har ju hundvalp med allt vad det innebär… de gillar tydligen mattor…), vilket genast gjorde rummet varmare. Och så har vi fixat till våra egna arbetsplatser. Jag älskar det. Trivs väldigt bra vid mitt bord nu. Och med de här två tjejerna.
Vi kom på att den där mattan är en perfekt mötesplats och började prata om att bygga koja.