Månad: april 2016

Vadär bra innehåll egentligen?

Vi är duktiga på innehåll på PR with an Edge och tycker att vi förstår oss på vad som är bra och vad som är dåligt innehåll. Fast många gånger finns det gråzoner. Och… det är väldigt lätt att bli hemmablind. Att till exempel blogga “Hej här är jag och jag tittar bara in snabbt för att säga hej, jag har har så mycket att göra så vi får höras senare…” är inget vidare innehåll såvida du inte är väldigt känd. Men själva bloggposten är inget vidare innehåll oavsett. Det är ungefär detsamma som att skicka ett sms: “Hej, hur är läget?” – Det är inte heller nåt innehåll och kräver ju faktiskt att mottagaren ska bjussa på innehåll istället. Det behöver inte vara fel, men det är fortfarande inget innehåll.
Vi är som sagt duktiga på det här tycker vi, och vill väldigt gärna fortsätta att vara det, plus att vi vill bli ännu skarpare. Vi vill kunna formulera varför ett innehåll är bra eller mindre bra, och kunna ge konkreta råd på hur man skulle kunna skriva, filma eller fota istället. För att kunna göra detta riktigt, riktigt bra så krävs det förstås att vi lägger ner tid på det. Så det ska vi göra. Vi ska ha workshop en heldag i månaden för att grotta ner oss i beteenden (Vad är det som triggar oss? Varför delar vi ett inlägg? Varför delar vi inte? Vilket slags innehåll tilltalar vem? Vad för slags innehåll är de flesta trötta på eller reagerar inte alls på och varför? Och så vidare..). Vi ska studera beteenden och innehåll helt enkelt och har påbörjat en undersökning nu för att ha något att diskutera kring i vår första workshop. Förutom det så ska vi också ta fram något som vi tycker är riktigt bra och något som hade kunnat vara bra men som saknar något och därmed är mindre bra.
Ser mycket fram emot det här, och om det är någon som vill svara på några frågor angående det här (vara med i undersökningen alltså) så kontakta mig gärna. Eller om du har nåt tips på bra/ dåligt innehåll – Hör av dig bara!
Här, i det här fönstret, sitter vi ibland när vi har våra möten. Bästa platsen.annialex annialex

Kommentera (0)

30-dagars utmaning för att bli starkare: Rörelseträning

Jag ska köra igång en 30-dagars-utmaning på Instagram med fokus på rörlighetsträning, för att så småningom kunna lyfta tyngre och därmed få mer muskler. Härligt va? Jag tycker själv att det är lite svårt att rörelseträna* varje dag, även om jag vet att det hade varit så himla bra för mig. Ibland passar jag på att gå på Yoga, Pilates eller Body balance så att jag liksom får det lite “gratis”, men de andra dagarna är det tänkt att jag ska köra det hemma, eller på gymmet när jag ändå tränar styrketräning. Åtminstone ett par minuter om dagen vill jag köra. Hur svårt kan det vara liksom?
Det kan ju faktiskt vara ganska svårt. En grej är att jag så snabbt tröttnar på att köra samma övningar, och en annan är att det är rätt så tråkig (men ack så välbehövlig) träning. Så nu tänkte jag göra det roligare genom att köra en 30-dagars-utmaning på Instagram. Ni hittar mitt PT-Instagram här, eller så sök bara efter “PT-Alexandra”. Vi kör igång imorgon!
*Med rörelseträning menar jag dynamiska stretchövningar, då det är genom såna man får ett bestående resultat.
Det här är en övning som jag försöker köra i alla fall en gång om dagen, i en minut, för att bli mer rörlig i höftböjaren och därmed så småningom kunna göra djupare och mer effektiva knäböj med målet att få mer muskler i rumpa och lår.
https://www.youtube.com/watch?v=4Lg4zm0tYWs
 

Kommentera (0)

Sluta hyvla bort delar av kvinnokroppen

Det är så sorgligt att vi fortfarande inte har kommit nån vart när det gäller kvinnokroppen och hur den ska se ut. Visst, nu har man ofta med en “mullig person” i olika sammanhang, men då är det en invald outsider, och man gör en grej av det, och förväntar sig dessutom applåder och uppmärksamhet.
Jag förstår grejen med att man vill ha modeller som man tycker kan lyfta ens varumärke, men det jag inte förstår är hur man kan vilja ha en och samma, extremt smala, kroppstyp till allt. För det är ju så det ser ut. På bild. Men inte i verkligheten. Man ska självklart inte välja modeller som inte tilltalar en, utseendemässigt, men det finns för tusan mängder av snygga modeller som inte är pinnsmala! 
Det är så otroligt ängsligt av alla i branschen som inte gör nånting åt det här och tar ansvar. För det är sinnessjuka kroppsideal som knappt existerar i verkligheten. Få människor ser ut som dagens “normalmodell”. Vill vi verkligen att våra barn ska behöva se upp till de här sjuka idealen?

Retuschera på bara – men ta inte bort en hel tillbyggnad!

Ännu värre är att när man väl har hittat en snygg modell, som dessutom är väldigt smal, ja men då ska man ta bort några lager av hennes redan “perfekta” kropp. Jag är inte alls emot att man snyggar till bilder, det är väl jättebra och helt självklart precis som att man snyggar till bilderna på hus, inredning, natur, prylar, mat och allt annat. Men man tar ju inte bort en hel tillbyggnad. Eller skalar av en bit av diskbänken. 
När jag, för flera år sen, frilansade för Aftonbladet så kommer jag ihåg att min fotografkollega (Vi gjorde reportage, och jag skrev medan han fotade) var tydlig med att man aldrig. Aldrig! skulle förändra något i bilden så att den ljög. Hängde det en ful lampa i fönstret så gjorde det, den retuscherade man liksom inte bort bara så där. Men stora bitar av kvinnokropparna retuscherar vi bort, det är det som är så jäkla sjukt. Varför? Det blir ju inte en sanningsenlig bild, och vad är grejen? Att en mage måste gå inåt och att det inte får finnas något fett på låren? Att våra ögon ska vänja sig vid det? För det är ju det som händer. Vi vänjer oss vid det, och det blir normalbilden för hur en kvinnokropp ska se ut. (Hjälp!) Det finns väl hur många snygga tjejer som helst som har normala, långa, kraftiga, korta, asymmetriska… you name it… kroppar, och som det hade varit så mycket lättare (och sundare) att se upp till och vilja se ut som. Som inte har borthyvlade magar.
Att förbättra bilden så att man får lite mer lyster i huden, snyggare färger och så – Jaaaa! Gör det för all del! Men att ta bort hela, små eller stora partier av kroppen – Det är bara förnedrande.
När jag gick i högstadiet så var hon näst längst till vänster, Jennie Garth, en väldigt smal tjej. Idag skulle hon vara… mullig modell eller?2ACAE40400000578-0-image-m-15_1437698212644Idag är det mer så här man ser ut om man är smal. Jag har ingen aning, men är rätt säker på att man har hyvlat bort både mage och insida lår. fashion-model

“Det är ju det som säljer”

Det där argumentet att “Det är ju det som säljer, vi önskar också att vi hade kunnat göra nånting åt det här men det går ju inte…”, eller “Ja men provkollektionerna är tyvärr i såna små storlekar…” är så idiotiska! Det är ju som att säga “Ja men män har högre lön, vi kan inte göra nånting åt det”, eller nåt annat lika bakåtsträvande och korkat uttryck. De argumenten är inte argument att luta sig på och därmed frånsäga sig ansvaret. Det är bara korkat. Och ängsligt.
Det finns så mycket i den här bilden som hade retuscherats bort idag…Fab-Body-Guide-Part-One-Best-Swimsuits-Full-Figures
… och i den här.1… och så är hon ju bara en vanlig kvinna, som dessutom var en av världens vackraste.
Jag önskar så att vi hade varit lite schysstare mot kvinnokroppen och accepterat mer, och framförallt sett fler olikheter även på bild. Och att de stora i branschen, de som faktiskt kan och har råd att påverka, börjar göra något för att en förändring ska ske. Och då menar jag inte genom att ta in en mullig modell då och då, utan snarare genom att smyga upp storlekarna så att “normalbilden” till slut blir annorlunda. Och att vi i framtiden kan få se olika kroppstyper. Måste vi vara så enkelspåriga liksom?  
Men viktigast av allt: Börja med att sluta hyvla bort delar av kvinnokroppen!

Kommentera (0)

Konkurs och lärdomar av det

Ni kommer väl ihåg att jag pratade om att jag lämnade NewsHubby, och ångesten över det? Jag gillar konkreta avslut (Har blivit sån, efter att alltid ha varit tvärtom) och bestämde mig för att istället för att gå och dra på det, och samtidigt dessutom betala dyra räntor varje månad, ansöka om att sätta bolaget i konkurs. Det är så.himla.skönt! Fast jobbigt.
Det känslomässiga har jag redan gått igenom, det här med att jag lämnar något som jag har jobbat så hårt och brann för. Men själva processen, som ju sköts av tingsrätten och är väldigt strikt och regelrätt – den känns så stor och läskig. Brevet som jag fick hem om att jag ska infinna mig i rätten för att svära ed… oh my God. Det känns stort. Men samtidigt så är det “bara” nåt man ska göra, och snart är allt över. Väldigt skönt ska det bli.
Det värsta är de övriga inblandande som har trott på det här. Almi (som jag har fått innovationslån och tillväxtlån från) och investerare till exempel. De som ändå har varit med och satsat på det här. Det är på grund av sånt som ett sånt här beslut tar alldeles för lång tid att ta. Fick dock världens finaste mail av min investerare igår. Ett mail där det står att “du är en fantastisk person Alexandra, och det är no hard feelings, de pengarna kan jag både ha och mista och nu önskar jag dig ALL framgång”.. typ så. Jag blev glad!
Lärdom av det här då? Som ni förstår så är det inte att jag inte vill starta fler företag och projekt, absolut inte, men däremot att jag aldrig igen ska vara i den där gråzonen för länge. Med gråzon menar jag den där fasen då man har svårt att bestämma sig. Det är mycket bättre att ta ett beslut så fort som möjligt, i alla fall om man går och oroar sig 24/7. Det är inte värt det om oron tar över för mycket av ens liv. Det har jag lärt mig.
Nu då? Ja men vi satsar ju helhjärtat på den andra delen – PR with an Edge – och snart kommer vi ut med en massa nya och spännande nyheter. Vi håller på att utveckla verksamheten på flera olika sätt. Och så jobbar jag ju som Personlig tränare en dag i veckan.
Så just nu är livet faktiskt väldigt bra, men jag vill lova att det har varit väldigt jobbigt att komma fram till det här beslutet, och att faktiskt göra det. Svintufft faktiskt.
Sydsvenskan och Breakit skrev om det här igår:bild1 bild2

Kommentera (0)

Många nya grejer på gång

Det är så himla kul det här. Jag och Anni körde ju brainstorming hela dagen igår, men vi hade en så lång lista att vi inte ens hann till hälften. Men det vi gjorde blev väldigt bra. Och omfattande.
Vi pratar om allt från PR with an Edge – vad vårt nästa steg ska bli och hur vi ska se till att fortsätta att vara bäst på det vi gör. Vem som har sagt att vi är bäst? Ja men det är vi själva. Ödmjukt, jag vet. Jag kan försvara mig med att det är ingenting vi går och snackar om utåt, för att sälja in, men vi tycker själva att vi är bäst inom vårt område helt enkelt. Och vi vill fortsätta vara det, så då krävs det att vi ligger i framkant. Hur ska vi göra det? Vi har mängder av idéer, vi måste bara sätta oss ner och befästa dem.
Sen behöver vi också prata om hur vi hela tiden ska hålla lågan uppe med våra befintliga kunder. Vi måste först och främst vårda de relationer vi redan har ju, och se till att alltid vara attraktiva där och göra vårt yttersta.
Och förutom de här grejerna så kommer vi att ta ett stort kliv inom podd-verksamheten, starta nya samarbeten, kicka igång fler produkter. Och så vidare, och så vidare… Och det är så himla kul. Förhoppningsvis kan vi åka iväg några dagar nästa vecka för att få allt på plats.
Vi vill göra bra grejer helt enkelt. 1
 
 

Kommentera (0)

En skeptisk, chockad och rasande moderator

Det var som sagt kul och väldigt givande på Internet i fokus igår, och jag tror att det var fjärde gången som jag var moderator. Jag gillar att vara moderator eftersom jag gillar att gräva fram intressanta saker ur människor.
Igår modererade jag ett spår med DotKeeper, där vi fick lyssna till Sannahs och Hjalmars story. DotKeeper håller på med nånting som låter urtrist, men som är väldigt intressant, och ännu mer: väldigt viktigt – nämligen domänhantering. Och så tog vi även upp deras kund på scen, Malmö Aviation – som ju har bytt namn till Bra flyg (och som har 400 olika domännamn. Jag förstår att de behöver hjälp av DotKeeper!)
Jag är lite förvånad över mitt minspel. Håller jag verkligen på så där?
Först – väldig skeptisk. “Jag tror inte ett dugg på vad du säger”DotKeeper-Internetifokus1Sen – chockad och lite förnärmad över Hjalmars uttalande. Jag är liksom redo att resa mig upp och rasande gå fram och skaka om honom.12994477_1270629292954517_3875138722594550427_nMen sen verkar jag lugna ner mig och faktiskt bli rätt snäll och ödmjuk.13015658_1270629326287847_7103027293728309819_n 
Fotocred: Alex Wayne, wayne.nu

Kommentera (0)

Brainstorming-dag

Imorgon ska jag och Anni ha en brainstormingdag utanför kontoret, för det är där the magic happens. Jag har sagt det förr, men jag säger det ändå igen: Så fort jag lämnar kontoret så får jag så många bra idéer på affärsutveckling och produktutveckling. Idag när jag satt på Internet i fokus, och egentligen hade fokuset där, så kom jag på en massa saker som jag vill prata om, och kanske ta vidare, imorgon.
Vi har en punkt på agendan som inte tillhör brainstorming, men som vi bara måste göra först, men sen ska vi gå loss och prata om diverse projekt som vi kanske ska starta. Poddar, frukostar eller AW's, bloggsamarbeten, nyhetsbrev, debattartiklar… you name it. Vi kommer behöva flera dagar ju. Vi funderar faktiskt på att åka iväg två nätter nånstans, för att ta den här brainstormingen till en ny nivå. Om någon har tips på ställe så hojta! Helst av allt nåt lågprisflyg till ett varmt ställe. Men väldigt lågpris i såna fall. Och bikinivarmt. Det hade varit nåt, att ligga på en takterass och ta PR with an Edge till nya höjder. Fast… eh… vi börjar med café i Malmö city imorgon. Wish us good luck!
Typ här kanske? 😉rendering-15-small-copy

Kommentera (0)

Man ska omge sig med inspirerande människor

Jag var ju på Internet i fokus idag. Och som alltid, eller i alla fall ofta, när jag är på såna här events så blir jag så väldigt inspirerad. Dels av vissa talare men också av människorna som jag träffar där och pratar med. Det finns en del som inspirerar mig extra mycket, och det ger så otroligt mycket energi. Så då kom jag på att jag återigen ska vara noga med vilka jag ger min tid. Jag har ju fördelen att kunna få välja vem jag vill jobba med, jag sitter ju inte med nån bitter typ bredvid mig som suckar över livet, utan har själv fått välja härliga människor att ha omkring mig på dagarna. Jag är väldigt glad och tacksam över det och inser mer än någonsin att jag verkligen ska tänka på det där med vem jag “ödslar” min tid på. För ödslar gör jag ju om det är möten med människor där vi inte lyckas ge varandra energi. Och så ,så himlans tvärtom när det är… tvärtom. I möten där man inspirerar varandra och ger energi – ja men då blir jag så inspirerad att jag nästan spricker. Mer sånt! Ja bara sånt från och med nu faktiskt!
Den här killen, Fredrik Marcus från Creuna, var en av dem som jag blev inspirerad av idag. Om ni får chans att lyssna på honom – gör det!1

Kommentera (0)

Internet i Fokus idag

Idag ska jag vara moderator på Internet i fokus. Det är lite skakigt eftersom Mio är sämre, men jag sa till honom att han ska ringa mig om det blir ännu sämre. I såna fall får jag helt enkelt åka härifrån, och så får vi åka in. Han är hos Jonas idag och orkar inte gå till skolan den där timmen som vi egentligen hade bestämt. För en stund sen ringde han… och jag tänkte Neeej, nu måste jag lämna här… men så kom det: “Mamma, jag har glömt min laddare”… Så jag stannar och modererar 🙂 Ett tag i alla fall. Jag är klar på scenen kl 11, och därefter är det ju bara att sticka om jag måste. Men låt oss inte hoppas det. Nu kör vi!
image

Kommentera (0)

Status sämre och snart operation

Mio är sämre! Han har ondare och mår också lite illa säger han. Det är inte så ont så att vi kommer att åka in men som sagt ändå sämre. Samtidigt så fick vi tag i läkaren idag, eller rättare sagt sköterskan, som berättade att tillverkaren nu har varit i Lund och lärt upp läkaren (som tydligen har köpt in den där nya apparaten) så nu har de nåt preliminärt operationsdatum (som vi inte vet än). Jag är på ett sätt glad över att det snart kommer att hända grejer, men samtidigt så är jag så skeptisk. Sen då? Om vi nu ligger inne en vecka och mäter trycket, kommer någon då ta hand om datan och dra några slutsatser utifrån det? För annars är det ju ingen som helst idé att låta de operera honom två gånger. Usch, jag hatar det. Den där känslan dagarna innan en operation – det går inte att beskriva. Tycker att det är extra jobbigt nu när de ska in i huvudet varje gång.
Det här är det värsta… att det är huvudet som opereras. Och det bästa – att allt har gått bra och att han här ligger och ska bara ska vakna till liv igen.IMG_2327
 
 

Kommentera (0)