Det är en himla härlig känsla att ha träningsvärk. Igår körde jag ett pass med min PT, och jag ville fokusera på tekniken i knäböj och marklyft. Jag har aldrig varit ett fan av styrketräning innan utan det intresset väcktes under min PT-utbildning förra hösten, och har sedan blivit ännu större tack vare att jag går till min PT. Att gå till honom är som en vidareutbildning och väldigt nyttigt för mig som nyutbildad. Och det fina, när jag tränar på min egen teknik, är att jag blir grym på det och kan lära ut det vidare.
Jag har lovat mig själv att vidareutbilda mig varje år, gärna en utbildning per år, och är intresserad av “Kostrådgivare” (fast jag kan redan väldigt, väldigt mycket om kost eftersom jag alltid har varit intresserad av det. Inte av matlagning alltså – men av kosthållning. Plus att jag har ett diabetikerbarn – då blir man kunnig vare sig man vill eller ej), och “Träning under och efter graviditet“. Men också av “Kommunikologi” – den utbildningen verkar såå bra! Jag är väldigt intresserad av psykologi, beteenden, motivation och kommunikation och tycker att det skulle vara så värdefullt att fördjupa mig inom detta. Funderar på om jag ska gå den i Göteborg i början av december eller kanske gravid-utbildningen i Stockholm.
När jag ser tillbaka till hur mina kunskaper var under utbildningen så ser jag verkligen hur mycket jag har lärt mig. Utbildningen var väldigt rolig, och den allra roligaste delen var när vi fick hänga hela dagarna i gymmet. Vi jobbade jättemycket med att korrigera varandras teknik.
Och med passningsteknik.
Gud vad kul det var. Men också mycket att ta in och mycket att plugga.