God morgon – dag 3 på sjukhuset

Kvällen igår var lugn. Det hände inte nåt direkt, men eftersom sköterskan inte riktigt visste så sa hon att vi borde hålla oss på sjukhusområdet när vi berättade att vi skulle gå iväg en sväng. Så vi gjorde nästan det… vi åkte bara ett par kvarter bort, till Burger King. Ikväll ska vi rymma iväg en timme och gå till Vapiano eller nån annan restaurang igen. Herregud, det är liksom höjd
Vår läkare, som vi hade igår i alla fall, pratar lyckligtvis utomordentligt bra engelska. Bättre än vi till och med. Han förstår att hans uppgift är att gräva lite djupare och verkligen tänka utanför boxen snarare än att göra magnetröntgen efter magnetröntgen. Hellre ta prover och leta efter sånt som inte alla andra har letat efter. Det känns skönt att han fattar. Det låter kanske helt sjukt. Varför skulle han inte göra det liksom? Men det är så när man helt och hållet är i händerna på nån annan, att varje liten nyans åt ena eller andra hållet kan kännas positivt eller negativt. Och här känner jag alltså att det är positivt.
Han frågade en sak igår, som även en läkare i Sverige frågade angående Alvin förra året: Varför är han så mörk i hyn? Och så tittade han på mig. Du är ju blek. Haha… tack ska du ha…
Precis samma sak hände med Alvin när han var inlagd på grund av andningsproblem förra vintern. Läkaren frågade exakt det och sa att hon ville ta hormonprover (eller nåt?) för att utesluta att han hade en väldigt märklig sjukdom som man blir mörk i huden av. Men hon gjorde aldrig det. Oklart varför. Förmodligen för att den är så extremt ovanlig. Men nu säger alltså den här läkaren exakt samma sak och ska alltså ta prover för att utesluta att han inte har den där sjukdomen. Han sa att den kan göra de mest märkliga saker med kroppen, men att han egentligen inte tror att Mio har den eftersom det är så extremt ovanligt. Tror att han menar Addisons sjukdom. Läser att det är vanligt att man får Diabetes typ 1 om man har den sjukdomen, men jag är ändå inte särskilt orolig faktiskt. Jag tror inte att han har den, och det är av två anledningar 1) Jag tycker inte att de andra symtomen känns självklara 2) Han kan inte ha en fjärde diagnos.
Så… summa summarum, jag är inte orolig för det här utan nämner det mer för att ni ska få veta lite vad som händer här.
Älskar att han alltid ligger och lyssnar på Fredagspodden när han ska somna ♡
 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *