Vi har fortfarande inte fått några provsvar… vilket gör mig lite oroad. De skulle ha möte nu klockan fyra, och sen komma in till oss. Så jag gissar att de kommer snart.
Mio har sovit två gånger idag…
… och så har vi ätit lunch (en av dagens höjdpunkter)…
… och pratat med psykologen och sjukgymnasten. Bara för att få en status på hans mående och hans rörlighet.
Status där är “bra”. Det är klart att han är lite stelare och svagare än han var för några år sedan och det är klart att det är jobbigt för honom att vara så här sjuk, men status är ändå förhållandevis bra som sagt.
Och nu väntar vi bara… så jag har inte så mycket mer att säga just nu… Är mest nervös för två saker:
1) Att de säger att han är allvarligt sjuk
2) Att de säger att de inte kan göra mer utan nu ska börja med smärtrehab istället. Det är för oss ett likhetstecken med att ge upp.
Usch… det känns som pest eller kolera allting…
Hoppas ni snart får ett lugnande och positivt besked. Något måste bara göras så att Mio får ett helt normalt liv med sport, kompisar och annat kul. Håller tummar. (Vi är många som gör det!)
Kram.
Tack snälla! Kram
Håller tummarna. För mig har alltid ovissheten varit värst, ovissheten är ju skit. Man kan inget göra och har inget att förhålla sig till. Tänker att det blir nog bra samtidigt som oron gnager att det kan vara dåligt… jag hoppas ni får besked snart, Och att det är bra besked såklart 🙂
Åh, føler så med dere ♥️ håper dere får noen svar og konkrete planer som hjelper.
Håller tummarna för att ni får ett bra svar snart
Hela familjen Gardelin "de äldre" som Bella brukar kalla oss håller våra tummar för att ni får klara, tydliga o kloka besked så fort ni kan. Ovissheten är fruktansvärd. Massor av kramar <3
TAck snälla Sofia!! Kram på er <3