Å ena sidan så tackar jag högre makter för att det akuta läget stabiliserades innan det var dags, men å andra sidan så passar det så illa ändå. Jag ska till Göteborg i dag, för att föreläsa. Det är bokat sen ett år tillbaka så jag kommer göra det. Det ska VÄLDIGT mycket till innan jag avbokar en sån grej, och visst är väl Mio och hans sjukdomar en bra anledning, men eftersom jag kan vara här med Mio till klockan ett, och sen komma tillbaka sent ikväll så kommer jag göra det. Men jag har haft ångest för det hela veckan.
Jag läste på och gjorde finputsningar igår kväll när Mio låg och sov.
Som tur är så har jag nån slags superkraft så jag vet om att när jag sätter mig i bilen och börjar träna på min föreläsning – Det är första gången jag ska köra just den här så det krävs mycket träning – så kommer jag börja känna mig motiverad. Jag kommer göra det och jag kommer också att göra det grymt bra, det vet jag.
Och så är pappa Jonas med Mio. Jag misstänker förresten att vi får lämna sjukhuset idag, men vet inte än… Vi väntar fortfarande på en massa provsvar, och givetvis så är inte den här utredningen över, det är bara det att det inte gör nån nytta att ligga här längre. Just nu finns det inga fler prover att ta.
Men då så… det är bara att kavla upp ärmarna nu och åka till Göteborg och bara göra det.
Som vanligt så får ni gärna hänga med via Insta story. Håll tummarna för att föreläsningen går bättre än nånsin och att Mio mår okej medan jag är borta.
Mitt lilla hjärta ♡
Puss på er!
Jag förstår att det måste vara hemskt att behöva lämna honom. Tur att pappa kommer och är med honom. Du får tänka att det är mysigt för dom med lite far och son tid. Hoppas det går bra för dig och att ni snart får åka hem. Kram
Lycka till! Du verkar grym! Och alltid ett leende över i allt jobbigt
Tack!!
Heja heja! Både med föreläsningen och med Mio! 🙂 Du får se tiden borta som en möjlighet att samla lite energi och sen kunna ta nya tag och fortsätta kämpa för Mio. Det kan behövas ibland för att orka med allt.