God morgon kära vänner! Igår la jag upp en den här bilden på Instagram ( ➡️ @alexandrabylund)
Och varför säger jag nu det? Jo, för att när jag träffade Angeli förra veckan, när jag var i Stockholm, så berättade hon om hur hon har byggt upp sitt yrkesliv. Hon började med att bestämma sig för hur hon ville leva sitt liv, och SEN, utifrån det, så bestämde hon hur hon skulle lägga upp sitt arbetsliv. Ett väldigt tydligt exempel är att hon bara jobbar åtta månader per år, men ändå tjänar så mycket som hon vill tjäna. Hon har alltså varken gjort avkall på familjetid och fritid eller på ekonomin – eftersom hon har designat sitt liv precis som hon vill ha det, och på det sättet tagit makten över sitt liv. Visst låter det självklart när man säger det, att det är klart att vi FÖRST borde bestämma oss för vilket liv vi vill ha och sen välja arbete utifrån det?
Ändå jobbar de flesta som vill göra någon slags karriär, eller som är egenföretagare, livet ur sig och hinner inte alls med det som egentligen är viktigt. Ja men ni fattar! Jag funderar mycket på det här just nu och på hur jag ska göra mitt arbete lite mer “skalbart”, så att jag slipper jobba så mycket som jag gör. Det är som sagt inte för att jag inte vill jobba, utan snarare för att det finns så mycket annat i mitt liv som jag OCKSÅ vill göra.
Hur ser det ut för er? Ser er balans i livet ut som ni vill att den ska se ut? Och jobbar ni med det ni vill? Nä, nu är det visst slutsnackat här för min del. Jag och Mio ska till diabetesmottagningen, och sen är det ju PT-dag idag. Tjoho!
Jag jobbar tyvärr lite för mycket för jag håller på att bygga upp mitt företag samtidigt som jag inte får gå ner i tid från mitt jobb i den takt jag vill. Men målet är inget kvälls-eller helg-jobb och det går bättre och bättre att få ihop det. Men det är en himla störig balans innan man kan köra heltid och ändå behöver sitt jobb men inte kan välja fritt i vilken omfattning.
Jag jobbar tyvärr lite för mycket för jag håller på att bygga upp mitt företag samtidigt som jag inte får gå ner i tid från mitt jobb i den takt jag vill. Men målet är inget kvälls-eller helg-jobb och det går bättre och bättre att få ihop det. Men det är en himla störig balans innan man kan köra heltid och ändå behöver sitt jobb men inte kan välja fritt i vilken omfattning.
Ja men så länge man gör det under en uppbyggnadsfas så kan det ändå kännas lite mer ok, eller? men det är inte hållbart i längden 🙂