God morgon! De senaste dagarna har jag gått på helspänn och liksom levt minut för minut eftersom Mio har varit, och är, dålig. Det har hela tiden legat “Ska vi åka in med honom?” i luften. Vi var faktiskt inne en sväng med honom igår men de ville inte röntga då (Don't ask!) utan ska höra av sig idag. Ja för de måste kolla shunten nu. Det är lite kluvet det där för man vill liksom inte röntga huvudet för ofta, och det kan man lugnt säga att de egentligen redan har gjort. ?Hur som helst – idag ska jag försöka koppla bort det där för ett dygn eftersom barnen ska hem till Jonas. Igår hade faktiskt jag och Mio en ensam kväll hemma. Alvin och Jonas var på fotboll, och sen så sov Alvin där. Mysigt även om det kändes jättetomt. Haha… det är lustigt det där att man saknar mer när bara ett barn är borta än när båda barnen är det.
Hur som helst, min morgon började lika fantastiskt som vanligt. Ja för är det någonting som jag har fått till bra rutiner på så är det morgnarna. Älskar mina morgnar.
Jag går upp 05,20! Japp, det är tidigt, och därför går jag också och lägger mig tidigt. Jag gillar att kicka igång dagen tidigt, dels för att vara uppe innan alla andra och dels för att jag ska hinna med mina rutiner utan stress.
Ibland vaknar jag av att den här lille killen – som har sin sovplats under sängen (Ja alltså det där har han valt helt själv) – har brett ut sig vid fotändan i min säng. Som alltså INTE är hans sovplats.
Jag börjar med att slänga på mig pyjamasbyxor, raggsockar och en hoodie för att ta med honom ut på den första (väldigt korta) morgonrundan. Så fort jag kommer in går jag och hämtar en kortisol-tablett och fyller ett glas vatten – och går in till Mio och ger den till honom i sömnen. Det är bra om han får den innan han sen ska vakna till liv nämligen. Han är så söt… Haha… varje morgon får jag förklara (han sover ju typ): Mio sätt dig upp! Ta den här tabletten som ligger i min hand. Här! Så! Ta den och stoppa den i munnen. I munnen Mio!! (För nånstans där på vägen glömmer han bort sig). Okej, och så tar du glaset här i handen. Drick nu vattnet Mio. Drick!! Innan tabletten smälter. Drick nu Mio! Haha… alltså ni skulle se mig, eller oss. Han är så förvirrad och jag har liksom lärt mig hur jag ska prata för att han ska förstå. Jag märker direkt om han är hög i sitt socker, får du slukar han hela glaset vatten. Fortfarande i sömnen. Man blir väldigt törstig när blodet är fullt med socker. Om inte så tar han bara en klunk och lägger sen ner huvudet på kudden igen.
Hur som helst, sen tar jag en dusch och landar på yogamattan och kör ett meditationspass med hjälp av Mindfulness-appen. Ibland 5 minuter, ibland 15. Mer orkar jag inte.
Vet ni vad som är så sjukt? Nästan varje gång som jag rullar ut mattan (som förresten inte alls är en yogamatta utan en gammal träningsmatta från Casall) så går Bruno dit och gör “downward dog” och rullar runt lite. Hur sjukt!!?
Nä, jag har vanligtvis inte träningskläder på mig (det här är en bild från helgen) – bara om jag ska köra yoga också – utan pyjamasbyxor och raggsockar.
Och så fortsätter jag med mina skrivrutiner. Skriver nånting varje morgon, och har sista veckan lagt till Mios mående. Jag har köpt en dagbok bara för det och skriver kort om gårdagens mående varje dag. Så bra!
Sen sminkar jag mig och gör mig klar. Jag bestämmer mig ofta på typ tre minuter vad jag ska ha på mig. Kanske borde lägga lite mer tid på det känner jag ibland. Man älskar ju att känna sig fin så varför inte?
Klockan 06,30 väcker jag barnen, och då äter vi frukost i lugn och ro. Nästan varje morgon frågar Mio “Har jag fått kortisoltabletten idag?” Efter frukosten slänger vi oss allihop i soffan och kollar en halvtimme på Nyhetsmorgon. Det är så mysigt att få det lugnet tillsammans innan vi ska iväg till våra olika åtaganden. Runt kvart i åtta sticker jag hemifrån för att påbörja fas två av dagen – jobbet!
Hur ser era morgonrutiner ut?
Ojojoj, pensionärsrutiner! Men jag har väl gjort mitt på det andra viset. Så klokt att anteckna hur Mio mår varje dag och få grepp om förändringar. Man minns det ju inte annnars.
Haha! Har jag det? Pensionärsrutiner?? Kul att jag börjar tidigt ?
Vilken lugn start på dagen du har. Jag går oftast upp 05.25, går ner och duschar och borstar tänderna och sen blir det mjölk och riskaka till frukost. Sambon fixar förskolebarnet och kör till dagis och jag går till tåget som går 05.59 alt. sätter mig i bilen vid 6 och kör till jobbet som ligger dryga timmen bort.
Inte alls lika harmonisk och lugn morgon som dig/er 🙂
Nej jag har har ju flera timmar på mig, och dessutom en hel timme helt själv – innan jag väcker barnen, och jag tycker att det är så himla skönt. Men om jag skulle köra hemifrån klockan sex så hade mina morgnar nog sett ut ungefär som dina. Det är ju svårt att gå upp klockan 03,30 🙂