Välj det positiva (och välj bort det negativa)

Hörni jag tänkte på en sak… Nu när jag sitter och skriver manus till min föreläsning så tvingas jag tänka igenom vad det är som gör att jag lyckas med vissa saker. Lyckas starta företag fast jag inte vet hur man gör. Lyckas driva företag trots att jag har ett nästintill heltidssjukt barn. (Det gör jag egentligen inte, men jag har inget val om vi ska få mat på bordet). Lyckas vara positiv när livet suger… Ja men typ så.
“Vilka verktyg använder du?” frågade retorikkonsulten.
“Eeeh… verktyg?” Jag hade ingen aning, men nu när jag har tänkt och tänkt, och dessutom samlat ihop och skrivit ner dem så tänker jag att jag ska dela med mig. Är det kul?
Ok, men innan vi börjar så måste jag säga att det här är strategier som jag har lagt mig till med av en eller annan anledning, och jag säger inte att det är rätt – jag har ingen aning huruvida det är bra eller inte – men det är de grejerna som har gjort att det har funkat för mig. För någon annan så kanske det behövs någon strategi som är det totalt motsatta. Det beror nog på vart man kommer ifrån – och då menar jag inte rent geografiskt.
Huuur som helst – det första jag kommer att tänka på, som verkligen är min grej, det är att jag alltid ser det positiva i saker. Jag tror att det kommer automatiskt i mig, men jag tänker att det också går att styra så att man alltid väljer att försöka hitta något positivt i det som sker. Till och med när det är riktigt jobbiga saker så kan jag tänka “Ok, det kommer att komma något gott ur det här”. Och när jag, för många år sen, lämnade mitt företag Foap (på grund av väldigt sjuk stämning i bolaget) så var jag så ledsen och rädd över vad som nu skulle hända. Men nånstans inom mig så tänkte jag: “Det kan inte gå åt h-vete nu. Jag har ju inte gjort nåt ont” Typ så… som att jag förlitar mig på att det nånstans ändå kommer att sluta bra. Och det gjorde det ju.
Att tänka positivt – det gör att vi har lättare för att driva på, ta oss an saker och faktiskt lyckas.
Jag tror inte på det där med att trycka ner och skälla ut för att någon ska lyckas. Det finns inte en idrottscoach i världen som använder en metod där hen trycker ner eller talar om för atleten att “Det finns minsann andra som är bättre än du. Kämpa nu!” Tvärtom så handlar det om att ha rätt mental (positiv) inställning. Att visualisera hur man kommer först i mål och så vidare. Är ni med? Att tänka positivt är alltid bra! 
Jag väljer också, om det är mycket som känns jobbigt, bort det som är negativt. Jag läser inte sorgliga självbiografier, tittar sällan på tragiska nyheter (men läser rubrikerna för att ha koll) och vägrar att grotta ner mig i sjuka fall där någon har dödat sina barn typ. Ja men ni förstår säkert? Finns det fler än jag som väljer bort det där med att grotta ner sig? För min del räcker det med att läsa rubriken, sen vill jag inte veta mer. Hur funkar ni med sånt? Och kan ni vända saker till positivt? Håller ni med mig om att det är en bra grej?
Det här var första verktyget… To be continued… ☀️

112 thoughts on “Välj det positiva (och välj bort det negativa)

  1. Tack för att du delar dina tips. Jag är inne i en riktig svacka och känner mest blaha om det mesta så jag behövde det här inlägget. Bryta mina negativa tankemönster lite.

  2. Så bra att reflektera och formulera sina verktyg!
    Jag tror, precis som du, att varje situation går att se positivt eller negativt och då är det upp till en själv att välja det synsättet som man mår bäst av. I vissas öron låter det nog lite naivt att alltid se det positiva men för min del handlar det inte om att inte se det negativa – utan om att göra det bästa av varje situation. 🙂

  3. Det är något jag också börjat göra! Jag har börjat fokusera på det positiva hos andra istället för att se det negativa! Då mår jag som bäst samt att atmosfären runt om mig blir mer positiv! 🙂

  4. Jag behöver definitivt bli bättre på att tänka positivt, men jag tycker det är svårt. Fast jag är nog rätt positiv mitt i det negativa (hur det går ihop vet jag ej) På något sätt så behöver jag nästan grotta ner mig ibland och känna smärta. Jag känner mig nästan skyldig att grotta ner mig i vidriga saker, för det händer ju och försvinner inte för att jag ser förbi. Jag tror på något sätt att jag bryr mig mer och kommer vilja/kunna förändra om jag ser den vidriga sanningen och lider lite. Och vad det gäller tunga självbiografier, då kan man ju läsa och tänka ”fyfan vad bra jag har det” ?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *