God kväll kära ni! Nu får ni göra er redo, för här kommer en tömning av dagens tankar:
Först och främst så måste jag fråga er… kommer ni också oftast hem till en salig röra efter jobbet? Ja jag tänker främst på er som har barn. Alltså jag FATTAR INTE hur det alltid kan vara rörigt när jag alltid går omkring och plockar. Hur går det ihop? Ibland tänker jag att jag lika gärna kan skita i att plocka i ordning eftersom det ändå kommer se likadant ut imorgon kväll igen. Eller? Vad gör jag för fel? ??♀️ Känner ni igen det här eller är det bara vi? Kan det vara så att var sak inte har sin plats? Jag ska börja rannsaka mig själv och se om det är det som är problemet. Fast när jag tänker efter… när barnen inte är hemma så blir det ju inte så här. Men samtidigt så ser jag ju också mina prylar här i röran. Suck…
En annan sak… idag bestämde vi oss för att räkna timmar på ett mer noggrant sätt på Mama Said. Jag har alltid varit emot att man ska hålla på och klocka tiden och ha sig, men vi har landat i att vi nog ändå behöver göra det eftersom vi annars förlorar för mycket på det. Det är så lätt att “råka” jobba 5 timmar extra för en kund en vecka istället för att till exempel ge de timmarna till Mama Said – kanske till sälj till exempel. Och så är det också lätt hänt att glömma de där kvällarna som man jobbade över för fem veckor sen… Just där och då kanske alla klappade en på axeln och sa “Bra jobbat!”, men sen, några veckor senare, när man slinker hem vid två-tiden flera dagar i rad så är det ingen som minns. Ja alltså nu pratar jag inte om mig själv, jag ingår inte ens i vårt lönesystem på det sättet och är ju den som äger företaget, men jag tänker på mina kollegor. Inte för att någon av dem någonsin har klagat på någon av sina kollegor, men jag VET hur vi funkar. Jag VET att det är så lätt att få dåligt samvete och det vill jag undvika att någon ska få.
Eller när vi är sjuka. Många gånger ligger en stackare hemma och är svindålig (för annars är de aldrig hemma) och jobbar ändå lite på halvfart. För att vara schysst. Men så sitter de andra på kontoret och kan å ena sidan inte riktigt lägga på nån slags tyngd på den sjuka personen, men får å andra sidan inte heller uppgiften på sitt bord. Då är det bättre att sjukskriva sig hela eller halva dagen, så att man själv bestämmer om man vill jobba hemifrån sjuksängen eller faktiskt ligga ner och vara sjuk på riktigt.
Ja men vi landade i det här idag, efter att jag under flera år har varit lite motstridig till det. Jag har tänkt att det här med att räkna timmar är stelbent och tråkigt, men jag är säker på att det enda det kommer att ge oss är mer tid och mer frihet. Tänk att det skulle ta sån tid att fatta att mer struktur ger mer frihet. ??♀️ Allt det som jag sa under de första åren som (naiv) företagare, allt det har jag nu förändrat och liksom ställt mig in i ledet. Eller nja… långt ifrån allt förresten, det finns fortfarande många sätt vi jobbar på som skiljer sig från andra – och det ska det få göra.
Så. Det var dagens tankar. Nu ska jag jobba en timme till, och sen hjälpa Mio med läxan. Eller just det… jag har spelat in en podd med Helena Kubicek Boye också, det måste jag ju berätta, som talade om allt om hur man gör för att skriva och ge ut en bok. Det ska jag också berätta mer om sen om ni vill höra..? Hon har ganska nyligen gett ut sin första deckare: Innan snön faller. Och jag kan verkligen säga att det är ett inspirerande avsnitt. (Lovar att tala om när det kommer ut) Hon var så bjussig och verkligen bjöd exakt på det som man har funderingar kring när det gäller bokskrivande. I alla fall det som jag alltid går omkring och funderar på.
Hur är det med er denna härliga (om än stökiga?) måndag? Snälla säg att ni känner igen det där “Plockar alltid men det är ändå alltid stökigt”..??
Ingen aning, inga barn… trots det ett visst stök… men du, skrev inte du på en bok? Hur går det för den?
Jo! Jag var också på väg att skriva kontrakt, men så hände det en massa i våras som innebar att jag fick lägga ner ALLT och börja jobba heltid för vår kund under några månader istället. Det är så sjuuuukt trist att tänka på nu, men det finns säkert nån mening med allt. Jag ska ta tag i det snart igen så att jag kan ge ut den. Kommer dock behöva diskutera om från scratch med bokförlagen igen. De kunde ju inte garantera nåt eftersom det mycket väl kan komma nån annan som skriver en bok om liknande ämne (Det behöver inte vara just sociala medier utan de tänker mer "digitalt" typ…) och då kanske det inte finns plats för min. Men så ska jag ju inte säga nu innan jag vet! jag ska ta tag i det snart igen i alla fall 🙂