God morgon på er! Jag tror att jag har hittat bra rutiner för hur jag ska göra under såna perioder som jag är inne i nu – det vill säga väldigt hektiska perioder. Jag tycker att vad jag än är inne i, så är det okej så länge jag vet att det finns ett stopp. Ett slutdatum liksom. Förstår ni hur jag menar?
Jag kommer ihåg när Mio, som ju är första barnet, var liten… Min kompis Sara hade berättat för mig långt innan jag fick barn att allt bara går i perioder, så om barnet till exempel dåligt (eller bra för den delen) under en period, så är det ingenting som kommer att bestå – utan det är bara en period. Och jag bar det med mig under alla småbarnsår. Det gjorde att jag aldrig (tror jag… man förtränger ju gärna sånt som har varit jobbigt) blev stressad när barnen hamnade i jobbiga perioder, utan jag tänkte just att det här är en period och det kommer att gå över.
Jag kommer också ihåg när vi fick det värsta beskedet en förälder kan få: Ert barn har en tumör. Jag ska berätta mer om det en annan gång, men jag minns väldigt tydligt att kuratorn, som var med när vi fick beskedet, på onkologen väldigt tydligt sa:
“Det ni känner och upplever just nu, innan ni har fått veta vad för slags tumör han har och vilken slags behandling han ska få är den absolut värsta fasen. Ni har ett par dagar av det här, men så fort ni vet mer vad ni har att förhålla er till så kommer det vara lättare, oavsett vad det är ni ska förhålla er till”.
Typ så… Ni förstår vad jag menar va? Att så länge det är flummigt så känns det fruktansvärt jobbigt, men när det blir lite mer klart för en, eller när man har en plan så känns det lättare. Och precis på samma sätt tycker jag att det känns när jag vet att det finns ett slut på en period. Jag blir liksom mer lösningsfokuserad och handlingskraftig då.
Jag har löst det så här att nu under den här hektiska perioden, när många hel-och halvdagar går bort eftersom jag har utbildningar så går jag upp klockan fyra. Jag vet att det låter helt crazy, men det bygger dels på att jag vet att det bara är en period och dels på att jag sen går och lägger mig tidigt på kvällen. Så det “enda” som händer är att jag inte hinner göra annat än jobba och vara med barnen typ, men det är ju okej eftersom det bara är en kort period. Det sköna är att jag inte alls blir lika stressad trots att jag egentligen behöver optimera varenda minut de här tio dagarna. Det är en stor vinst att inte ha det där stresspåslaget där man gör allt i 190 – pratar snabbt, går snabbt, jobbar snabbt, äter snabbt… det där som gör att man bara springer igenom dagen och inte hinner tänka. Och på tal om det så var det återigen flera dagar sen jag använde Mindfulnessappen. Det ska jag göra idag! Påminn mig gärna 😉
Igår passerade vi två ganska stora milstolpar – det videoprojekt som vi jobbade med förra veckan blev klart och kunden blev helnöjd (jaaaaa!!! Jag ska berätta om det i ett helt eget inlägg sen), och så hade vi en tre timmar lång workshop tillsammans med en av våra nya kunder. En kund som vi har pratat med i ett år och som vi nu äntligen ska börja jobba med. Det ska bli så kul. Och det roliga är att saker och ting är lite mer konkreta nu efter vår workshop.
