Jag lyssnade på nya avsnittet av Karriärpodden igår, och tyckte att det var extra spännande eftersom det var Vanja (denna helt otroligt inspirerande människa), som var med. Och jag fastnade speciellt för en grej hon sa, när Eva frågade om hur det kom sig att hon var entreprenör.
Ja men som vanligt så får ni inte ta mig ordagrant, det var ungefär så hon sa. Och det var ungefär så här Vanja svarade: Jag har en mamma som alltid har talat om för mig att allt är möjligt, så om jag sa att jag ville bli artist så sa hon “Toppen, det är klart att du ska bli det”, istället för att säga att “du borde nog plugga till civilekonom också så att du har nånting att falla tillbaka på”.
Det låter så rätt och lätt när hon säger det, men samtidigt så vill jag vägleda barnen till universitet eller högskola. Prata om det som en självklarhet. Eller nä, så här är det egentligen: Så länge de verkligen brinner för nånting så är det klart att jag inte ska släcka den lågan genom att säga “Du måste plugga på universitet”, men samtidigt – om de inte vet vad de vill så är det ju bra att ha en utbildning att… falla tillbaka på. Gud vad trist det låter. Hur tänker ni?
Om ni också vill fylla på med inspiration så ska ni tunea in Vanja i Karriärpodden. Här.