Alltså jag tror ändå att utfallssteg (och knäböj för all del) måste vara den mest effektiva övningen för rumpan och benen. Det är inte klokt vad det kan suga i både lår och rumpa om man gör den rätt. Det är något som kan vara bra att tänka på: att man ska känna efter hur det känns i den egna kroppen när man gör olika övningar, för att få så mycket ut av övningen som möjligt. Känns det inte jobbigt eller om det gör ont (på fel sätt) nånstans, så behöver ni garanterat korrigera tekniken. Visst finns det sätt som är rätt att göra en övning på, men vi alla har olika kroppar, så det kan se olika ut samt behöva göras små korrigeringar för att det ska kännas bra just i din kropp.
Generellt när det gäller utfallssteg så ska man tänka på att knäet på stödjebenet inte ska falla in varken på vägen ner eller upp, samt att det nedåtgående knäet nästan nuddar golv (så djupt ska man alltså gå). Och så som i alla övningar ska man hålla en spänning i bålen och ha en naturlig svank i ryggen.
Jag gillar att göra utfallssteg i Smithmaskinen. Det vill säga att man har stången över axlarna, bakom huvudet. Första gångerna kommer ni få blåmärken av stången, men jag skulle ändå rekommendera att inte sätta på en sån där kudde eftersom det blir mindre stabilt (vilket kan vara jobbigt sen när man sätter på lite mer vikt). Och det är bara första gångerna som det gör ont. Man vänjer sig! Testa!